Annons

Pilotstrejken ingenting mot ”de vilda strejkerna”

Strandade resenärer på Arlandas terminal 5 och demonstrationståget i Ådalen 1931.
Strandade resenärer på Arlandas terminal 5 och demonstrationståget i Ådalen 1931. Foto: Johan Nilsson/TT

Pilotstrejken i SAS lamslår svensk flygtrafik. Enligt SAS har 100 000 resenärer drabbats och bolaget uppges förlora uppåt 30 miljoner per dag på strejken. Men strejken är inte alls lika vild som 60- och 70-talens strejker. SvD Näringsliv har djupdykt i de klassiska svenska strejkerna.

Under strecket
Publicerad
Foto: Wikimedia CommonsBild 1 av 12

Under storstrejken 1909 hade man bland annat militärbevakning vid Centralbangården i Stockholm.

Foto: TTBild 2 av 12
Foto: TTBild 3 av 12

Demonstrationståget vid strejken i Ådalen 1931.

Foto: TTBild 4 av 12
Foto: TTBild 5 av 12

Strejken pågick från februari till juni 1945 och som mest strejkade 120 000 verkstadsarbetare.

Foto: Wikimedia CommonsBild 6 av 12

Strejkande gruvarbetare i Kiruna.

Foto: TTBild 7 av 12

Fackföreningsrepresentanter anlände till Stockholm för att försöka få hjälp av dåtidens LO-chef Arne Geijer.

Foto: Jan Collsiöö/TTBild 8 av 12

På grund av strejken avstannade nästan hela kollektivtrafiken, många svenskar fick i stället hitta andra alternativ för att ta sig till jobbet.

Foto: Jan Collisiöö/TT och Bertil Ericsson/TTBild 9 av 12

Medlemmar i Kommunal strejkar på Södermalm i Stockholm den 15 maj 2003.

Foto: Janerik Henriksson/TTBild 10 av 12

Även äldrevården drabbades av strejken. På demensavdelningen Solhöjden på Mariekällgården i Södertälje tog man inte in timvikarier medan strejken pågick.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 11 av 12

Resenärer i väntan på Arlandas terminal 5.

Foto: Johan Nilsson/TTBild 12 av 12
Foto: Wikimedia CommonsBild 1 av 1

Storstrejken, 1902

Foto: Wikimedia Commons

I maj 1902 gick 120 000 personer ut i strejk i Sverige. Målet? Allmän och lika rösträtt.

För att beskriva hur strejkerna har sett ut i Sverige under 1900-talet fungerar storstrejken 1902 som en lämplig utgångspunkt, menar Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde.

– Det var en så pass stor allmän uppslutning, som också hade ett konkret politiskt mål. Det var en typ av demonstrationsstrejk kan man säga.

Strejken pågick i endast tre dagar och om strejken till viss mån påverkade att Sverige fick allmänn rösträtt 1919 och kvinnlig rösträtt 1921 är fortfarande inte fastställt.

– Man vet inte hur mycket strejken betydde men den drev i alla fall inte utvecklingen tillbaka utan den satte fingret på problemet.

Annons
Annons

Under storstrejken 1909 hade man bland annat militärbevakning vid Centralbangården i Stockholm.

Foto: TTBild 1 av 2
Foto: TTBild 2 av 2

Storstrejken, 1909

Under storstrejken 1909 hade man bland annat militärbevakning vid Centralbangården i Stockholm.
Under storstrejken 1909 hade man bland annat militärbevakning vid Centralbangården i Stockholm. Foto: TT

Nästa storstrejk kom redan i augusti 1909 och pågick i fyra månader. Konflikten blev en av de första stora konflikterna mellan LO och den då relativt nya Svenska arbetsgivareföreningen, SAF.

Med en arbetarrörelse som ständigt kämpade för bättre villkor kände sig arbetsgivarna hotade i ett land som genomgick lågkonjunktur. SAF hotade därför med lockout, utestängning från arbetet utan lön, om inte LO gick med på nya krav om att fritt kunna avskeda och anställa personer.

När ingen förändring skedde gick SAF ut med lockout och LO följde efter med att förklara storstrejk med som mest 300 000 strejkande arbetare. Dock blev strejken i längden ohållbar för arbetarna och när den sedan avtog sågs arbetsgivarna som de stora vinnarna.

– Händelsen är viktig att nämna då den var så pass omfattande och samtidigt täckte många områden i landet. Det som dock gjorde att LO misslyckades var att man hade hoppats på politiskt medhåll som aldrig kom, säger Christer Thörnqvist.

Foto: TT
Annons
Annons

Demonstrationståget vid strejken i Ådalen 1931.

Foto: TTBild 1 av 2
Foto: TTBild 2 av 2

Konflikten i Ådalen, 1931

Demonstrationståget vid strejken i Ådalen 1931.
Demonstrationståget vid strejken i Ådalen 1931. Foto: TT

Under 1920-talet pågick en rad konflikter mellan arbetare och arbetsgivare, men 1931 kom en vändpunkt för hur de olika parterna och staten skulle komma att agera under strejker framöver.

För efter att en konflikt hade brutit ut på en sulfatfabrik i Hälsingland 1930, bestämde sig arbetsgivaren att anställa så kallade strejkbrytare som var vanligt under den här tiden.

Händelsen ledde till att sympatistrejker bröt ut i bland annat Ådalen. Efter att det spända läget hade trappats upp markant vandrade 3 000 till 4 000 strejkande arbetare mot strejkbrytarnas förläggning i Lunde. Där väntade militär som såg folkmassan som hotfull. Skott avlossades och fem personer dödades.

– Det blev en viktig anledning till att arbetsgivarna i fortsättningen blev försiktiga med att använda strejkbrytare. År 1938 kom man också att bestämma att staten skulle hålla sig borta från liknande händelser i framtiden, säger Christer Thörnqvist.

Foto: TT
Annons
Annons

Strejken pågick från februari till juni 1945 och som mest strejkade 120 000 verkstadsarbetare.

Foto: Wikimedia CommonsBild 1 av 2

Strejkande gruvarbetare i Kiruna.

Foto: TTBild 2 av 2

Metallstrejken, 1945

Strejken pågick från februari till juni 1945 och som mest strejkade 120 000 verkstadsarbetare.
Strejken pågick från februari till juni 1945 och som mest strejkade 120 000 verkstadsarbetare. Foto: Wikimedia Commons

– När metallstrejken bröt ut under våren 1945 var det en annorlunda typ av strejk. Det blev mer en intern facklig strid där man inte var helt överens, menar Christer Thörnqvist.

Sammanlagt gick 120 000 verkstadsarbetare ut i strejk och fler arbetsdagar gick förlorade än under storstrejken 1909. I slutändan gick facket med på samma löneökning som andra fackförbund hade fått utan att behöva gå ut i strejk.

Gruvarbetarstrejken, 1969

Strejkande gruvarbetare i Kiruna.
Strejkande gruvarbetare i Kiruna. Foto: TT

I december 1969 startade en olaglig gruvstrejk i Svappavaara, som sedan kom att sprida sig till gruvor i Kiruna och Malmberget. Till en början var det en spontan strejk med ett få antal personer, men som sedan ökade till 4 800 gruvarbetare. Strejken sponsrades också med miljontals kronor från allmänheten.

– Det blev bomben för så kallade vilda strejker. Det betyder att de inte stöttades av fackförbundet. Det kom att bli vanligt förekommande ända fram till slutet på 1980-talet, säger Christer Thörnqvist.

Under strejken kom LO att ta avstånd för hur den utfördes. Men när det hela såg sitt slut i februari 1970 hade man ändå lyckats få igenom vissa förbättringar så som löneökning och månadslön.

Annons
Annons

Fackföreningsrepresentanter anlände till Stockholm för att försöka få hjälp av dåtidens LO-chef Arne Geijer.

Foto: Jan Collsiöö/TTBild 1 av 2

På grund av strejken avstannade nästan hela kollektivtrafiken, många svenskar fick i stället hitta andra alternativ för att ta sig till jobbet.

Foto: Jan Collisiöö/TT och Bertil Ericsson/TTBild 2 av 2
Fackföreningsrepresentanter anlände till Stockholm för att försöka få hjälp av dåtidens LO-chef Arne Geijer.
Fackföreningsrepresentanter anlände till Stockholm för att försöka få hjälp av dåtidens LO-chef Arne Geijer. Foto: Jan Collsiöö/TT

Storkonflikten, 1980

På grund av strejken avstannade nästan hela kollektivtrafiken, många svenskar fick i stället hitta andra alternativ för att ta sig till jobbet.
På grund av strejken avstannade nästan hela kollektivtrafiken, många svenskar fick i stället hitta andra alternativ för att ta sig till jobbet. Foto: Jan Collisiöö/TT och Bertil Ericsson/TT

På 1980-talet skedde ett stort antal mindre strejker i landet. Enligt Christer Thörnqvist var de sällan av mediestoff utan hamnade oftast i skuggan. Men en av de strejker som verkligen inte får glömmas bort menar han är den som startade i maj 1980.

– Den måste man nämna när det kommer till strejkerna under 1900-talet. Av någon anledning har det blivit en av Sveriges bortglömda konflikter, menar Christer Thörnqvist.

Den 25 april startade konflikten med att 14 000 personer gick ut i strejk. Efter det accelererade konflikten snabbt och som mest togs 100 000 personer ut i strejk av LO-förbunden. SAF svarade med en lockout av 700 000 arbetare.

– Allt brakade ihop på arbetsmarknaden. Det kom att handla om löneförhandlingarna i princip varje sektor. Det blev till och med svart i nyhetsrutan på tv under strejken. I slutändan blev det den konflikt som arbetarsidan verkligen vann.

Strejken varade till 12 maj. LO gick segrande ur konflikten då SAF gick med på kravet om höjda löner.

Annons
Annons

Medlemmar i Kommunal strejkar på Södermalm i Stockholm den 15 maj 2003.

Foto: Janerik Henriksson/TTBild 1 av 3

Även äldrevården drabbades av strejken. På demensavdelningen Solhöjden på Mariekällgården i Södertälje tog man inte in timvikarier medan strejken pågick.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 2 av 3

Resenärer i väntan på Arlandas terminal 5.

Foto: Johan Nilsson/TTBild 3 av 3

Kommunalstrejken, 2003

Medlemmar i Kommunal strejkar på Södermalm i Stockholm den 15 maj 2003.
Medlemmar i Kommunal strejkar på Södermalm i Stockholm den 15 maj 2003. Foto: Janerik Henriksson/TT

Blickar man först tillbaka till början av 1990-talet var det enligt Christer Thörnqvist väldigt få strejker. Det berodde på ett nytt avtal som skulle häva arbetslösheten i Sverige. Arbetareförbunden och arbetsgivarna enades under en tid, men vid mitten av 1990-talet började strejkerna förekomma igen.

– Sedan när vi kom in på 2000-talet kom det att handla mycket om den offentliga sektorn som kände att de hade halkat efter med sina villkor. Det gällde många kvinnodominerade yrken och strejken från 2003 är ett exempel på detta.

Kommunalstrejken utspelade sig från april och fram till slutet av maj 2003. Det som påverkades av strejken var först och främst skola och barnomsorg, men det kom även att sprida sig inom andra yrken. I slutändan lyckades man dock inte få lönerna höjda av arbetsgivarna som var syftet med strejken.

Ett anat exempel på konflikt inom den offentliga sektorn var vårdstrejken 2008.

Även äldrevården drabbades av strejken. På demensavdelningen Solhöjden på Mariekällgården i Södertälje tog man inte in timvikarier medan strejken pågick.
Även äldrevården drabbades av strejken. På demensavdelningen Solhöjden på Mariekällgården i Södertälje tog man inte in timvikarier medan strejken pågick. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Pilotstrejken i SAS och andra strejker 2016

Resenärer i väntan på Arlandas terminal 5.
Resenärer i väntan på Arlandas terminal 5. Foto: Johan Nilsson/TT

Den 10 juni gick 400 SAS-piloter ut i strejk, bland annat för att de vill se högre löneökningar. Men när Christer Thörnqvist kollar på övriga strejker under våren 2016 menar han att lönerna inte nödvändigtvis har varit den största stötestenen.

– Ett tecken som man har märkt är att det inte längre bara handlar om lönefrågan. Det handlar nu om att hela systemet, gällande allt från att försöka få bättre arbetsförhållanden till att få eget inflytande över arbetsplatsen.

SAS-piloternas strejk drabbar tiotusentals resenärer varje dag och beräknas kosta flygbolaget upp till 30 miljoner per dag.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons