Annons

SAS-vd: Värsta läget sedan Lehman-kraschen

SAS-chefen Rickard Gustafson vill flyga mer trots att marknaden viker.
SAS-chefen Rickard Gustafson vill flyga mer trots att marknaden viker. Foto: Gorm Kallestad/TT

Osäkerhet, svag krona och nya skatter. SAS-chefen flaggar nu för att bolaget måste spara ännu mer. Men att dra in linjer – som Ryanair och Norwegian gör – är inte aktuellt.

Under strecket
Publicerad

Det är tufft för många flygbolag just nu och extra pressat är det i Sverige där efterfrågan på flygresor minskar. Det märktes nyligen när Norwegian bestämde sig för att flytta sina långlinjer från Stockholm och Ryanair beslutade att stänga basen på Skavsta och minska antalet flygningar dit.

SAS vd Rickard Gustafson menar att konkurrenternas besked är ett tydligt bevis på att det är utmanande för flygbolagen att tjäna pengar i Skandinavien. Men han säger också att om överkapaciteten minskar är det positivt för SAS.

Tänker ni dra ner på flygningarna från Sverige?

– Vi har inga sådana planer. SAS klarar att flyga långlinjerna med lönsamhet och redan innan Norwegian kom med sitt besked hade vi bestämt att göra lite mer till Nordamerika under 2020. Vi får ett nytt plan till Boston och ökar frekvenserna till Los Angeles och New York.

Det innebär väl mer flyg från Köpenhamn… Kommer expansionen även att ske från Stockholm?

– Jag kan inte svara på från vilken bas vi kommer att expandera. Men vi har ambitionen att behålla och gärna öka närvaron även i Stockholm.

Annons
Annons

Även om SAS inte är på väg att lägga ned linjer så har bolaget flyttat flygningar från Stockholm till Köpenhamn.

Ni varnar för minskad efterfrågan på flygresor. Vad beror det på?

– Det finns många förklaringar. Konjunkturläget påverkar liksom den svaga svenska kronan som gör det dyrt för svenskar att resa utomlands. Till det kan man lägga nya skatter och den viktiga klimatdebatten.

Hur ser läget ut för SAS?

– Vi ser en osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen och vi vet att det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och efterfrågan på flygbiljetter. Nu har vi en minskande flygmarknad i Sverige och det är en verklighet vi inte har sett sedan Lehmankraschen, säger Rickard Gustafson.

Den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers krasch inträffade för drygt tio år sedan och satte rejäl fart på den djupa finanskrisen som sedan sänkte den allmänna ekonomin. Krisen ledde också till en rejäl nedgång i flygresandet.

Trots osäkerheten på flygmarknaden vill SAS köpa ännu fler nya plan. Det handlar om lite mindre plan och de två modeller som är aktuella är Airbus A220 och Embraer E2.

När ska affären göras?

– Vi har ingen deadline. Men det här är viktigt för att vi ska kunna upprätthålla vår storlek och säkerställa flygningar till en del mindre orter.

SAS ska också göra ännu en besparing, den här gången på 1,5-2 miljarder kronor från 2023 och framåt.

Finns det verkligen mer att spara på?

– Det finns en stor potential när vi får till en enhetlig flygplansflotta. Vi har också mycket manuell administration som kan automatiseras och som alla bolag kan vi digitalisera mer.

Annons
Annons

Borde politikerna göra något med flyget i det här kärva läget?

– De måste förstå att flyg behövs och skapar värde. Den välfärd vi har i Skandinavien skulle kollapsa om vi inte har effektiva flygförbindelser. Nu måste de säkra den viktiga infrastruktur som flyget bidrar med till samhällets utveckling.

Konkret, vad borde de göra?

– Vi gör allt för att minska våra utsläpp genom allt från stora investeringar i nya flygplan till lättare material ombord. Men det som här och nu faktiskt fungerar och ger ett rejält positivt bidrag till miljön är biobränslen. Politikerna måste skapa incitament för storskalig produktion av biobränslen, säger Rickard Gustafson.

De flygplan som används i dag kan flyga med en stor del biobränsle i tanken. Haken är bara att det nästan inte finns något biobränsle att få tag på för flygbolagen. Dessutom är det som tillverkas, bland annat från frityroljor i Kalifornien, betydligt dyrare än vanligt flygbränsle.

– Vi har inte tillgång till biobränsle i dag. Men om vi exempelvis öronmärkt pengarna från flygskatten till storskalig produktion av biobränsle skulle det gynna både flygbolagen och samhället i stort.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons