Annons

Satsning på sömn kan rädda tusentals liv

Taras Polataikos konstprojekt ”Sleeping beauties” visades på The National Art Museum i Kiev  2012. Kvinnor från Ukraina, klädda i vita bröllopsklänningar, turades om att sova  i utställningen.
Taras Polataikos konstprojekt ”Sleeping beauties” visades på The National Art Museum i Kiev 2012. Kvinnor från Ukraina, klädda i vita bröllopsklänningar, turades om att sova i utställningen. Foto: Efrem Lukatsky/TT

Vikten av att sova ordentligt kan inte nog understrykas. Det har varit ämnet för sommarens följetong i SvD, Matthew Walkers ”Sömngåtan”. I dag avslutas följetongen med Matthew Walkers tolv konkreta råd.

Under strecket
Publicerad

Folkhälsa och samhällsförändring

Från högsta samhällsnivå behöver vi skapa effektiva folkbildningskampanjer för att upplysa befolkningen om vikten av att sova ordentligt. Jämfört med de oräkneliga försöken att höja medvetandet om farorna med att köra bil berusad eller under drogpåverkan, är det en försvinnande liten del av trafiksäkerhetsbudgeten som ägnas åt att få folk att förstå farorna med att köra bil trött. Detta trots att trötta förare orsakar fler och dessutom dödligare olyckor än båda dessa problemgrupper.

Runtom i världen skulle vi kunna rädda hundratusentals liv per år om man på nationell nivå satsade på den sortens kampanjer. Insatserna skulle snabbt betala sig, om man betänker de stora kostnader som trötta förare ställer till med för sjukvård och utryckningstjänst. Och för den enskilde skulle det, förutom säkerhetsaspekten, bidra till att sänka kostnaderna för hälsoförsäkring och bilförsäkring.

Möjligheten att väcka åtal mot trötta förare är ett annat område där man önskar sig förändringar. I en del amerikanska delstater går det att väcka åtal för vållande till annans död när en bilförare varit alldeles för trött, men det finns inget enkelt blåstest som kan bevisa det.

Annons
Annons
Fortsätt läsa…

Eftersom jag jobbat med flera av de stora biltillverkarna kan jag dock avslöja att vi snart kommer att ha intelligent teknologi i bilarna som kan hjälpa till att avslöja den trötte föraren i efterhand − utifrån reaktionstid, ögonrörelser, körsätt och olycksförlopp går det att fastställa en typisk ”signatur” för den här sortens olyckor.

Om man lägger ihop det med relevanta individuella omständigheter (i synnerhet efter att sömnmätarna slagit igenom) kan vi nog komma mycket nära något som fungerar lika bra som blåstestet.

Jag inser att en del läsare inte alls tycker att det här låter bra. Men ni skulle nog tycka det om ni förlorat någon ni älskar i en trafikolycka orsakad av trötthet. Genom nya framsteg på området semiautonoma bilar kan vi kanske undvika en del sådana tragiska händelser i framtiden. Bilar kan använda sig av samma ”trötthetssignatur” som jag beskrev ovan för att bli mer vaksamma och, när det så behövs, ta över kontrollen av fordonet från föraren.

Att omvandla hela samhällen är förstås ingen liten sak. Men vi borde kunna använda oss av metoder som visat sig fungera på andra hälsoområden för att genomföra ett skifte mot ett sundare förhållningssätt till sömn i hela samhället.

Jag ska bara ge ett exempel. I USA brukar många försäkringsbolag ge någon form av ekonomisk belöning till försäkringstagare som skaffar gymkort. Med tanke på de stora hälsofördelar som kan följa med en ökad sömnmängd, varför inte införa ett liknande incitament för en mer sammanhållen och utdragen nattsömn?

Bolag som säljer hälsoförsäkringar skulle kunna ge sitt godkännande åt vissa tillförlitliga, prismässigt överkomliga sömnmätare. Som privatperson kan du ladda upp din sömnkreditspoäng på din profil hos din vårdgivare. Utifrån ett proportionerligt gradsystem med rimliga trösklar för olika åldersgrupper skulle du kunna bli belönad med en sänkt försäkringspremie ifall din sömnkredit ökar från en månad till en annan.

Annons
Annons

Precis som vid träning kan det i sin tur hjälpa till att förbättra den generella hälsonivån i samhället, sänka sjukvårdskostnaderna och göra att människorna lever och är friskare längre.

Även om det här skulle göra att deras kunder betalade lägre försäkringspremier skulle försäkringsbolagen ändå tjäna på modellen och få bättre vinstmarginaler, eftersom det skulle medföra avsevärt minskade utgifter för försäkrade personer som drabbas av sjukdomar och olyckor. Alla vinner.

Precis som med gymkorten skulle förstås en del personer börja med den nya regimen och sluta efter ett tag, och några skulle säkert försöka lura systemet och hitta olika sätt att trixa med sömnmätarna. Men även om bara 50 eller 60 procent av de försäkrade började sova mer så skulle det spara in tiotals eller hundratals miljoner dollar – för att inte tala om alla hundratusentals liv.

Jag hoppas att den här lilla exposén över tänkbara framtidslösningar kan ingjuta en gnutta optimism i den löpsedelsdrivna domedagsstämning som vi annars lätt försätts i då vi konfronteras med nya hälsorön. Och jag hoppas än mer att min bok har väckt idéer hos läsaren om vad du kan göra för att förbättra din egen sömn. Och kanske kan några av er omvandla dessa idéer till något som också kan komma andra till del.

Att sova eller inte sova

Det krävdes ungefär tre miljoner fyrahundratusen år av evolution för att människans biologiska sömnbehov skulle uppstå i nuvarande form, med funktioner som på ett enastående sätt främjar hennes överlevnadsförmåga. Inom loppet av bara ett århundrade har människan vänt ryggen åt det. Att vi sover så lite i den industrialiserade världen har en katastrofal inverkan på vår hälsa, på vår förväntade livslängd, på vår trygghet, på vår produktivitet och på våra barns utbildning.

Denna tysta sömnbristepidemi är vår tids största folkhälsofråga. Om vi vill undvika sömnförnekelsens hängsnara, om vi vill undvika all den död och sjukdom som vi vet väntar lite längre ner på den inslagna vägen, så måste det till en radikal förändring av vår individuella, kulturella, yrkesmässiga och samhälleliga inställning till sömn.

Tiden är inne för att vi ska återkräva vår rätt att få sova ut ordentligt om natten, utan att stigmatiseras som lata.

Tiden är inne för att vi ska återkräva vår rätt att få sova ut ordentligt om natten, utan att stigmatiseras som lata. På så vis kan vi åter få njuta av det allra starkaste livselixir vi känner − ett som strömmar till oss ur varje tänkbart biologiskt källsprång. Då kan vi på nytt få veta hur det verkligen känns att vara vakna på dagarna, uppfyllda av varats mångskiftande rikedom.

ur ”Sömngåtan” av Matthew Walker, professor i neurovetenskap och psykologi vid Berkeley University i USA. Översättning: Nils Håkanson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons