Annons

42 dagar av skräck: ”Kunde ha försvunnit i svart hål”

Den egyptiske människorättsadvokaten Tarek Hussein har just överlevt fem gastkramande veckor i fängelse där han fick uppleva elchocker, isoleringsceller och blodisande tortyr. SvD har träffat honom i Kairo.

– En fasansfull tid, berättar han i en intervju med SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”Jag lever under ständig skräck och är hela tiden övervakad. Kanske grips jag igen. Men jag tänker inte låta mig tystas”. Människorättsadvokaten Tarek Hussein har just överlevt fem veckor i egyptiska polisens grepp.

Foto: Peter Biro

Med fasa minns Tarek Hussein veckorna då han med bussades runt mellan fängelseceller, tvingades uthärda extrem hetta, kräktes blod, nekades advokat och kontakt med familjen. Han fruktade för sitt liv.

Foto: Peter Biro

Förtrycket i dagens Egypten är värre än under Mubarak, säger Tarek Hussein som sett medfångar utsättas för elchocker, slag med käppar och upphängning i taket.

Foto: Peter Biro

”Jag lever under ständig skräck och är hela tiden övervakad. Kanske grips jag igen. Men jag tänker inte låta mig tystas”. Människorättsadvokaten Tarek Hussein har just överlevt fem veckor i egyptiska polisens grepp.

Foto: Peter Biro
”Jag lever under ständig skräck och är hela tiden övervakad. Kanske grips jag igen. Men jag tänker inte låta mig tystas”. Människorättsadvokaten Tarek Hussein har just överlevt fem veckor i egyptiska polisens grepp.
”Jag lever under ständig skräck och är hela tiden övervakad. Kanske grips jag igen. Men jag tänker inte låta mig tystas”. Människorättsadvokaten Tarek Hussein har just överlevt fem veckor i egyptiska polisens grepp. Foto: Peter Biro

KAIRO Vårt möte organiseras under största sekretess. Vi kan inte prata via telefon eller Whatsapp, utan stämmer träff via appen Signal som är krypterad och anses säker. Jag får adressen till en källarlokal på en mörk bakgata i mångmiljonstaden Kairo, med tidpunkt framåt midnatt.

I en röd tygsoffa väntar Tarek Hussein, 24-årig människorättsadvokat som med näppe överlevt fem veckor i händerna på Egyptens beryktade säkerhetsstyrkor. Han kontrollerar att vi kommer ensamma, och att ingen följt oss. Sedan flyttar han sin mobil till rummet intill, av rädsla att den är avlyssnad.

– Så här är det i Egypten i dag. Man är hela tiden övervakad och säkerhetsstyrkorna kan slå till när som helst. Jag lever under ständig skräck, men tänker inte låta mig tystas, säger han.

Annons
Annons

Med fasa minns Tarek Hussein veckorna då han med bussades runt mellan fängelseceller, tvingades uthärda extrem hetta, kräktes blod, nekades advokat och kontakt med familjen. Han fruktade för sitt liv.

Foto: Peter Biro

I källarlokalen finns ett litet café där vi är enda gästerna. Belysningen är dämpad och ur dolda högtalare strömmar låg arabisk musik. ”En säker plats”, säger Tarek med ett snett leende. Om det nu finns några sådana i dagens Egypten.

Landet har förvandlats till en av världens mest repressiva regimer sedan militärkuppen 2013, då president Abdel Fattah al-Sisi tog makten och förbjöd all opposition. Minst 60 000 har gripits, tusentals har misshandlats, försvunnit spårlöst eller dömts till döden i militärdomstolar. Kritiker liknar Egypten vid en enda stor tortyrkammare – vilket Tarek Hussein kan vittna om.

Med fasa minns Tarek Hussein veckorna då han med bussades runt mellan fängelseceller, tvingades uthärda extrem hetta, kräktes blod, nekades advokat och kontakt med familjen. Han fruktade för sitt liv.
Med fasa minns Tarek Hussein veckorna då han med bussades runt mellan fängelseceller, tvingades uthärda extrem hetta, kräktes blod, nekades advokat och kontakt med familjen. Han fruktade för sitt liv. Foto: Peter Biro

Hans mardröm börjar mitt i natten den 17 juni, när han ligger och sover i familjens hus i Kafr Hamza norr om Kairo.

– Det bankar på dörren vid tretiden på natten. Utanför på gatan står ett 50-tal poliser med tunga vapen. De rusar in och griper tag i mig, berättar Tarek nersjunken i den röda soffan med händerna knäppta i knät.

Poliserna tar hans dator och mobil och uppmanar mamman att ta farväl av sin son. Några minuter senare sitter Tarek i säkerhetsstyrkornas konvoj, på väg mot 42 dagars skräckupplevelse.

– Jag får ögonbindel och förhörs i fyra timmar. De pressar mig om kontakter med andra människorättsaktivister, om mina tankar kring revolutionen 2011 och om artiklar jag skrivit.

Annons
Annons

Förtrycket i dagens Egypten är värre än under Mubarak, säger Tarek Hussein som sett medfångar utsättas för elchocker, slag med käppar och upphängning i taket.

Foto: Peter Biro

– Jag får inte veta vad jag är anklagad för, och nekas kontakt med advokat och min familj. Allt går väldigt hårdhänt till. Jag inser att jag inte har några rättigheter, och bara kan försvinna i ett svart hål.

Det hade sannolikt hänt om Tarek inte var ett känt ansikte i Egypten. Han är omtalad demokratiaktivist som kämpat för sin bror som satt fängslad två år utan åtal för att ha burit en tröja med texten ”en nation utan tortyr”. Tareks offentliga profil räddar troligen hans liv.

I stället för det svarta hålet flyttas han runt till dussintals polisstationer och fångceller i norra Egypten. Han hålls naken i isoleringscell, förhörs i timmar och trakasseras. Vid ett tillfälle sätts han och ett 30-tal andra fångar i ett överfullt polisfordon under den stekheta solen.

– Där satt vi i fyra timmar i 40 graders hetta. Jag började kräkas blod, men ingen hjälpte mig.

SvD:s utrikeskväll: En orolig världaccent.svd.se
Förtrycket i dagens Egypten är värre än under Mubarak, säger Tarek Hussein som sett medfångar utsättas för elchocker, slag med käppar och upphängning i taket.
Förtrycket i dagens Egypten är värre än under Mubarak, säger Tarek Hussein som sett medfångar utsättas för elchocker, slag med käppar och upphängning i taket. Foto: Peter Biro

Därefter förs Tarek till det ökända arbetslägret Badra al-Beheira, där hårresande scener väntar.

Annons
Annons

– Alla nyanlända kläs av och ställs med ansiktet mot väggen medan vakterna slår med vattenslangar mot ryggarna. Ute i korridoren ekar skriken från torterade fångar. Jag hör blixtrandet av elchocker och vi ser blodiga fångar som stapplar förbi oss.

Tarek sätts i en överfylld cell tillsammans med 150 fångar. Där får de stå och sova, och bara dricka vatten och gå på toaletten två gånger om dagen.

Till sist hamnar Tarek framför åklagare och anklagas för provokation mot staten och medlemskap i förbjudna Muslimska brödraskapet. Detta ter sig bisarrt eftersom han var aktiv motståndare till gruppen under Mohammed Mursis presidentskap. Då anklagas han i stället för sedelförfalskning och fuskbygge. Men brotten begicks när Tarek bara var sex år.

– Allting var så absurt. Jag trodde att jag aldrig ska komma ur detta när vakterna plötsligt kom med min mobil och sade att jag är fri.

”Hoppas att du lärt dig en läxa”, får Tarek höra när han släpps ut på gatan i skymningen den 27 juli. Men nej, den enda läxa han lärt sig är att fortsätta kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter i Egypten, säger han.

– Dagens förtryck saknar motstycke. Det är värre än under Mubarak. Regimen säger att de bekämpar terrorism, men på bekostnad av massiva människorättsbrott. Vi måste kämpa för ett bättre Egypten och mot tortyren, även om vi måste betala med våra liv.

Tareks kämparvilja tycks vara gjord av stål. Fast när vi långt efter midnatt lämnar det undangömda caféet och han försvinner längs Kairos gator vänder han sig om en sista gång. Hans leende glimtar till i mörkret.

– Jag vet att mina dagar i frihet kan vara räknade. Om jag grips igen hoppas jag du skriver om det också.

Delta i SvD:s utrikeskväll: En orolig världaccent.svd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons