Annons

Hård kritik: Görs omöjligt att stoppa ny Macchiarini

KI gör det ännu mer omöjligt för hederliga läkare och forskare att slå larm, skriver Ylva Lööf.
KI gör det ännu mer omöjligt för hederliga läkare och forskare att slå larm, skriver Ylva Lööf. Foto: Isabell Höjman/TT, Lorenzo Galassi/AP

KULTURDEBATT: Farsen på Karolinska institutet fortsätter. I stället för att ge visselblåsarna i Macchiariniskandalen den upprättelse de förtjänar så straffas de återigen, skriver dramatikern Ylva Lööf.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Macchiariniskandalen är en av de största medicinska skandalerna i modern tid. Ändå valde Karolinska institutets nye rektor Ole Petter Ottersen att den 25 juni i år fälla en av fyra visselblåsare för oredlighet i forskning, som det heter på fackspråk.

En av dem som rättrådigt satte stopp för Paolo Macchiarini fälldes alltså för fusk. Ytterligare två visselblåsare ”klandrades”. ”Klander” är en dom som Karolinska institutet verkar ha hittat på. Men vad det betyder har de inte lyckats förklara. Rektor Ottersen gör i sitt beslut ingen skillnad alls mellan de forskare som haft uppsåt att fuska och de forskare som blivit vilseledda och lurade. Anmärkningsvärt är också att visselblåsarna inte har rätt att överklaga beslutet. Trots att det är missvisande. Men de överklagar ändå till förvaltningsrätten.

Med sitt beslut visar Ottersen att KI åter igen väljer att skapa sina egna lagar och regler och ställa sig utanför allmän rättsuppfattning.

Farsartat nog anklagades rektor själv nyligen för samma typ av ”fusk” som han ”klandrar” visselblåsarna för i sitt beslut och som det faktiskt är närmast omöjligt att som forskare skydda sig ifrån.

Annons
Annons

KI:s nye styrelseordförande Mikael Odenberg kom rektor till undsättning den 20 juli genom att gå ut i sin blogg och försvara Ottersens beslut att döma och ”klandra” visselblåsarna.

Genom sitt agerande räddade de livet på de uppskattningsvis cirka hundra patienter som stod i kö för att bli opererade med Macchiarinis sensationella metod.

Med det visar Odenberg att han varken har förstått felaktigheterna i eller konsekvenserna av beslutet. För så länge som KI vägrar att erkänna, tala om och åtgärda de verkliga problemen så kommer skandalerna sannolikt att fortsätta att avlösa varandra och förtroendet för KI fortsätta att sjunka.

De fyra visselblåsarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson, Matthias Corbascio och Thomas Fux avslöjade och larmade om Paolo Macchiarinis livsfarliga framfart i augusti 2014. Genom sitt agerande räddade de livet på de uppskattningsvis cirka hundra patienter som stod i kö för att bli opererade med Macchiarinis sensationella metod. En metod som visade sig vara en tortyrliknande avrättning med hjälp av plaströr.

Den belgiske professorn i andningskirurgi, Pierre Delaere, har sagt att om han måste välja mellan att få ett plaströr inopererat i luftstrupen eller att bli arkebuserad så skulle han välja arkebuseringen eftersom den avrättningsmetoden är mindre smärtsam.

Visselblåsarna hyllades inte av KI:s och KS:s ledningsskikt istället polisanmäldes de, hotades med avsked och degraderades. Inte förrän i januari 2016, tack vare Bosse Lindquists enastående dokumentärserie ”Experimenten” i SVT, fick de upprättelse.

Annons
Annons

Någon ursäkt eller något tack kom aldrig varken från KI eller från KS annat än i en beklämmande snål mening i Dagens Nyheter den 20 december 2016 där den vikarierande rektorn Karin Dahlman-Wright skriver att visselblåsarna borde lyssnats på och att hon med det framför en ursäkt från KI. Hon nämner dem inte ens vid namn.

Skandalen är ett tydligt exempel på att universitetets rektor och sjukhusets chef borde samarbeta för att skydda patienter och personal från framtida bedragare.

Sjukhusdirektör Melvin Samsom påstår fortfarande felaktigt att visselblåsarna har brutit mot reglerna och vägrar att be dem om ursäkt. Dessutom hänvisar han till att han minsann har hedrat dem genom att dela ut Karolinapriset. Men det är inget pris som ledningen beslutar om. Pristagarna röstas fram av medarbetarna. Så det var han så illa tvungen att dela ut.

Dessutom har KI och KS lagt skulden på varandra i Macchiariniskandalen. När de istället borde visa gott ledarskap genom att gå samman i en gemensam ursäkt till visselblåsarna och i ett gemensamt tack. Skandalen är ett tydligt exempel på att universitetets rektor och sjukhusets chef borde samarbeta för att skydda patienter och personal från framtida bedragare. Dessa båda chefer borde läsa på hur dynamiken runt en manipulatör ser ut.

För 24 år sedan var jag en av två producenter som gjorde faktaprogrammet ”Psykopaterna mitt ibland oss” som sändes på TV 4.

Det programmet förändrade mitt liv.

Det blev en enorm, men också smärtsam, aha-upplevelse när jag förstod att det finns till synes normalfungerande människor som saknar samvete och empatisk förmåga. Jag lärde mig under arbetet med programmet att förstå skillnaden mellan en narcissistisk personlighetsstörning och en psykopatisk. Något som alla ledare för stora organisationer borde känna till.

Annons
Annons

Vid denna tid föreläste jag också regelbundet på Karolinska institutet, bland annat på de universitetspedagogiska kurserna för blivande docenter. Det hände att vi kom att diskutera hur man på bästa sätt kan ta till vara på personlighetsstörda människors ofta mycket stora begåvning och intelligens. Hur tar man tillvara på de positiva sidorna samtidigt som man skyddar samhället från dessa personers destruktiva, skadliga och många gånger farliga beteende?

Regler och tydliga lagar är nödvändiga som ersättning för den inre etiska kompass som saknas. Och i möjligaste mån bör man som rektor och sjukhuschef försöka undvika att sätta narcissistiska och psykopatiska personer i positioner där de får makt över andra. Något som visat sig svårt eftersom det aldrig finns information om personlighetsstörningen i cv:t.

För en dramatiker är det dock svårt, nästan omöjligt att skriva fars om KI när ledningens agerande hela tiden överträffar dikten.

Vad som också kom fram på KI var att man önskade att det gick att anmäla oegentligheter till ledningen utan att få sin egen karriär spolierad. Det där sista sades aldrig i någon grupp utan var sådant som kom fram vid sidan av, på tu man hand. Där ingen annan kunde höra.

Många år senare i september 2017 hade min pjäs ”Stark som en räv” urpremiär på Östgötateatern i regi av Marika Lagercrantz. Pjäsen handlar om myglet på Karolinska institutet från år 2008–2010 som ledde fram till att Paolo Macchiarini anställdes.

För en dramatiker är det dock svårt, nästan omöjligt att skriva fars om KI när ledningens agerande hela tiden överträffar dikten. Om och om igen.

Annons
Annons

När det gäller rektor Ole Petter Ottersens utredning om forskningsfusk så hade han här en förträfflig möjlighet att en gång för alla göra upp med och sätta stopp för den patientfarliga och destruktiva tystnadskultur som råder på universitetet och universitetssjukhuset.

Han hade kunnat välja att försvara visselblåsarna. Men istället för att uppmuntra professionalism och ärlighet då felaktigheter uppdagats, oavsett när i processen detta sker, premierar han genom beslutet tystnad, ohederlighet och vägran att ta ansvar. I något sorts missriktat försök att skydda KI. Han valde alltså att fälla och ”klandra” tre av visselblåsarna samtidigt som han i Sveriges radios ”Studio Ett” och i tv-sända nyheter hänvisat till och upprepat Dahlman-Wrights snåla låtsasursäkt gjord med armbågen.

Att KI:s dåvarande rektor Harriet Wallberg var synnerligen pådrivande vid anställningen av Macchiarini nämns inte ens i Ottersens 38 sidor långa beslut. Inte heller nämns det att 14 personer, professorer, docenter och överläkare entusiastiska skrev under på att de stödde anställningen.

Ingen av dessa personer ”klandras” på minsta sätt. Detta försvarar styrelseordförande Odenberg i sin blogg genom att säga att det inte var just detta som Ottersen skulle bedöma.

Själva orsaken till hela skandalen förringas. Något som jag varnade för i två debattartiklar redan för 10 år sedan (”Nepotism avgör karriär på Karolinska institutet”, DN 2/11– 2008 samt ”KI krumbuktar sig”, DN 19/11 – 2008).

Kravet som Ottersen i praktiken ställer är att vissa forskare ska kontrollera allt vad kollegerna gör annars hålls de ansvariga även för deras felsteg.

Annons
Annons

Stötande är också Ottersens förklaring till att den förre rektorn Anders Hamsten friade Paolo Macchiarini från misstanken om forskningsfusk. Det påstås i beslutet att all data inte fanns tillgänglig före Bosse Lindquists dokumentär. Detta är inte sant. Allt som behövdes för att fälla Macchiarini fanns i visselblåsarnas genomarbetade anmälan från 2014.  Men man måste förstås läsa anmälan, vilket har varit ett genomgående problem under Macchiarini affären.

Kravet som Ottersen i praktiken ställer är att vissa forskare ska kontrollera allt vad kollegerna gör annars hålls de ansvariga även för deras felsteg. Detta krav gäller uppenbarligen inte forskare som är knutna till och har skydd från mäktiga amerikanska universitet eftersom de forskarna inte ”klandrades” trots att de begått samma ”fel” som de övriga.

För det finns självfallet ingen forskare som kan uppfylla Ottersens krav. Det visar inte minst anklagelserna om forskningsfusk som riktas mot honom själv.

Ännu svårare är det när man har en person som Macchiarini som närmsta chef som dessutom hela universitetets ledning är förförda och bländade av. Man kan inte oavbrutet dubbelkolla allt vad ens chef säger. Då har man inte tid att varken forska eller operera. Man måste kunna lita på att institutets ledning har vett nog att inte anställa en bedragare med falskt cv. Och i de fall de råkar göra det måste man som underordnad vara säker på att man kan göra en anmälan till rektor utan att själv bli krossad.

Rektor Ole Petter Ottersen, sjukhuschef Melvin Samsom och styrelseordförande Mikael Odenberg, hur skyddar KI och KS patienterna nu när ni har gjort det ännu mer omöjligt för de hederliga läkarna och forskarna att slå larm?

Ylva Lööf är dramatiker. Hösten 2017 hade hennes pjäs om Macchiariniaffären "Stark som en räv" urpremiär i regi av Marika Lagercrantz. Ylva Lööf har tidigare föreläst regelbundet på KI bland annat på de universitetspedagogiska kurserna för blivande docenter samt undervisat i konflikthantering för forskarhandledare. Hon har också föreläst om personlighetsstörningar i näringslivet och i offentlig sektor.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons