Annons

Nobelkampen: Saurons öga vs kvantbitar

Ska stort eller smått belönas? Svart hål ställs mot kvantumprocessor.
Ska stort eller smått belönas? Svart hål ställs mot kvantumprocessor. Foto: AP och Shelbi R. Schimpf, Center for Astrophysics Harvard & Smithsonian.

Qubits, brottslingar och svarta hål – SvD listar fem möjliga vinnare inom fysik, kemi och medicin.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Forensiker vid en skjutning i Melbourne i april 2019.

Foto: Ellen Smith/APBild 1 av 1

1 / 6

Kemin som löser brott och fångar gärningsmän

Forensiker vid en skjutning i Melbourne i april 2019.
Forensiker vid en skjutning i Melbourne i april 2019. Foto: Ellen Smith/AP

I dag använder sig poliser och utredare i hela världen av dna-analyser när de ska utreda en brottsplats. Kanske är det ett hårstrå, kanske saliv eller blod som ringar in gärningsmannen.

Metoden att analysera och ta fram specifika dna-sekvenser utvecklades av den brittiske forskaren Edwin Southern på 1970-talet och även forskaren Alec Jeffreys som byggde vidare på tekniken. Metoden har också revolutionerat en rad andra områden, skriver Inside Science.

Kan den numera gamla metoden tilldelas ett Nobelpris i kemi?

Annons
Annons

På en uppmärksammad presskonferens presenterades nyheten om det svarta hålet i galaxen M87.

Foto: Liu Jie/Eyevine Bild 1 av 2

Event Horizon Telescope.

Foto: Shelbi R. Schimpf, Center for Astrophysics Harvard & Smithsonian.Bild 2 av 2

2 / 6

Bilden av det omöjliga fångade en hel värld

På en uppmärksammad presskonferens presenterades nyheten om det svarta hålet i galaxen M87.
På en uppmärksammad presskonferens presenterades nyheten om det svarta hålet i galaxen M87. Foto: Liu Jie/Eyevine

I fantasytrilogin Sagan om ringen blickar den onde trollkarlen Saurons öga ut mot Midgård från sitt torn i landet Mordor. Ögat i Peter Jacksons filmatisering är inte helt olikt den första bilden av ett svart hål som världen fick beskåda i april i år där den såg ut att blicka mot jorden från galaxen M87.

Det var en bild som ingen trodde kunde existera. Men forskarna lyckades fånga det svarta hålets blick med sina teleskop på jorden.

Svarta hål är per definition inte möjliga att se då ljus inte kan lämna dem, på grund av den massiva gravitationen. Med avancerade matematiska modeller och med hjälp av flera teleskop lyckades man i april 2019 ändå att skapa en bild. Ljuset i bilden är från den så kallade händelsehorisonten som bildas runt det svarta hålet.

Kan det internationella samarbetet EHT (Event Horizon Telescope) få ett Nobelpris i fysik? Det kan vara för sent i nomineringsprocessen, enligt Inside Science.

Event Horizon Telescope.
Event Horizon Telescope. Foto: Shelbi R. Schimpf, Center for Astrophysics Harvard & Smithsonian.
Annons
Annons

Kvantumprocessor fotograferad på Chalmers i maj 2017.

Foto: Wikimedia commonsBild 1 av 1

3 / 6

Tekniken kring kvantdatorer tar stora kliv

Kvantumprocessor fotograferad på Chalmers i maj 2017.
Kvantumprocessor fotograferad på Chalmers i maj 2017. Foto: Wikimedia commons

I framtiden kommer kvantdatorn med all sannolikhet att ersätta dagens datorer med binära system (som använder ettor och nollor). Kvantdatorn är långt snabbare och klarar av betydligt mer avancerade och omfattande uträkningar eftersom den använder kvantbitar (eng. qubit) i stället för ettor och nollor. Utan att djupdyka i ämnet – en kvantbit kan vara en etta eller nolla eller båda samtidigt.

Nyligen läckte uppgifter ut om Googles ”kvant-överlägsenhet” och datorn Sycamore. De beräkningar den utförde på tre minuter och 20 sekunder skulle tagit en traditionell dator 10 000 år att utföra. Ännu finns inga praktiska tillämpningar. Men räcker tekniksprånget till ett Nobelpris?

En del av forskningen som ligger till grund för denna nya typ av datorer tilldelades Nobelpriset i fysik 2012, till Haroche och Wineland (USA och Frankrike.

Men amerikanska tidningen Forbes och Web of Science Group tror att fler forskare inom detta område kan bli aktuella för Nobelpris, antingen för teorierna eller de olika kvantexperiment som utförts.

Annons
Annons

Kepler 452-b (illustration till höger) är en av många exoplaneter som hittats.

Foto: NASA/Ames/JPL-Caltech/TTBild 1 av 1

4 / 6

Nya världar i universum upptäcks löpande

Kepler 452-b (illustration till höger) är en av många exoplaneter som hittats.
Kepler 452-b (illustration till höger) är en av många exoplaneter som hittats. Foto: NASA/Ames/JPL-Caltech/TT

Det har blivit vanligt att forskare rapporterar om fynd av nya planeter. Inside Science tippar att det kan vara ett forskningsområde som kan belönas. Det handlar om de så kallade exoplaneterna, planeter i andra solsystem som påminner om jorden.

Om forskarna en dag hittar en planet med land, hav av vatten, och en atmosfär med luft lär det bli en sensation. För att inte tala om fynden av en främmande civilisation.

I dag har man hittat fler än 4 000 exoplaneter och jakten efter jordens syster fortgår.

Återstår att se om pionjärerna Aleksander Wolszczan och Dale Frail belönas för de första upptäckterna 1992. Eller om efterkommande planetjägare belönas, Michel Mayor och Didier Queloz som 1995 började använda en ny metod i jakten på andra världar.

Annons
Annons

Illustration av neuroner i hjärnan.

Foto: SilverV/iStockphotoBild 1 av 1

5 / 6

Metod som gör att hjärnan lyses upp – en favorit som föll

Illustration av neuroner i hjärnan.
Illustration av neuroner i hjärnan. Foto: SilverV/iStockphoto

En favorit som föll var metoden att med hjälp av optogenetik kartlägga vår hjärna med mycket stor precision. Metoden använder ljuskänsliga proteiner, så kallade opsiner, för att antingen skapa eller hålla tillbaka aktivitet i hjärnans neuroner.

Med hjälp av att det ”lyser” inne i hjärnan har forskarna kunnat kartlägga detaljer som revolutionerat vår förståelse av hjärnan, till exempel hur hunger, sömn, ångest och minnet fungerar. Metoden har även använts för att förstå sjukdomar som Parkinsons och olika psykologiska sjukdomar.

Forskningsområdet listades som favoriter i år av både Inside Science och Clarivate Analytics Web of Science Group, som varje år förutspår potentiella kandidater med hjälp av stora databaser.

De som i stället tilldelades Nobelpriset i medicin var William G Kaelin Jr, Sir Peter J Ratcliffe och Gregg L Semenza för deras forskning om hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Annons
Annons

6 / 6

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons