Annons

Schimpans bär på dna från okänd människoapa

Bonobon, här en grupp honor i distriktet Wamba i Kongo-KInshasa, skiljer sig beteendemässigt från den vanliga schimpansen. Den finns bara söder om Kongofloden.
Bonobon, här en grupp honor i distriktet Wamba i Kongo-KInshasa, skiljer sig beteendemässigt från den vanliga schimpansen. Den finns bara söder om Kongofloden. Foto: Nahoko Tokuyama

Det väckte stor uppståndelse för några år sedan när det avslöjades att vår arvsmassa är uppblandad med dna från de utdöda neandertalarna.

Men vi är inte ensamma om fenomenet. Enligt en ny studie bär också bonobon, eller dvärgschimpansen, på dna från en utdöd art, en hittills helt okänd människoapa.

Under strecket
Roland Johansson / TT
Publicerad

Bonobon är nära släkt med den vanliga schimpansen. Men nya rön visar att den också bär på genetiska spår efter en tidigare okänd, numera utdöd människoapa.

Foto: Crispin MahambaBild 1 av 3

En tydlig skillnad mellan bonobon och den vanliga schimpansen är att den förstnämndas läten ligger en oktav högre på tonskalan. På bilden två ropande bonoboer i Luikotale i Kongo-Kinshasa.

Foto: Cedric Girard-ButtozBild 2 av 3

Den vanliga schimpansen har ett stort utbredningsområde i Afrika, men den finns inte söder om Kongofloden där den ersätts av bonobon. På bilden en äldre hanne av vanlig schimpans.

Foto: Joseph FeldblumBild 3 av 3

Bonobon är nära släkt med den vanliga schimpansen. Men nya rön visar att den också bär på genetiska spår efter en tidigare okänd, numera utdöd människoapa.

Foto: Crispin MahambaBild 1 av 1

Studien, som publiceras i Nature Ecology and Evolution, visar att 0,9-4,2 procent av bonobons arvsmassa härrör från den utdöda arten.

Andelen neandertal-dna i vår egen arvsmassa är förvånansvärt nog nästan exakt lika stor, cirka 1-4 procent.

Skillnaden är att neandertalarna är mycket väl kända genom en stor mängd fossil- och redskapsfynd, medan den art som bonobon beblandade sig med är helt okänd.

Inga fossil har hittats som kan härledas till arten, en effekt av att den, precis som bonobon, troligen levde i regnskogar där förutsättningarna för fossilisering är mycket dåliga.

Det mest sannolika, att döma av den analys som forskarna har gjort, är att det rörde sig om en art inom släktet Pan, det vill säga samma släkte som både bonobon (Pan paniscus) och den vanliga schimpansen (Pan troglodytes) tillhör – en form av schimpans med andra ord.

Bonobon är nära släkt med den vanliga schimpansen. Men nya rön visar att den också bär på genetiska spår efter en tidigare okänd, numera utdöd människoapa.
Bonobon är nära släkt med den vanliga schimpansen. Men nya rön visar att den också bär på genetiska spår efter en tidigare okänd, numera utdöd människoapa. Foto: Crispin Mahamba
Annons
Annons

En tydlig skillnad mellan bonobon och den vanliga schimpansen är att den förstnämndas läten ligger en oktav högre på tonskalan. På bilden två ropande bonoboer i Luikotale i Kongo-Kinshasa.

Foto: Cedric Girard-ButtozBild 1 av 1

Hur det hela gick till är okänt, men hänger samman med schimpanssläktets historia och spridning över den afrikanska kontinenten.

Möjligen kommer det att visa sig att även bonobon har en mörkare sida.

Både bonobon och den vanliga schimpansen – som är våra närmaste nu levande släktingar – lever i regnskogarna i Afrika, men deras utbredningsområden är helt skilda från varandra. Bonobon förekommer bara söder om Kongofloden, medan den vanliga schimpansen finns i ett brett bälte från Senegal i väster, genom Centralafrika norr om Kongofloden, till Tanzania i öster.

Trots sitt andra namn – dvärgschimpans – är bonobon inte märkbart mindre än sin mer spridda släkting, bara lite mer gracilt byggd. Däremot skiljer den sig åt till beteendet.

Den är exempelvis berömd för att ägna väldigt mycket tid åt sex, och för att hannarna inte dominerar honorna på samma sätt som hos de vanliga schimpanserna.

En tydlig skillnad mellan bonobon och den vanliga schimpansen är att den förstnämndas läten ligger en oktav högre på tonskalan. På bilden två ropande bonoboer i Luikotale i Kongo-Kinshasa.
En tydlig skillnad mellan bonobon och den vanliga schimpansen är att den förstnämndas läten ligger en oktav högre på tonskalan. På bilden två ropande bonoboer i Luikotale i Kongo-Kinshasa. Foto: Cedric Girard-Buttoz

Inte heller har infanticid, barnamord, observerats hos bonobon. Det innebär dock inte att det inte förekommer. Man måste hålla i minnet att bonobon är dåligt känd i jämförelse med den vanliga schimpansen.

Det har funnits en tendens att romantisera arten och ge den epitet som "den fredliga människoapan" – men det sade man också om de vanliga schimpanserna innan studier avslöjade att de förde krig, dödade och åt andra primater, och levde i hierarkier som byggde på våld. Möjligen kommer det att visa sig att även bonobon har en mörkare sida.

Annons
Annons

Den vanliga schimpansen har ett stort utbredningsområde i Afrika, men den finns inte söder om Kongofloden där den ersätts av bonobon. På bilden en äldre hanne av vanlig schimpans.

Foto: Joseph FeldblumBild 1 av 1

Vid några tillfällen måste den ha haft ett sexuellt utbyte med den invaderande bonobon.

Å andra sidan är det rimligt att skillnader har hunnit utvecklas sedan de båda arterna gick skilda vägar.

Schimpans/bonobolinjen separerade från människolinjen för 6-7 miljoner år sedan.

Det som hände efter detta är intressant. För 3,32-3,55 miljoner år sedan splittrades den förstnämnda linjen. En gren utgjordes av anmodern till bonobon och den vanliga schimpansen, en annan gren utvecklades till den okända, utdöda art som man nu funnit bevis för i studien. Med största sannolikhet skiljdes de båda grenarna åt av Kongofloden.

Bonobon och den vanliga schimpansen gick sedan skilda vägar för cirka 1,7 miljoner år sedan under en torrperiod då Kongofloden gick att korsa.

Den vanliga schimpansen har ett stort utbredningsområde i Afrika, men den finns inte söder om Kongofloden där den ersätts av bonobon. På bilden en äldre hanne av vanlig schimpans.
Den vanliga schimpansen har ett stort utbredningsområde i Afrika, men den finns inte söder om Kongofloden där den ersätts av bonobon. På bilden en äldre hanne av vanlig schimpans. Foto: Joseph Feldblum

Normalt sett är den väldiga floden omöjlig att passera för människoapor eftersom de inte kan simma, men vid något tillfälle måste så ha skett. Detta ledde fram till att bonobon och den vanliga schimpansen bredde ut sig på varsin sida om Kongofloden.

Söder om floden fanns redan den art som gått sin egen väg för 3,5 miljoner år sedan. Den dog med tiden ut av okända orsaker men vid några tillfällen måste den ha haft ett sexuellt utbyte med den invaderande bonobon. Enligt forskarnas analys ägde utbytet rum för 377 000 till 637 000 år sedan.

Exakt vad som hände är givetvis okänt men mötet mellan de båda arterna hade säkert varit fascinerande att beskåda. Kanske den utdöda arten har bidragit med vissa genetiska varianter som varit till gagn för bonobon. I så fall lever den på sätt och vis vidare, precis som neandertalarna lever vidare inom oss.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons