Annons

Schlaug: ”Finns planer på en MP-utbrytning”

Grupperingar inom Miljöpartiet vill skapa ett nytt parti. Det bekräftar tidigare språkröret Birger Schlaug. Uppgifter till SvD gör gällande att målet är att ställa upp redan i EU-valet i slutet av maj.

– Det är ett trångt spelfält, men inte omöjligt, säger statsvetaren Sofie Blombäck, som forskar på nya partier i EU-parlamentet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet 1985–88 och 1992–2000 och riksdagsledamot  1994–2001. Till vänster nuvarande språkrören Isabella Lövin och Gustav Fridolin.

Foto: TT

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet 1985–88 och 1992–2000 och riksdagsledamot  1994–2001.

Foto: Yvonne Åsell

Carl Schlyter tillhör de missnöjda som lämnat Miljöpartiet.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet 1985–88 och 1992–2000 och riksdagsledamot  1994–2001. Till vänster nuvarande språkrören Isabella Lövin och Gustav Fridolin.

Foto: TT

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet 1985–88 och 1992–2000 och riksdagsledamot  1994–2001.

Foto: Yvonne Åsell
1/2

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet 1985–88 och 1992–2000 och riksdagsledamot  1994–2001. Till vänster nuvarande språkrören Isabella Lövin och Gustav Fridolin.

Foto: TT
2/2

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet 1985–88 och 1992–2000 och riksdagsledamot  1994–2001.

Foto: Yvonne Åsell

Längst uppe i de nordligaste delarna av Östergötland, på gränsen mot Sörmland, och på behörigt avstånd från maktens korridorer i Stockholm, följer Birger Schlaug den politiska utvecklingen i allmänhet och i Miljöpartiet i synnerhet.

69-åringen säger sig förstå de personavhopp från partiet som SvD skrev om under torsdagen.

– Det blir kärvt för Miljöpartiet och även S fram till nästa val. Jag tycker man skulle ha nöjt sig med att gå med i ett budgetsamarbete som C och L. Risken är att man som de fyra senaste åren blir språkrör för den Löfvenska regeringen och inte för MP, tillägger Birger Schlaug.

Schlaug berättar han att nuförtiden bara är politiskt ansluten till Grön ungdom, som ständig medlem. Men också att han förstås har kvar flera kontakter inom det parti han själv ledde under två perioder (1985–88 samt 1992–2000).

Det är med örat mot rälsen som han uppfattat att det finns konkreta planer på en utbrytning från partiet.

– Det finns sådana krafter, men jag är själv inte inblandad, säger Birger Schlaug.

Andra källor till SvD gör gällande att att ambitionen skulle rikta sig redan mot EU-valet som äger rum den 26 maj.

Annons
Annons

Carl Schlyter tillhör de missnöjda som lämnat Miljöpartiet.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

– Det är väldigt kort om tid. Det är inte som att steka fläsk och sen är det färdigt, säger Birger Schlaug.

Det finns dock exempel där processen varit snabb och lyckosam. Partiet Junilistan grundades den 11 februari 2004. Fyra månader senare fick den EU-skeptiska uppstickaren cirka 363 000 av rösterna i Europaparlamentsvalet som motsvarade hela 14,5 procent. Det gav tre av totalt 19 blågula mandat i parlamentet.

När den avhoppade MP-profilen Carl Schlyter gästade SVT på fredagsmorgonen svarade han undvikande på frågan om det fanns några planer på ett nytt miljöparti. Schlyter, som själv under tio år var ledamot av Europaparlamentet (2004 till 2014), har på flera håll nämnts som en tänkbar ledare för ett sådant nytt parti.

Schlyter skrev i sitt avskedsbrev till MP på Facebook att han framförallt som EU-parlamentariker i grunden ändrat lagar för 500 miljoner invånare i grön riktning.

Carl Schlyter tillhör de missnöjda som lämnat Miljöpartiet.
Carl Schlyter tillhör de missnöjda som lämnat Miljöpartiet. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

– Personen är inte okänd, han är en van spelare där. Det är en stor skillnad i förutsättning mot till exempel Fi som fick en representant efter EU-valet 2014, säger Jonas Hinnfors, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet.

Vad betyder det att komma in i EU-parlamentet?

– Det är en språngbräda och ger onekligen en finansiell plattform under fem år. Man kan bygga upp ett kansli, säger Hinnfors.

Annons
Annons

Sofie Blombäck, forskare vid Mittuniversitetet, skrev för tre år sedan en avhandling just på temat nya partier i EU-parlamentet.

– EU-väljarna är mer rörliga än i riksdagsval. Man kan rösta på ett parti som man annars kanske inte skulle våga lägga sin röst på. Undersökningar visar också att miljöfrågor varit viktiga i EU-valen. Det är ett trångt spelfält, men inte omöjligt, säger hon apropå ett nytt radikalare svenskt miljöparti.

Vad betyder mest för ett nytt parti?

– De som har erfarenhet i ledningen klarar sig bäst. Namnvalet är alltid intressant. Vanligtvis lägger man sig nära moderpartiet och lägger till något. Valmyndigheten kan säga nej om det uppfattas vara för lika och risken finns för sammanblandning. Men i Danmark finns till exempel Venstre och Radikale Venstre, säger Sofie Blombäck.

Är det lätt att bilda ett nytt parti?

– Det är extremt låga trösklar för att bilda ett parti i Sverige. Men man får ingen större uppbackning förrän man lyckats i ett val, säger Sofie Blombäck.

Valmyndighetens regler för deltagande i ordinarie val är tillåtande. Det nya partiet behöver bara inkomma med sin anmälan 30 dagar före valdagen. Det innebär således att ett grönt utbrytarparti måste skicka in sin anmälan senast den 26 april.

Efter reklamen visas:
Mellan raderna KRISTERSSONS POLITISKA SAGA
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons