Annons

Schulman: ”Jag lever enbart på royaltypengar”

Lena Andersson, Karolina Ramqvist och Ninni Schulman berättar om livet som författare.
Lena Andersson, Karolina Ramqvist och Ninni Schulman berättar om livet som författare. Foto: TT

17 svenska författare om pengarna. Stipendier, moderatoruppdrag och aktiespekulationer. Det är svaret på hur man överlever som författare i Sverige i dag i en enkät som SvD kultur låtit göra.

Under strecket
Publicerad
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

1 / 17

Johan Jönson, 56 år, Stockholm.

Foto: Lars Pehrson

Debuterade 1992 med ”Som samplingsdikter” (Norstedts). Senast utgivna bok är Marginalia / Xterminalia (Albert Bonniers förlag) 2019.

– Den typ av litteratur som jag skriver ingår i någon sorts negativ gåvoekonomi. Vi författare betalar för att få ge bort vårt arbete. Vi betalar med tid och passion, men också vi måste ju kunna betala räkningar.  Under största delen av min tid som yrkesverksam har jag låglönearbetat vid sidan om. Man får dra in på sömn, vänner och sociala begivenheter.

Jag räknade faktiskt ut det för ett tag sedan. En bok tar två, tre, kanske fyra år att skriva. Det blir en timpenning på drygt två spänn, ungefär vad man gör av med på skithuspapper per dag.

Sedan ett par år har jag särskild biblioteksersättning och det går inte att beskriva vad det betyder. Det är som skillnaden mellan liv och död och det tror jag gäller de flesta som innehar den ersättningen.

Annons
Annons

Karolina Ramqvist

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 1

2 / 17

Karolina Ramqvist, 42 år, Stockholm.

Karolina Ramqvist
Karolina Ramqvist Foto: Emma-Sofia Olsson

Debuterade 1997 med ”När svenska pojkar började dansa” (Bokförlaget DN). Senast utgivna bok är ”Björnkvinnan” (Norstedts förlag) 2019.

– Det är svårt att skriva böcker och samtidigt ha ett annat jobb, men det är också svårt att försörja sig som författare. Det som gjort det möjligt för mig är pengar som under åren kommit in från bokförsäljning, stipendier och priser, försäljning av utlandsrättigheter och dramatiseringar och inte minst författarbesök och uppläsningar. Det är nog det hela.

Annons
Annons

Elin Olofsson

Foto: Magnus Sandberg/TT Bild 1 av 1

3 / 17

Elin Olofsson, 40 år, Offerdal.

Elin Olofsson
Elin Olofsson Foto: Magnus Sandberg/TT

Debuterade 2013 med “Då tänker jag på Sigrid” (Wahlström & Widstrand. Senast utgivna bok är “Herravälde (Wahlström & Widstrand), 2019. 

– Jag lever numera enbart på mitt skrivande och det som hör till författarskapet, såsom framträdanden på bibliotek, kulturevenemang med mera. I början, när jag skrev mina första böcker, var stipendier och liknande viktigt, inte minst för att kunna jämna ut intäkterna över tid och känna ekonomisk trygghet medan jag skrev nästa bok. Jag har just tilldelats Region Jämtland-Härjedalens arbetsstipendium i litteratur på 50 000 kronor och ska använda pengarna till att hitta nya uttrycksformer och ny publik för mina berättelser.

Annons
Annons

Theodor Kallifatides

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

4 / 17

Theodor Kallifatides, 81 år, Stockholm.

Theodor Kallifatides
Theodor Kallifatides Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Debuterade 1969 med “Minnet i exil. Dikter” (Bonniers). Senast utgivna bok är “Slaget om Troja” (Albert Bonniers förlag), 2018.

– Nu är jag pensionerad sedan länge. I huvudsak har jag levt  av mitt skrivande och av en omfattande verksamhet som föredragshållare.

Jag har aldrig varit beroende av stipendier och priser för min överlevnad, men de har givit mig välbehövligt stöd, inte minst andligt. Uppskattningen kan ibland betyda mer än slantarna. 

En generös kulturpolitik  har alltid behövts och den kommer att behövas än mer i framtiden då läsningen får intensivare konkurrens av allehanda tidsfördriv.

Annons
Annons

Arkan Asaad

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

5 / 17

Arkan Asaad 38, Stockholm.

Arkan Asaad
Arkan Asaad Foto: Henrik Montgomery/TT

Debuterade 2011 med “Stjärnlösa nätter” (Norstedts). Senast utgivna bok är “Bortom solens strålar” (Norstedts), 2018. 

– Tidigt insåg jag att mitt entreprenörskap skulle vara nyckeln till min ekonomiska framgång. Jag har aldrig varit beroende av stipendier eller bidrag. Inte för att jag inte tror på dem. Utan för att jag valt att inte förlita mig enbart på dem. Avslagen är så hårda.

Som författare så är det svårt att be om pengar. Men som en entreprenör så är det okej att prata om pengar. Du säljer inte dig själv. Utan en produkt. Det stigmat ser jag förändras idag.

I en ultimat värld hade jag önskat att jag hade en fast lön som författare, så att jag inte vore beroende av att flänga runt. Istället driver jag tre olika företag, föreläser, utvecklar skolmaterial, investerar i lägenheter och i aktier, spökskriver åt klienter och gör konsultarbete för nystartade organisationer.

Annons
Annons

Patrik Svensson

Foto: Berit Roald / TT Bild 1 av 1

6 / 17

Patrik Svensson, 46, Malmö.

Patrik Svensson
Patrik Svensson Foto: Berit Roald / TT

Debuterade 2019 med “Ålevangeliet” (Albert Bonniers förlag)

– Jag har en heltidstjänst som journalist på Sydsvenskan. Just nu är jag dock tjänstledig och försörjer mig genom bokförsäljning och på att åka runt och prata om den bok jag nyss kommit ut med. Jag har ännu inte sökt några stipendier men tänker mig att jag ska undersöka möjligheterna för det i framtiden.

Annons
Annons

Lena Andersson

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

7 / 17

Lena Andersson, 49, Stockholm.

Lena Andersson
Lena Andersson Foto: Staffan Löwstedt

Debuterade 1999 med “Var det bra så?” (Natur och Kultur). Senast utgivna bok är “Sveas son: en berättelse om folkhemmet” (Polaris), 2018.

– Jag har försörjt mig på att skriva och hålla föredrag om det jag skriver sedan jag kom ut med min första bok för tjugo år sedan. Somliga år har det kommit in mer, andra mindre. För att balansera detta har jag för min personliga del en keynesiansk metod, där jag jobbar och drar in så mycket jag kan när jag ges chansen och sparar i ladorna till magrare tider. Jag räknar ständigt med magrare tider. Under hela denna tid har jag haft uppdrag för tidningar att skriva krönikor och kritik vid sidan av bokskrivandet. Stipendier ser jag som en bonus om och när de kommer; inget man kan räkna med. 

Jag har aldrig velat ha förskott på böcker från förlaget, men vid ett udda tillfälle har det hänt att jag fått det och då för mycket, för boken sålde nästan inte alls. Det känns mer belönande och ger större oberoende att få pengar för det man har utfört än för något man eventuellt kommer att lyckas utföra.

Annons
Annons

Kayo Mpoyi

Foto: Hanna Franz/TT Bild 1 av 1

8 / 17

Kayo Mpoyi, 33, Stockholm.

Kayo Mpoyi
Kayo Mpoyi Foto: Hanna Franz/TT

Debuterade 2019 med “Mai betyder vatten” (Norstedts).

– Jag jobbar deltid på bibliotek. Jag har sökt och har fått stipendier i år. Det har hjälpt när jag inte kunnat jobba och behövt fokusera på skrivandet. Arvode från författarbesök har också hjälpt.

Min tillvaro som författare skulle bli bättre om jag hade någon slags lön utöver den försäljning boken ger. En lön så att jag kan fokusera på skrivandet och inte behöva kämpa med att balansera två jobb.

Annons
Annons

Henrik Bromander.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Bild 1 av 1

9 / 17

Henrik Bromander, 37, Malmö.

Henrik Bromander.
Henrik Bromander. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Debuterade 2005 med “Hur vi ser på varandra” (Galago). Senast utgivna bok är “Högspänning” (Atlas), 2019.  

– Genom åren har jag vid sidan om mitt skrivande och tecknande försörjt mig mestadels på vikariat inom psykiatrin och som boendestödjare. De senaste fem åren har jag dock kunnat leva helt på mitt skapande, vilket beror på en kombination av bland annat stipendier, royalties, pjäsbeställningar och biblioteksbesök/uppläsningar.

Det är oerhört viktigt att vi författare gemensamt fortsätter värna om biblioteken som institution. Dels är de en fantastisk möjlighet för läsare från alla samhällsgrupper att möta litteraturen helt kostnadsfritt, dels vilar ju stora delar av stipendiesystemet för författare på utlån från dessa bibliotek. Om de förändringsförsök i form av neddragningar och konkurrensutsättning vi sett från borgerligt håll fortsätter är risken att hela systemet faller samman.

Annons
Annons

Marit Kapla

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

10 / 17

Marit Kapla, 49, Göteborg.

Marit Kapla
Marit Kapla Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debuterade 2019 med Osebol (Teg publishing).

– Min grundförsörjning är en 40-procentig anställning som en av två redaktörer för tidskriften Ord&Bild. Resten av min tid frilansar jag som skribent, moderator och redaktör och författare. Jag har hållit på så under fyra år och har behövt vänja mig vid en avsevärt lägre inkomst än under tiden som anställd. Jag har till exempel slutat att pensionsspara och under perioder fått låna pengar från nära och kära. 

Under arbetet med ”Osebol” har jag sagt ifrån mig betalda uppdrag för att få tid att skriva och stipendier har varit avgörande för att boken skulle bli klar. Det ligger mycket frihet i min nuvarande arbetssituation och en stor glädje i att ha slutfört arbetet och publicerat boken. Därför vill jag försöka fortsätta skriva, men jag tror att stipendier kommer att spela en stor roll även för framtida bokprojekt.  Jag kan också se att Författarförbundets rekommendation om lägsta arvode har spelat en viktig roll för att få rimligt betalt för arbetet med att möta läsarna och diskutera boken i olika sammanhang.

Annons
Annons

Ninni Schulman

Foto: Anna-Lena Ahlström Bild 1 av 1

11 / 17

Ninni Schulman, 47, Stockholm.

Ninni Schulman
Ninni Schulman Foto: Anna-Lena Ahlström

Debuterade 2010 med “Flickan med snö i håret” (Forum). Senast utgivna bok är “När alla klockor stannat” (Forum), 2019.

– Jag lever enbart på royaltypengar. Ibland är jag ute och pratar på bibliotek och liknande, men det gör jag mest för att det är roligt att möta läsare. Förskott är mycket viktigt. Det ger en viss ekonomisk trygghet och är också en garanti för att förlaget är angeläget om att marknadsföra böckerna man skriver. 

Just nu är jag tillfreds och har kunnat lugna ner mig lite. Men under mina första år som heltidsförfattare tyckte jag att det var otroligt stressande att bara få utbetalningar från förlaget två gånger per år. Man måste verkligen kunna planera sin ekonomi i det här yrket.

Annons
Annons

Beate Grimsrud

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

12 / 17

Beate Grimsrud, 56, Stockholm.

Beate Grimsrud
Beate Grimsrud Foto: Simon Rehnström

Debuterade 1989 med “Det finns gränser för vad jag inte förstår” (Bonniers). Senast utgivna boken är ”Jag föreslår att vi vaknar” (Albert Bonniers förlag), 2019. 

– Jag försörjer mig sedan 25 år tillbaka endast som författare, filmare och dramatiker. I detta jobb ingår att skriva mina böcker två gånger, på svenska och norska, och göra en mängd uppläsningar, skolbesök, föreläsningar  och krönikör i dagstidningar. De första tio åren jobbade jag mera fast som lärare och handledare på skrivarkurser, men framförallt som lärare i dramatik vid Biskops-Arnö folkhögskola och Högskolan på Gotland.

Jag har fått många stipendier och priser (med prispengar). Detta har varit helt avgörande för att jag har kunde välja yrket författare och få möjligheten att fortsätta att vara det nu 30 år efter debuten.  Några stora förskott har jag aldrig fått, så det har inte varit avgörande.

Skulle det inte finnas stipendier är jag övertygad om att stora delen av mångfalden och författarlivet i Norden skulle dö ut.

Annons
Annons

Christina Waldén

Foto: Thron Ullberg Bild 1 av 1

13 / 17

Christina Wahldén, 53, Uppsala.

Christina Waldén
Christina Waldén Foto: Thron Ullberg

Debuterade 1998 med “Kort kjol” (Tidens förlag). Senast utgivna bok “Expedition rädda revet” (Raben & Sjögren), 2019

– Sedan 2013 skriver jag böcker på heltid. Mina inkomster består av garantibelopp och royalty från mina förlag samt biblioteksersättning för utlånade böcker. Som barn- och ungdomsförfattare lånas ens böcker oftast ut mer än vad man säljer. I mitt fall är det ungefär 100 000 lån per år. Jag får också betalt när jag gör författarbesök i skolor över hela landet. 

2017 fick jag ett tioårigt långtidsstipendium av Författarförbundet. Det gör att jag inte behöver oroa mig lika mycket som tidigare för andra inkomster. Under de tio första åren som författare var jag även anställd på Svenska Dagbladet som journalist. Då skrev jag mest på kvällar och helger. Det blev ett väldigt lyft för mitt författarskap när jag kunde börja skriva böcker på heltid. Min man har en fast anställning i staten och det bidrog till att jag vågade ta steget att skriva böcker på heltid.

Annons
Annons

Alexander Karim

Foto: Karin Törnblom/TT Bild 1 av 1

14 / 17

Alexander Karim, 43, Stockholm.

Alexander Karim
Alexander Karim Foto: Karin Törnblom/TT

Debuterade 2019 med “Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död” (Norstedts)

– Jag är debuterande författare så jag lever absolut inte på mitt författarskap utan arbetar som skådespelare parallellt. En väldigt trygg tillvaro som varje förälder säkert önskar för sina barn... En skådespelare som valt författaryrket att ”falla tillbaka på”.

Annons
Annons

Jenny Jägerfeld

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

15 / 17

Jenny Jägerfeld, 45, Stockholm.

Jenny Jägerfeld
Jenny Jägerfeld Foto: Simon Rehnström

Debuterade 2006 med “Hål i huvudet” (Lilla Piratförlaget. Senast utgivna bok är “Blixtra, spraka, blända!” (Natur och Kultur), 2018. 

– Jag kan sedan något år tillbaka i stort sett leva på mitt skrivande. Men då skriver jag även texter för SvD och SvD Junior, medverkar i TV4 som psykolog och gör enstaka moderatoruppdrag. Ibland gör jag även författarbesök, vilket var min största inkomstkälla för några år sedan. Allt handlar ju om hur man lever. Hade jag bott i en stuga i skogen och inte haft några barn hade jag väl kunnat leva superfattigt och ätit nudlar och aldrig köpt nya skor, men jag vill inte att barnen ska lida för att jag ”förverkligar mig själv”.

Tillvaron som författare skulle kunna bli bättre genom högre ersättning från förlag, högre biblioteksersättning, högre arvoden för författarbesök. Författare är ju bokbranschens arbetarklass och det är ju lite stört eftersom det är våra böcker allt bygger på. När jag räknade ut hur mycket ersättningen var för min första roman motsvarade det en timlön på 1,90 i timmen (före skatt). 

Annons
Annons

Malin Nord

Foto: Moa Karlberg Bild 1 av 1

16 / 17

Malin Nord, 46 år, Frösön.

Malin Nord
Malin Nord Foto: Moa Karlberg

Debuterade 2013 med “Stilla havet” (Albert Bonniers förlag). Senast utgivna bok är ”Barmark” (Albert Bonniers förlag) 2017. 

– Jag har byggt upp en frilansverksamhet under flera år som gör att jag kan freda obruten skrivtid ett par månader om året. Som frilansare får jag uppdrag som oftast är kopplade till litteratur, exempelvis genom att som författare delta i seminarier och uppläsningar samt moderera samtal med andra författare i olika sammanhang. Just nu är jag tillsammans med Helena Fagertun och Timimie Märak gästredaktör för ett nummer av den nordiska litteraturtidskriften Kritiker, och tar även skribentuppdrag för olika tidningar och tidskrifter. I höst påbörjar jag arbetet med att förbereda och skriva en pjäs för scenkonstföreningen Undantaget i Östersund, en pjäs som också är en del av Riksteaterns residensprogram.

Annons
Annons

Lina Rydén Reynolds

Foto: Jasmine Storch Bild 1 av 1

17 / 17

Lina Rydén Reynolds, 35, Stockholm.

Lina Rydén Reynolds
Lina Rydén Reynolds Foto: Jasmine Storch

Debuterade 2019 med “Läs mina läppar” (Nirstedt).

– Jag arbetar heltid som litterär förläggare och har inte haft någon tanke på att kunna försörja mig på mitt eget skrivande. Det är svårt att tjäna pengar på att skriva poesi eftersom poesiböcker säljer så pass lite, och relaterade inkomstkällor är få. Stipendier och prispengar är därför mycket viktiga eftersom de i bästa fall möjliggör för människor att lägga tid på att skriva istället för att lönearbeta. Kanske kommer jag själv i fortsättningen att kunna skriva samtidigt som jag heltidsarbetar, kanske inte. Vad som skulle förbättra min tillvaro som författare är en större fråga eftersom jag anser att det är litteraturen i sig, det litterära fältet och dess möjligheter, som är intressant, inte jag som individuell författare. Litteratur måste kunna skrivas av många olika personer med olika ekonomiska möjligheter – det skulle vara bättre för mig och alla andra. Och det är förstås bara möjligt med en annan typ av ekonomiskt system i grunden.

Annons
Annons
Annons
Annons