Efter reklamen visas:
Viktens gåta Tarmar ILL_1.mp4

Prisad forskare vågar bara ge ett kostråd

Varför är det så svårt att gå ner i vikt? Bilden börjar klarna, men ännu har forskarna inget tydligt svar. Christoph Thaiss studerar tarmflorans roll – och ett kostråd vågar han ge, i väntan på större genombrott.

Uppdaterad
Publicerad

Fetma är ett förvånansvärt komplicerat fenomen. Mängden och typen av mat är självklart central men även andra faktorer i vår miljö och livsstil bidrar.

På senare år har en ny aktör dykt upp på scenen. De bakterier vi bär på i tjocktarmen pekas av flera forskare ut som bidragande till fetma.

– Nutrition har varit en mystisk och svårbegriplig vetenskap med få handfasta bevis. Genom utforskningen av tarmfloran kan vi äntligen få en mekanistisk förståelse för vad som faktiskt händer i kroppen, säger Christoph Thaiss, forskare vid University of Pensylvania i USA.

Christoph Thaiss grupp har på flera olika sätt knutit ihop gamla teorier med nya. För det belönades han i vintras med 2018 års stora pris till unga forskare som delas ut av tidskriften Science i samarbete med Scilifelab, ett svenskt nationellt forskningscentrum som drivs av Karolinska institutet, KTH och universiteten i Stockholm och Uppsala.

Vid rytmstörningar som skiftarbete, jetlag eller om du tittar på telefonen på natten så hamnar din tarmflora i obalans.

Det handlar om tre separata upptäckter inom grundforskning som alla tillmäts stor betydelse:

• Störning av dygnsrytmen.

Christoph Thaiss har i försök på både möss och människor visat att molekyler som tillverkas av tarmbakterier och som är förknippade med fetma påverkas av störningar i den biologiska klockan, den så kallade cirkadiska rytmen.

–  Vid rytmstörningar som skiftarbete, jetlag eller om du tittar på telefonen på natten så hamnar din tarmflora i obalans och är sedan inte redo när du äter. Det bidrar i sin tur till viktuppgång, säger Christoph Thaiss.

Annons

• Jojo-bantning.

Enligt Christoph Thaiss fynd ändrar en längre tids fetma tarmflorans sammansättning på ett sätt som bidrar till att kroppen efter bantning vill återgå till den högre utgångsvikten. Resultaten kan ge en delförklaring till jojo-effekten eller ”Biggest looser”-effekten, när den som bantat sedan snabbt går upp i vikt igen.

Illustration av tarmbakterier som Christoph Thaiss menar ”spelar central roll som länk mellan oss och vår omvärld.”
Illustration av tarmbakterier som Christoph Thaiss menar ”spelar central roll som länk mellan oss och vår omvärld.” Foto: Science Photo Library och Thaisslab

Upptäckten kompletterar det forskarna redan vet om förändringar i ämnesomsättningen och ändrad utsöndring av hunger- och mättnadshormoner efter bantning.

– Vi har kunnat se att tarmfloran minns den tidigare vikten. Vid viktnedgång ändras sammansättningen av tarmbakterierna långsammare till det bättre än den metabola hälsan. Du mår bättre men riskerar bakslag.

• Inflammation.

Christoph Thaiss grupp på University of Pennsylvania har visat en mekanism för hur högt blodsocker bidrar till ökad känslighet för giftproducerande tarmbakterier genom det som kallas för läckande tarm. Resultatet blir inflammation och en obruten förklaringskedja mellan högt blodsocker och en rad kroniska sjukdomar.

Annons

Det bästa rådet som kan ges till en bred grupp människor är att äta mat som i huvudsak är växtbaserad.

– Vi vet sedan många år att diabetes är skadligt för hälsan på grund av negativa effekter av högt blodsocker. Nu förstår vi varför det som vi sett så länge händer, säger Christoph Thaiss.

Han är optimistisk men betonar att alla punkterna ovan fortfarande handlar om grundforskning och att många frågor återstår att besvara.

– Genom att förstå de faktorer som reglerar vår tarmflora hoppas vi kunna utveckla metoder som gör det möjligt att förebygga sjukdomar genom ändrade levnadsvanor, säger Christoph Thaiss.

I väntan på kommande genombrott menar Christoph Thaiss att det bästa rådet som kan ges till en bred grupp människor är att äta mat som i huvudsak är växtbaserad. Då får man i sig både fibrer som är viktiga för en sund tarmflora och en mängd bioaktiva ämnen som också spelar stor roll.

Gruppens resultat ger stöd åt den snabbt framväxande insikten att vi som individer kan reagera väldigt olika på samma mat, och även på andra faktorer i miljö och livsstil.

Annons

Det är först nu som vi på allvar börjar förstå mekanismerna bakom detta och vilken central roll vår tarmflora spelar.

Vi påverkas inte bara av maten vi äter: läkemedel, solljusets växlingar under dygnet, temperaturen, fysisk aktivitet, stress och många andra saker spelar in. Christoph Thaiss förklarar att hans mål är att kartlägga på molekylär nivå hur allt detta påverkar ämnesomsättningen, immunförsvaret och nervsystemet.

– Människans livsstil har ändrats dramatiskt de senaste hundra åren och samma sak gäller vår benägenhet att drabbas av olika kroniska sjukdomar. Det är först nu som vi på allvar börjar förstå mekanismerna bakom detta och vilken central roll vår tarmflora spelar som länk mellan oss och vår omvärld.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Illustration av tarmbakterier som Christoph Thaiss menar ”spelar central roll som länk mellan oss och vår omvärld.”

Foto: Science Photo Library och Thaisslab Bild 1 av 2

Illustration: Thomas Molén

Bild 2 av 2