Annons

SD: Sida måste ställa tydligare krav

Foto: Pressbild

Sida behöver tydligare riktlinjer om krav på de organisationer som myndigheten samarbetar med. Det krävs också ett sätt att undvika att stressa fram samarbeten med olämpliga organisationer, skriver Ludvig Aspling (SD).

Under strecket
Publicerad

DEBATT | BISTÅNDET

I september rapporterade Aftonbladet att Sida fryser betalningarna till organisationen African Enterprise Challenge Fund, AECF, efter att en fördjupad revision visat att organisationens toppskikt använt en stor del av medlen till löner och förmåner. Förra året avbröts samarbetet med en annan stor mottagare av samma skäl. Sidas arbete mot korruption och oskäliga ersättningar är dock fortfarande mycket bristfälligt.

Enligt Sidas instruktioner för handläggare ska dessa ta fram information om partnerorganisationers chefslöner och dessutom särskilt kunna motivera nivåerna. Vi ställde därför frågan om hur mycket den operativt ansvarige för 20 av Sidas samarbetspartners tjänar. Avseende 11 av dessa har Sida över huvud taget ingen uppgift om ersättning. Avseende fem organisationer finns en hänvisning till en viss lönekategori hos FN eller Världsbanken, vilket innebär en ersättning mellan ungefär 1,25 och 2,8 miljoner kronor om året.

Endast i fyra fall av 20 vet Sida den faktiska siffran. I ett av dessa fall, Slumdweller International, ökade direktörens lön med 332 procent strax efter att organisationen tecknat nytt avtal med Sida i juni 2018. Ett annat fall är den sedan tidigare svårt skandaltyngda Clinton Health Action Initiative, där vd:n (en person med en förmögenhet som redan räknas i hundratals miljoner kronor) med Sidas goda minne tar ut mer än 4,7 miljoner kronor om året.

Annons
Annons

Avtal om oskäligt höga löner och förmåner som medlemskap i exklusiva golfklubbar eller lyxresor är inte olagligt. Biståndsorganisationer är fristående juridiska personer som i princip hanterar sina pengar som de själva vill. Snarare handlar det om tydliga tecken på en mycket osund branschkultur som Sverige, genom att inte ställa tydliga krav, göder.

En stor del av problemet bottnar i det så kallade enprocentsmålet, vilket skapar incitament för Sida att se mellan fingrarna på brister hos samarbetspartners. Eftersom Sida i slutändan måste betala ut en ofantlig summa pengar för att nå målet har samarbetspartnerna alltid överhanden i förhandlingar. Om dessa kollektivt bestämmer sig för att sätta löner och förmåner långt över exempelvis vd-löner inom svensk industri, kan Sida i slutändan inte göra annat än att strunta i det interna regelverket och sluta fråga. Den här effekten innebär i det långa loppet ett hot svenska folkets förtroende för biståndet som idé.

I vår budget lägger vi därför fram ett par konkreta förslag. Sida behöver tydligare riktlinjer om krav på samarbetspartnernas ersättningar och strikt uppföljning av att reglerna faktiskt följs. Sverigedemokraterna kommer fortfarande stå bakom idén med en procentbaserad biståndsram. Den måste dock bli mindre och vi vill utreda möjligheten att kombinera detta med ett instrument för att fondera biståndsmedel, det vill säga att pengar ska kunna betalas ut och bokföras som bistånd och sedan läggas på hög hos en förvaltare innan de når en mottagare. Med en sådan säkerhetsventil kan vi bibehålla utgiftsmålet utan att stressa fram samarbeten med olämpliga organisationer.

I en interpellationsdebatt tidigt i förra året underströk biståndsministern att han under de kommande åren skulle öka fokus på just frågan om oegentligheter och kontroll av mottagare, det är hög tid att detta omsätts i handling.

Ludvig Aspling (SD)
riksdagsledamot i utrikesutskottet

Sida stoppar miljonbistånd efter korruptionsskandalaftonbladet.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons