Annons

”Se till att anhöriga får skadestånd efter våldsdåd”

För familjer som förlorat en nära anhörig på grund av dödligt våld måste ersättningsrätten stärkas med ny lagstiftning. En särskild ersättningspost för anhöriga behöver införas, gärna med norsk lag som förebild, skriver flera debattörer.

Under strecket
Publicerad

Drottninggatan efter terrorattacken den 7 april 2017. Anhöriga till offren för dådet har tilldömts ett schablon­belopp om 60 000 kronor för ”sveda och värk”.

Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1

Drottninggatan efter terrorattacken den 7 april 2017. Anhöriga till offren för dådet har tilldömts ett schablon­belopp om 60 000 kronor för ”sveda och värk”.

Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1
Drottninggatan efter terrorattacken den 7 april 2017. Anhöriga till offren för dådet  har tilldömts ett schablon­belopp om 60 000 kronor för ”sveda och värk”.
Drottninggatan efter terrorattacken den 7 april 2017. Anhöriga till offren för dådet har tilldömts ett schablon­belopp om 60 000 kronor för ”sveda och värk”. Foto: Staffan Löwstedt

DEBATT | VÅLDSDRABBADE

I den uppmärksammade rättegången mot Rakhmat Akilov efter terroristdådet vid Drottninggatan i Stockholm yrkade anhöriga till de avlidna dels ersättning för egen personskada i form av psykiskt lidande (”sveda och värk”), dels ersättning för kränkningsersättning med hänvisning till att de anhöriga är direkt drabbade av brotten Akilov begått.

Stockholms tingsrätt fann att de anhöriga enligt gällande praxis skulle tillerkännas ersättning för sveda och värk med ett schablonbelopp om 60 000 kronor vardera. Tingsrätten konstaterade att lagstiftaren uttryckligen sagt nej till kränkningsersättning för anhöriga då anhöriga inte anses direkt drabbade av brottet och därmed ogillades de anhörigas yrkanden om kränkningsersättning.

Annons
Annons

En av föräldrarna till den flicka som dödades vid terroristdådet överklagade tingsrättens dom och i mitten av januari månad 2019 konstaterade Svea hovrätt att viss ytterligare ersättning kunde utges till föräldern för sveda och värk, med stöd av åberopad bevisning. Hovrätten gjorde dock samma bedömning som tingsrätten i fråga om kränkningsersättning till anhörig och ogillade yrkandet i den delen. Föräldern har nu överklagat domen till Högsta domstolen.

Under domstolsprocessen har föräldern till den avlidna flickan åberopat ett utlåtande av professor i civilrätt Mårten Schultz. Mårten Schultz framhöll bland annat att terroristbrottslagstiftningen har en brottskonstruktion där brottet riktas mot ett kollektiv, inte bara mot den som faktiskt drabbas av skada.

Med nuvarande lagstiftning och praxis skall den som döms för mordförsök betala kränkningsersättning till brottsoffret med 100 000 – 150 000 kronor enligt praxis. Om brottsoffret avlider faller gärningsmannens ersättningsskyldighet för kränkning bort i sin helhet.

Inför en lagändring år 2002 i skadeståndslagen (1972:207) övervägde lagstiftaren att införa en särskild ersättningspost för kränkningsersättning till anhöriga. Av remissinstanserna var det endast Riksåklagaren som uttryckligen förespråkade kränkningsersättning till anhöriga vid uppsåtliga brott. Regeringen beslutade att säga nej till en ny särskild ersättningspost för kränkningsersättning till anhöriga.

Motivet för att inte införa en särskild ersättningspost för kränkningsersättning till anhöriga var i stort att allmänna skadeståndsrättsliga principer innebär att ersättning endast kan utgå när skadan är en ”beräknelig och typisk följd” av skadehändelsen och ”omedelbart och direkt” drabbar någon. Skada i form av anhörigas kränkning ansågs inte falla inom dessa principer.

Annons
Annons

I Norge finns det sedan lång tid tillbaka en bestämmelse i den norska ersättningslagen där make/maka, sambo, barn eller föräldrar till den avlidne har rätt till kränkningsersättning om gärningsmannen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet orsakat dödsfallet.

Även om en utökning av rätten till kränkningsersättning till anhöriga kan innebära att samhället får en högre kostnad för den statliga brottsskadeersättningen (som Brottsoffermyndigheten sedan får återkräva av gärningsmannen) är detta ändå en kostnad som samhället torde önska bära för att ersätta även brottsoffrets anhöriga. Eller som professor Mårten Schultz uttryckt det i sitt rättsutlåtande; ”skyddet för de efterlevandes människovärde och integritet måste kunna väga över brottslingens skydd för sin ekonomi”.

Då svenska domstolar är bundna av lagstiftarens uttalade att kränkningsersättning inte kan utgå till anhöriga krävs det nu en ny lagstiftning som i likhet med norsk lagstiftning ger rätt till ersättning för den upprördhet, förtvivlan, vanmakt, hat och kränkning av sinnesfriden som någon kan känna om en nära anhörig har dödats genom brott mot dennes person.

För alla och envar är det nog svårt att föreställa sig något som kan vara mer direkt drabbande än att en familjemedlem faller offer för dödligt våld. En terrorist och en mördare skall inte kunna undgå att utge kränkningsersättning för att syftet med brottet uppnås.

Veronica Johansson
advokat vid Advokatbyrå Roder AB, specialiserad inom skadeståndsrätt
Ewa-Britt Gabrielsen
språkrör för RAV – Riksorganisationen för Anhöriga till Våldsdödade
Maria Hallenius Henrysson
styrelseledamot i Föreningen Lex Lotta
Carina Höglund
anhörig och opinionsbildare genom ”Brottsofferperspektivet” podcast

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons