Annons

Se utsikten från klassiska skylten: ”Häftigt att bo här”

Mats Nedelius från Argon Neon kontrollerar regelbundet att lamporna fungerar – Stomatolskylten satt från början på Katarinahissen.
Mats Nedelius från Argon Neon kontrollerar regelbundet att lamporna fungerar – Stomatolskylten satt från början på Katarinahissen. Foto: Johan Lindberg och TT

I över 110 år har Stomatolskylten funnits vid Slussen. Jörgen Norell bor i lägenheten under skylten och ser den genom sitt takfönster.

– Jag kände mig tvungen att slå till när jag fick chansen att köpa lägenheten, säger han när SvD är på besök.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Stomatolskylten – då utan tandborste – på Katarinahissen under 1910-talet. 1933 skedde flytten till Klevgränd.

Foto: Okänd

SvD den 18 november 1923.

Stomatolskylten på taket på Klevgränd 1B.

Foto: Lennart Helleday

Mats Nedelius från Argon Neon njuter av utsikten.

Foto: Johan Lindberg

I det trånga utrymmet under taket ligger ett antal lådor med glödlampor till skylten.

Foto: Johan Lindberg

Ytterdörren och takfönstret i Jörgen Norells lägenhet.

Foto: Johan Lindberg

Jörgen Norell är nöjd med sin utsikt.

Foto: Johan Lindberg

Fönstren som vetter mot Klevgränd.

Foto: Johan Lindberg
Foto: Johan Lindberg

Utsikten från Klevgränd 1B.

Foto: Johan Lindberg
Foto: Niklas Nordlander
Foto: Lennart Helleday

Skylten fotograferad från Södermalmstorg.

Foto: Lennart Helleday

Stomatolskylten – då utan tandborste – på Katarinahissen under 1910-talet. 1933 skedde flytten till Klevgränd.

Foto: Okänd

Stomatolskylten är landets äldsta rörliga ljusreklam som fortfarande fungerar. Den sitter i dag på taket på Klevgränd (lösningen på Stockholmsgåtan), från början prydde den Katarinahissen. Vid uppförandet 1909 var det en sensation.

Det var en tydlig symbol för den förvandling som huvudstaden stod inför. Nymodigheten elektricitet var något spännande, endast ett av fem hushåll hade el 1912. Skylten gav stor effekt eftersom staden till största delen var mörk på kvällarna.

Stomatolskylten – då utan tandborste – på Katarinahissen under 1910-talet. 1933 skedde flytten till Klevgränd.
Stomatolskylten – då utan tandborste – på Katarinahissen under 1910-talet. 1933 skedde flytten till Klevgränd. Foto: Okänd

Men alla var inte nöjda. När några nya skyltar får avslag av byggnadsnämnden året efter säger stadsarkitekt Kasper Salin att de moderna ljusreklamskyltarna kan ”förstöra intrycket af den vackraste byggnad”. Han vill därför att Stockholm så mycket som möjligt ska ”förhindra importen af detta senaste utländska reklampåfund”.

Annons
Annons

SvD den 18 november 1923.

Samma dag ondgör sig Stockholms polismästare över de ”förfulande” ljusskyltarna i en SvD-artikel och begär byggnadsnämndens utlåtande rörande Stomatol-skylten.

SvD den 18 november 1923.
SvD den 18 november 1923.

Men drygt tio år senare, i november 1923, är tonen en annan. Då har SvD en helsida med en stor teckning av Stomatolskylten på Katarinahissen. Där står det att ljusreklamen på allvar erövrar Stockholm och bidrar till att befästa intrycket av storstad.

”Det första exemplaret är väl bekant för alla stockholmare, det är Stomatol-Rakin-reklamen på Katarinahissen, denna lysande idé med tandborsten och utrinnande skära krämstrimman”, står det i artikeln.

Reportern är positiv till huvudstadens förvandling, även om bilarna har förändrat stadens ljudbild. ”Ur trafikens malströmsvirvlar kring konstapeln i hörnet Vasagatan-Kungsgatan slungas vi upp på den fräsande trottoarkanten, efter att bilhorn och spårvagnsklockor har vrålat sin hetsande symfoni. Spårvagnslinjerna har knutit långa och nya trådar i det jättelika spindelnät som heter Stockholm”.

Läs hela artikeln från 1923 om ljusreklamensvd.se
Annons
Annons

Stomatolskylten på taket på Klevgränd 1B.

Foto: Lennart Helleday

Mats Nedelius från Argon Neon njuter av utsikten.

Foto: Johan Lindberg

I det trånga utrymmet under taket ligger ett antal lådor med glödlampor till skylten.

Foto: Johan Lindberg

När Katarinahissen skulle rivas 1933 flyttades Stomatolskylten till Klevgränd. En som har närkontakt med skylten i dag är Jörgen Norell, som bor i lägenheten under skylten.

Stomatolskylten på taket på Klevgränd 1B.
Stomatolskylten på taket på Klevgränd 1B. Foto: Lennart Helleday

När SvD ska besöka honom kommer vi till porten samtidigt som två hantverkare. Av en märklig slump visar det sig att de ska upp på taket och kontrollera lamporna i Stomatolskylten. SvD får följa med upp och ta en titt på utsikten.

Mats Nedelius från Argon Neon njuter av utsikten.
Mats Nedelius från Argon Neon njuter av utsikten. Foto: Johan Lindberg

Mats Nedelius och Jan Sundberg arbetar för Argon Neon som på uppdrag av skyltens ägare, Cederoth, ansvarar för att skylten fortsätter att briljera med sitt ljus. De 1 361 glödlamporna byts ut en gång om året.

– Lamporna är färgade och är på 25 watt. De är inte helt enkla att få tag i så vi har köpt upp ett rejält lager, berättar Mats Nedelius.

I det trånga utrymmet under taket ligger ett antal lådor med glödlampor till skylten.
I det trånga utrymmet under taket ligger ett antal lådor med glödlampor till skylten. Foto: Johan Lindberg

Vi kliver sedan in i Jörgen Norells lägenhet. Han har bott där i tre år och medger att Stomatolskylten hade en speciell dragningskraft.

– Jag har ju sett skylten sedan jag var liten så det är klart att det känns speciellt att bo så nära den. Som tur var är lamporna riktade så att det inte lyser in i lägenheten, säger han och pekar upp mot takfönstret där skyltens begynnelsebokstav s syns.

Annons
Annons

Ytterdörren och takfönstret i Jörgen Norells lägenhet.

Foto: Johan Lindberg

Jörgen Norell är nöjd med sin utsikt.

Foto: Johan Lindberg

Fönstren som vetter mot Klevgränd.

Foto: Johan Lindberg
Foto: Johan Lindberg
Ytterdörren och takfönstret i Jörgen Norells lägenhet.
Ytterdörren och takfönstret i Jörgen Norells lägenhet. Foto: Johan Lindberg

Jörgen Norell använder skyltens kändisskap när han ska beskriva för någon var han bor.

– Jag brukar säga att jag bor under Stomatolskylten får då förstår alla direkt. Det är också kul att Stieg Trenter-filmen ”I dag röd” utspelar sig i den här lägenheten. Men bilderna invändigt är faktiskt tagna i en studio – det ser man om inte annat på att det inte är snedtak i dessa scener.

– Jag såg filmen nyligen och det är lite roligt när de sitter på Gondolen i Katarinahissen och säger ”där skulle man bo” om min lägenhet.

Jörgen Norell är nöjd med sin utsikt.
Jörgen Norell är nöjd med sin utsikt. Foto: Johan Lindberg

Fönstren som vetter mot Klevgränd.
Fönstren som vetter mot Klevgränd. Foto: Johan Lindberg

Foto: Johan Lindberg
Annons
Annons

Utsikten från Klevgränd 1B.

Foto: Johan Lindberg
Foto: Niklas Nordlander

Utsikten är förstås väldigt speciell här uppifrån och Jörgen kan följa förändringarna av Slussen dag för dag.

Utsikten från Klevgränd 1B.
Utsikten från Klevgränd 1B. Foto: Johan Lindberg

En annan läsare, Niklas Nordlander, bor också i huset och skriver att han ”har Stomstolskylten ovanför huvudet”. Den här utsiktsbilden har han tagit från sitt fönster:

Foto: Niklas Nordlander

Några förändringar av skylten har skett genom åren. När den skapades bestod den bara av en tandkrämstub tillsammans med texten Stomatol. Senare kom tandborsten till – den var då gul, men har bytt färg till vit.

Stomatolskylten har dock inte varit ständigt tänd sedan 1933. Skylten släcktes 1963 när husen vid Klevgränd bytte från likström till växelström. Först nio år senare, 1972, tändes den igen. Efter att elsystemet slitits ut var skylten åter släckt 1981-86, men sedan dess har skylten varit tänd. Skyltar kan inte k-märkas, men nuvarande ägaren Cederroth har sagt i flera intervjuer att skylten ska vara kvar även i framtiden.

Många stockholmare har minnen av skylten. Stina Baranys familj flyttade till Mälartorget i Gamla stan 1946 och hon satt som sjuåring ofta och tittade mot skylten som låg på andra sidan Slussen.

Annons
Annons
Foto: Lennart Helleday

Skylten fotograferad från Södermalmstorg.

Foto: Lennart Helleday

– Mamma hade ofta jour och arbetade sent på Samariten. Då satt jag och min syster Lena i de djupa fönsternischerna och tittade på hur många gånger Stomatoltuben fylldes på den där klassiska rörliga skylten. Det kunde bli flera hundra gånger innan mamma till slut kom hem, säger hon.

SvD-läsaren Lennart Helleday har besökt platsen och tagit denna bild på en garageport vid vändplanen där Klevgränd börjar – lägg märke till Stomatolskylten:

Foto: Lennart Helleday

Han tog också en bild av skylten häromkvällen – den är ju vackrast när det är som mörkast ute:

Skylten fotograferad från Södermalmstorg.
Skylten fotograferad från Södermalmstorg. Foto: Lennart Helleday

Skylten skapades förresten av Mauritz Larsson som uppfann allt från räkneapparater till likströmbrytare. Han startade som skyltmålare och gick i skola hos Anders Zorn.

Om någon annan av er SvD-läsare har några minnen förknippade med Stomatolskylten får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se. Ni som vill ha ett mejl varje gång en ny gåta läggs ut får gärna höra av er. Välkomna tillbaka till en ny gåta framöver.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons