Efter reklamen visas:
Ubat_RorligTOPP.mp4

Sensationella ubåtsbeviset försvann – och det blev tyst

Beskedet från marinens analytiker chockade ÖB Sverker Göranson i maj 2015. Vid en presskonferens med regeringen året innan hade han själv gått i god för en ”bekräftad ubåt”.

Men ljudet var inget ubåtsljud – utan kom från ett annat föremål i vattnet. Först fyra månader senare informerade försvarsminister Peter Hultqvist (S) riksdagen om analysfelet.

Uppdaterad
Publicerad

Det är en tidig oktobermorgon 2014, höstvindar men ändå gynnsamma siktförhållanden för en van båtmänniska. Mellan Gässängsgrunden och Vita märren såg mannen i båten något han aldrig kommer att glömma:

– Det finns inget tvivel, jag är hundra procent säker på att det jag såg var någon form av undervattensfarkost, berättade han i SvD.

Mannen hörde av sig till Försvaret och fick besvara frågor från en officer som kom ut till platsen. Han gjorde också en skiss över periskopet. Det blev startskottet för ”Operation Örnen”.

Larmet om främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård offentliggjordes 17.10 på fredagen den 17 oktober 2014.

I Försvarsmaktens pressmeddelande talades det om ”en trovärdig uppgiftslämnare” – mannen från Kanholmsfjärden.

Kanholmsfjärden var ett område med mycket trafik. Därför ville vi gå ut med det.

Vid 18-tiden höll insatsstabens operationsledare Jonas Wikström den första av en serie presskonferenser i Högkvarteret. Intet ont anande gick han in i en vägg av journalister:

Annons

– Det var inte riktigt det jag hade räknat med, jag trodde inte att det skulle vara någon medial uppmärksamhet, säger Wikström fem år senare och pekar ut delar av operationsområdet på en karta i Högkvarteret.

Kommendör Jonas Wikström var operationsledare under jakten på en kränkande undervattensfarkost i Stockholms skärgård i oktober 2014.
Kommendör Jonas Wikström var operationsledare under jakten på en kränkande undervattensfarkost i Stockholms skärgård i oktober 2014. Foto: Malin Hoelstad

I vanliga fall går Försvaret inte ut aktivt med vilka insatser man gör. Ubåtsjakten 2014 var ett undantag.

– Kanholmsfjärden var ett område med mycket trafik. Därför ville vi gå ut med det, det skulle ändå komma frågor om vad vi gjorde där.

Under hela operationen höll Försvaret ”en tät dialog med Regeringskansliet”, enligt Jonas Wikström.

– Vi förde på operativ nivå dialogen dels med försvarsmaktsledningen men också mot Regeringskansliet.

På vilket sätt?

– Ja, det var orienteringar som vi brukar göra. Vi för alltid en dialog och redovisar operativ verksamhet. Det är normalrutin att vi gör det. Försvarsdepartementet är den första avnämaren, vilka det är ytterligare vill jag inte gå in på.

Regeringen var alltså mycket välinformerad om ubåtsjakten redan på ett tidigt stadium – och ville också vara det.

– Regeringskansliet vill alltid veta allting från Försvarsmakten så snabbt som möjligt. Naturligtvis gäller det även i samband en underrättelseoperation som den här, säger en person med insyn i hur systemet fungerar.

Försvaret sökte av stora områden både på havet och på land i sökandet efter inkräktare.
Försvaret sökte av stora områden både på havet och på land i sökandet efter inkräktare. Foto: Urban Andersson/TT
Annons

Ubåtsjakten väckte enorm uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt. Svenska och utländska medier rapporterade från inhyrda båtar och helikoptrar i skärgården om jakten till sjöss och soldater på stränderna.

– Det mest troliga är att det handlar om en främmande underrättelseoperation och att det är Ryssland som ligger bakom den, sammanfattade Vilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Efter åtta dramatiska dygn blåstes insatsen i skärgården av på morgonen fredagen den 24 oktober.

Fem år senare finns det fortfarande luckor och frågetecken kring ubåtsjakten.

SvD har granskat vad som hände efter ”Operation Örnen”. Vissa saker omgärdas av en hög sekretessnivå. En del uppgifter är kända enbart i en begränsad krets. Personer med insyn måste i flertalet fall förbli anonyma.

Presskonferens i Rosenbad i november 2014, några veckor efter ubåtsjakten. ÖB redovisade den ”avgörande observationen” för en ”bekräftad ubåt” med statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) på respektive sida. Ett halvår senare visade det sig att det var fel.
Presskonferens i Rosenbad i november 2014, några veckor efter ubåtsjakten. ÖB redovisade den ”avgörande observationen” för en ”bekräftad ubåt” med statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) på respektive sida. Ett halvår senare visade det sig att det var fel. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Ubåtsjaktens första fas kulminerade med presskonferensen i regeringshögkvarteret Rosenbad klockan 11.30 den 14 november.

Efter en preliminär analys skulle bevisen fram i ljuset till allmän beskådan. På podiet i den fullsatta lokalen fanns ÖB Sverker Göranson, statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S). Förväntningarna var högt uppskruvade. Det hade redan läckt ut att det skulle finnas bevis för en kränkande ubåt.

Annons

ÖB gjorde ingen besviken:

– Försvarsmakten kan bekräfta att en mindre ubåt kränkt svenska vatten, sa Sverker Göranson.

Vid presskonferensen redovisade ÖB ett sonarfoto av ett bottenspår, inklusive en teckning, ett fotografi från Ornö av vad som antogs vara av en ubåt samt en iakttagelse från ett trovärdigt vittne av ”ett ljussken som några sekunder senare är under vattenytan följt av en mörk skugga”.

Vi ska inte ha någon främmande undervattensverksamhet i våra vatten.

I samtliga fall ”trolig ubåt”. Det avgörande beviset var dock ett annat:

Annons

– Den avgörande observationen är gjord av Försvarsmaktens sensorer. Den möjliggjordes av ett kvalificerat operativt uppträdande. Observationen uppfyller kraven för den högsta bedömningsnivån, bekräftad ubåt, förklarade ÖB Sverker Göranson i Rosenbad.

Enligt ÖB fanns det ingen som helst tvekan:

– Detta är givetvis mycket allvarligt, och jag skulle inte göra detta konstaterande om jag inte var helt säker.

Larmet som drog igång ubåtsjakten i oktober 2014 kom från Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård.
Larmet som drog igång ubåtsjakten i oktober 2014 kom från Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård. Foto: Malin Hoelstad

Av sekretesskäl redovisades inga närmare omständigheter, ingen bild, inget ljud. Själva beviset bedömdes som kvalificerat hemligt.

Annons

Närvaron ända upp på statsministernivå gav ändå ÖB:s redogörelse i Rosenbad politisk tyngd och legitimitet. Efter alla resultatlösa insatser i skärgården – och ubåtar som förväxlats med simmande minkar – hade Försvarsmakten den här gången lyckats få fram bevis för en kränkning av främmande makt.

– Vi vet inte vem som ligger bakom den kränkning som rapporterats. Men låt mig säga så här, klart och tydligt, till dem som bär ansvaret: Detta är fullkomligt oacceptabelt. Vi ska inte ha någon främmande undervattensverksamhet i våra vatten, sa Stefan Löfven vid presskonferensen.

Men det fanns ett problem med framträdandet i Rosenbad. Försvarets preliminära analys var just preliminär.

– När man gör en undervattensutredning, och uppdraget är att bekräfta eller avfärda en unik ljudupptagning, är det en väldigt omfattande process. Normalt tar det lång tid att få det på plats. Nu gick det väldigt fort. Analyserna var inte avslutade. Kriterierna för en bekräftad ubåt är stenhårda. Det var inte uppfyllt, säger en person med inblick i processen.

En förklaring till att det ändå blev ett så tidigt offentliggörande i så kategoriska ordalag var att det fanns en otålighet, framför allt politiskt. Det fanns ett tryck att leverera ett resultat från ubåtsjakten.

Annons

– Det kom propåer från Rosenbad, det var tjat från både Regeringskansliet och från vissa delar av Högkvarteret.

Kommendör Jonas Wikström, operationsledare under ubåtsjakten, vill inte kommentera uppgifter om politiska påtryckningar mot försvaret att redovisa preliminära analysresultat från ubåtsjakten.
Kommendör Jonas Wikström, operationsledare under ubåtsjakten, vill inte kommentera uppgifter om politiska påtryckningar mot försvaret att redovisa preliminära analysresultat från ubåtsjakten. Foto: Malin Hoelstad

Operationsledaren, kommendör Jonas Wikström, vill inte uttala sig om uppgifterna om politiska påtryckningar:

– Det tänker jag inte kommentera.

Annons

Normalt redovisas inte preliminära resultat av undervattensutredningar just på grund av svårighetsgraden?

– Det vill jag heller inte kommentera.

När ”Operation Örnen” påbörjades hade den då nya S-MP-regeringen tillträtt bara två veckor tidigare.

Några veckor senare var läget det rakt motsatta – och bakslaget ett faktum.

Annons

I Rosenbad tog Stefan Löfven också tillfället i akt att lansera en politisk nyhet. Statsministern meddelade att ett särskilt säkerhetspolitiskt råd med regeringens tyngsta ministrar skulle inrättas för att hantera liknande, och andra tänkbara, krissituationer.

Efter presskonferensen fortsatte arbetet i Högkvarteret med att gå igenom hela det insamlade materialet. Flera andra myndigheter var inkopplade i olika delar: Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets Materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Säkerhetspolisen.

Totalt rörde det sig om hundratals observationer och rapporter som skulle sammanställas till en heltäckande redogörelse.

ÖB Sverker Göranson hade bara några månader kvar i tjänst när det upptäcktes att det avgörande beviset för en kränkande ubåt inte höll.
ÖB Sverker Göranson hade bara några månader kvar i tjänst när det upptäcktes att det avgörande beviset för en kränkande ubåt inte höll. Foto: Yvonne Åsell
Annons

Runt årsskiftet satte ÖB ett datum för den slutredovisning som skulle göras internt i i Högkvarteret: den 20 maj 2015 skulle allt vara klart. Efter det skulle resultatet omvandlas till en slutlig analys i en rapport till regeringen. Länge och väl såg det också ut att gå vägen.

Den 28 april 2015 arrangerade försvarsutskottet en offentlig utfrågning om det framtida försvaret i riksdagens förstakammarsal. Både ÖB Sverker Göranson och försvarsminister Peter Hultqvist fanns på plats när Mikael Oscarsson (KD) ställde en fråga om ubåtsjakten föregående höst:

– Hur blir det egentligen med slutanalysen om höstens underrättelseoperationer och ubåtsjakten? När ska den redovisas? Och har det kommit fram nya uppgifter om konstaterade kränkningar eller andra typer av kränkningar?

ÖB svarade att ”den slutliga redovisningen ska ske till mig den 20 maj” och att han räknade med att regering och riksdag skulle ”informeras om det slutliga innehållet i samma tidstempo”.

– Nu finns det inte något underlag som pekar på någon förändring i de bedömningar som jag har redovisat tidigare, utan de står fast – mycket tydligt fast – och är i vissa avseenden till och med förstärkta när det gäller resultatet i höstas, sa ÖB i riksdagen i slutet av april.

Några veckor senare var läget det rakt motsatta – och bakslaget ett faktum.

I Högkvarteret låg ansvaret för undervattensutredningarna och analysen av ljudupptagningar från sensorerna på den Marintaktiska stabens (MTS) underrättelsetjänst, M2. En central roll hade också Musac, Marinens undervattenssensoranalyscentral. Vid Musac finns ett bibliotek för alla ljud under vattnet, ungefär som fingeravtryck.

Under våren 2015 arbetade analytikerna mot deadline 20 maj när slutredovisningen skulle överlämnas till ÖB.

Annons

Bara dagarna innan upptäcktes det ödesdigra misstaget. Den avgörande observationen för en bekräftad ubåt från presskonferensen i Rosenbad ett halvår tidigare – ljudet från sensorerna – kom inte från en ubåt, utan från något annat. Ett annat föremål i vattnet.

Sverker Göranson var överbefälhavare 2009–2015. Han hänvisar SvD:s frågor om ubåtsjakten till försvaret.
Sverker Göranson var överbefälhavare 2009–2015. Han hänvisar SvD:s frågor om ubåtsjakten till försvaret. Foto: Lars Pehrson

Det nedslående beskedet skickades snabbt uppåt i hierarkin i Högkvarteret. När det nådde ÖB Sverker Göranson blev det chockartat, ett dråpslag.

Göranson var den som hade personifierat den bekräftade ubåten, framträtt offentligt vid stats- och försvarsministerns sida i Rosenbad och stått som garant för att Försvarsmakten den här gången visste vad man talade om.

Annons

I maj 2015 hade han bara en kort tid kvar i tjänst. Den första oktober skulle han lämna över till sin efterträdare. Nu insåg han att han måste göra avbön i någon form innan han slutade.

– Det var ingen rolig dag, det var en djup förstämning som spreds i Högkvarteret, säger en initierad person.

Under dagen sammankallades delar av den högsta försvarsledningen till krismöte.

I rummet fanns då ÖB, general Sverker Göranson, generaldirektören Peter Sandwall, insatschefen generallöjtnant Göran Mårtensson, ställföreträdande insatschefen konteramiral Anders Grenstad och ledningsstabens chef generallöjtnant Dennis Gyllensporre.

Marinens analytiker var på plats för att ge en mer detaljerad redogörelse för hur det hade kunnat bli fel och hur man till slut hade upptäckt misstaget.

Försvaret letade efter en kränkande ubåt i ett stort sökområde i Stockholms skärgård.
Försvaret letade efter en kränkande ubåt i ett stort sökområde i Stockholms skärgård. Foto: Andreas Bardell//TT

Nu fanns det heller ingen som helst tvekan längre. Uteslutningsmetoden visade att ljudupptagningen inte härstammade från en kränkande ubåt. I juni 2016 rapporterade Ekot i Sveriges radio att det rörde sig om ”ett svenskt objekt” utan att det preciserades närmare.

Annons

Både en egen svensk ubåt och en utländsk ubåt på svenskt vatten avfärdades på ett tidigt stadium. För SvD beskrivs ljudkällan i stället som ”ett svenskt föremål i vattnet av människan skapat”. Vad exakt går inte att säga utan att bryta mot den kvalificerade sekretessen.

– Problemet är inte att det är känsligt i sig, däremot pinsamt. Försvaret hade inte en susning om att det kunde vara på det här viset. Med facit i hand kan man tycka att de borde haft det, eller åtminstone upptäckt det tidigare. Nu kom det fram i ett väldigt sent skede av utredningen, när ljudet tröskades fram och tillbaka, säger en väl insatt person.

Samtliga närvarande ålades tystnadsplikt.

Med största sannolikhet gick informationen om analysfelet direkt vidare till regeringen, på motsvarande sätt som när bevisläget bollades fram och tillbaka inför presskonferensen i Rosenbad.

– Spricker ett avgörande bevis ett halvår senare går det samma väg. Det är ju ganska självklart, säger en insiktsfull person.

Annons

Trots debaclet med den ”bekräftade ubåten” från Rosenbad var försvarsledningen fortfarande övertygad om att det hade förekommit en kränkning.

I Högkvarteret sammanställdes hela materialet från ”Operation Örnen” till den planerade interna slutredovisningen den 20 maj. Totalt var det ett material i storleksordningen 100 sidor, inklusive en bred kartläggning av ubåtstyper av olika nationalitet.

Utåt förblev det tyst. Den planerade och utlovade informationen till riksdagen frös inne och skulle dröja ytterligare några månader.

Den 10 september diariefördes en kvalificerat hemlig rapport från Försvarsmakten vid försvarsdepartementet, utan rubrik och namngiven handläggare.

I rapporten fanns den slutliga analysen av ubåtsjakten i den version som gick vidare till regeringen. Omfattningen var betydligt mindre än i den interna slutredovisningen till ÖB, cirka 10–15 sidor. Slutsatsen om en kränkning stod kvar. Någon nationalitet hade inte kunnat fastställas.

Annons

Ubåtsjaktens andra offentliga fas såg helt annorlunda ut än vid presskonferensen i Rosenbad i november 2014.

Nu väntade ÖB Sverker Göranson och försvarets insatschef Göran Mårtensson på att släppas in till ett möte i försvarsutskottet. Det var sen eftermiddagstid den 23 september och stämningen var tryckt. Tiden hade hunnit i kapp både ÖB och försvarsminister Peter Hultqvist. Den hemligstämplade rapporten hade lämnats in två veckor tidigare. Det gick inte att hålla tyst längre om att den initialt bekräftade ubåten inte längre ingick i slutanalysen.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S), här vid invigningen av Marinstabens högkvarter på Musköbasen nyligen, avböjer att kommentera SvD:s fem frågor om ubåtsjakten.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S), här vid invigningen av Marinstabens högkvarter på Musköbasen nyligen, avböjer att kommentera SvD:s fem frågor om ubåtsjakten. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Tidigare under dagen hade Hultqvist även informerat utrikesnämnden på slottet i Stockholm under ledning av kung Carl XVI Gustaf. Även kronprinsessan Victoria, statsminister Stefan Löfven, flera andra ministrar och partiledarna för övriga partier fanns då på plats.

I försvarsutskottet redovisade Hultqvist nu ”resultatet av Försvarsmaktens analys av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård”, med stöd av ÖB och insatschefen. Samtliga närvarande ålades tystnadsplikt med hänvisning till ”skydd för rikets säkerhet” samt ”förhållandet till främmande stat”.

Slutsatsen om en kränkning sades vara ”bättre underbyggd”.

Efter knappt två timmar, strax före halv sju på kvällen, var mötet över. ÖB och Hultqvist försvann utan kommentarer. Någon presskonferens i Rosenbad blev det inte den här gången.

Annons

En halvtimme senare skickade Försvarsmakten ut ett pressmeddelande med rubriken ”Utom allt rimligt tvivel”. Försvaret stod fast vid slutsatsen ”att svenskt inre vatten kränktes i Stockholms skärgård i oktober 2014”.

Mot slutet av pressutskicket framgick det vad som hade hänt med den tidigare bekräftade ubåten:

”Här har det tillkommit ny information som gör att just denna observation har en annan förklaring, och den har därför inte ingått i underlaget för den samlade värderingen”.

Operationsledaren Jonas Wikström möttes av ett hårt tryck från media vid den första pressträffen i samband med ubåtsjakten.
Operationsledaren Jonas Wikström möttes av ett hårt tryck från media vid den första pressträffen i samband med ubåtsjakten. Foto: Malin Hoelstad

Totalt fanns det nu enligt försvaret ”300 rapporter” från ”Operation Örnen”, varav cirka ”150 analyserats djupare” och ”21 har bedömts som särskilt intressanta”. Slutsatsen om en kränkning sades vara ”bättre underbyggd” än i Rosenbad – trots att det avgörande beviset hade fallit.

Hur är det möjligt?

– Slutrapporten är en mycket bredare och djupare analys, svarar operationsledaren från 2014, Jonas Wikström.

Annons

Är Försvarsmakten fortfarande övertygad om att det förekom en kränkning i oktober 2014?

– Det som framkommer i slutrapporten står fast.

Kan man beskriva vilken typ av kränkning det rör sig om?

– Nej.

Vilken typ av farkost?

– Nej, det kan vi inte göra. Det är sekretess.

Är det något som förändrats i bevisläget sedan rapporten lämnades in i september 2015?

– Det vill jag inte heller kommentera.

Marinen använde bland annat sina korvetter i jakten på en kränkande ubåt.
Marinen använde bland annat sina korvetter i jakten på en kränkande ubåt. Foto: Urban Anderssont/TT

När ljudanalyserna gick in i slutskedet i Högkvarteret våren 2015 pågick också politiska förhandlingar om nästa försvarsbeslut. I april kom regeringen överens med M, KD, C om inriktning och anslag för femårsperioden 2016–2021.

En vecka senare låg en proposition på riksdagens bord. Regeringen pekade på det skärpta säkerhetsläget i Europa efter den ryska annekteringen av Krim och krigsutbrottet i Ukraina ett år tidigare.

För Försvaret var det enskilt viktigaste att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och återupprätta totalförsvaret.

Även ubåtsjakten i oktober 2014 nämndes:

”Den underrättelseoperation som Försvarsmakten genomförde kunde fastställa att kränkningen ägt rum.”

Den 16 juni klubbades försvarsbeslutet med tio miljarder i ökade anslag om mer pengar till ubåtsjakt i kammaren – utan att ledamöterna fått veta att det bärande beviset från ubåtsjakten inte längre existerade. Det hade säkert röstats igenom i alla fall, med tanke på omvärldsläget och den breda uppgörelsen.

Ändå är det ett faktum att det dröjde fyra månader innan försvarsminister Peter Hultqvist gick vidare till riksdagen med den information som marinens analytiker hade rapporterat till ÖB redan i mitten av maj.

Kommendör Jonas Wikström var operationsledare under jakten på en kränkande undervattensfarkost i Stockholms skärgård i oktober 2014.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 11

Försvaret sökte av stora områden både på havet och på land i sökandet efter inkräktare.

Foto: Urban Andersson/TT Bild 2 av 11

Presskonferens i Rosenbad i november 2014, några veckor efter ubåtsjakten. ÖB redovisade den ”avgörande observationen” för en ”bekräftad ubåt” med statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) på respektive sida. Ett halvår senare visade det sig att det var fel.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 11

Larmet som drog igång ubåtsjakten i oktober 2014 kom från Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård.

Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 11

Kommendör Jonas Wikström, operationsledare under ubåtsjakten, vill inte kommentera uppgifter om politiska påtryckningar mot försvaret att redovisa preliminära analysresultat från ubåtsjakten.

Foto: Malin Hoelstad Bild 5 av 11

ÖB Sverker Göranson hade bara några månader kvar i tjänst när det upptäcktes att det avgörande beviset för en kränkande ubåt inte höll.

Foto: Yvonne Åsell Bild 6 av 11

Sverker Göranson var överbefälhavare 2009–2015. Han hänvisar SvD:s frågor om ubåtsjakten till försvaret.

Foto: Lars Pehrson Bild 7 av 11

Försvaret letade efter en kränkande ubåt i ett stort sökområde i Stockholms skärgård.

Foto: Andreas Bardell//TT Bild 8 av 11

Försvarsminister Peter Hultqvist (S), här vid invigningen av Marinstabens högkvarter på Musköbasen nyligen, avböjer att kommentera SvD:s fem frågor om ubåtsjakten.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 9 av 11

Operationsledaren Jonas Wikström möttes av ett hårt tryck från media vid den första pressträffen i samband med ubåtsjakten.

Foto: Malin Hoelstad Bild 10 av 11

Marinen använde bland annat sina korvetter i jakten på en kränkande ubåt.

Foto: Urban Anderssont/TT Bild 11 av 11