Annons

Separatistledaren anklagar EU: ”Ser på i tystnad”

Carles Puigdemont intervjuas i Bryssel på tisdagen.
Carles Puigdemont intervjuas i Bryssel på tisdagen. Foto: Francisco Seco/AP

Den katalanske separatistledaren Carles Puigdemont anklagar EU för att blunda för Katalonienkrisen och söker nu stöd från andra självständighetsrörelser i världen – som i Quebec och Hongkong. Men Kanadas regering vägrar att släppa in Puigdemont i landet.

Under strecket
Publicerad

Tiotusentals katalaner har gett sig ut på gator och torg för att demonstrera mot de långa fängelsestraffen.

Foto: Emilio Morenatti/AP Bild 1 av 2

Protestanter i Hongkong med katalanska flaggor under en stödmanifestation den 24 oktober.

Foto: Mark Schiefelbein/TT Bild 2 av 2

BRYSSEL Regeringen i Ottawa meddelade i veckan att man för andra gången vägrat Carles Puigdemont inresetillstånd till Kanada. Den förre katalanske regionpresidenten har bjudits in av självständighetsrörelsen i den fransktalande, kanadensiska regionen Quebec.

Men Kanadas migrationsmyndighet menar att anklagelserna mot Puigdemont i Spanien är nog för att neka honom inresa.

Puigdemont, som då han var Kataloniens ledare utlyste en illegal folkomröstning om självständighet för den spanska regionen, befinner sig sedan två år i landsflykt i Belgien. Där väntar han på ett beslut från det belgiska rättsväsendet om utlämning till Spanien.

Spanska myndigheter har utfärdat en europeisk arresteringsorder för Puigdemont – alltså att Belgien utlämnar honom till Spanien, så att han där kan åtalas för bland annat uppror mot staten och missbruk av offentliga medel i samband med folkomröstningen som ägde rum den 1 oktober 2017.

Det gör mig ont att behöva erkänna att EU ser på i tystnad.

Carles Puigdemont anklagade själv nyligen, via en schweizisk tidning, EU för att stå passivt inför Katalonienkrisen och särskilt inför den spanska regeringens svar på protesterna i Katalonien.

Annons
Annons

Tiotusentals katalaner har gett sig ut på gator och torg för att demonstrera mot de långa fängelsestraffen.

Foto: Emilio Morenatti/AP Bild 1 av 1

Sedan Spaniens högsta domstol tidigare i oktober dömde nio katalanska separatistledare till fängelsestraff på mellan 9 och 13 år för deras roll i den illegala folkomröstningen, har tiotusentals katalaner gett sig ut på gator och torg för att demonstrera mot vad de ser som politiska, orättvisa domar.

Protesterna har stundtals urartat till våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

Tiotusentals katalaner har gett sig ut på gator och torg för att demonstrera mot de långa fängelsestraffen.
Tiotusentals katalaner har gett sig ut på gator och torg för att demonstrera mot de långa fängelsestraffen. Foto: Emilio Morenatti/AP

”Det gör mig ont att behöva erkänna att EU:s politiska institutioner ser på i tystnad. EU tillåter polisen i ett av sina medlemsländer använda våld mot sina medborgare”, skriver Puigdemont i SonntagsBlick.

”Vi insisterar på att den katalanska krisen är en europeisk fråga, även om Bryssel officiellt fortsätter att se åt ett annat håll”, avslutar den förre regionpresidenten sitt inlägg.

EU-kommissionen – den institution som ska se till att alla EU-länder lever upp till unionens värderingar och följer dess lagar – har upprepade gånger sagt att man inte lägger sig i Spaniens inhemska angelägenheter, och att den spanska polisen svarat med proportionerligt våld mot katalanska demonstranter.

När en spansk Brysseljournalist nyligen frågade den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström om hennes åsikt om fängelsedomarna mot katalanska separatistledare i Spanien svarade hon kort och i enlighet med EU-kommissionens officiella linje: ”Jag har ingen åsikt”.

Annons
Annons

Protestanter i Hongkong med katalanska flaggor under en stödmanifestation den 24 oktober.

Foto: Mark Schiefelbein/TT Bild 1 av 1

Men inte bara Brysselinstitutionerna utan även regeringarna i EU:s 27 andra medlemsländer har uttryckligen ställt sig på den spanska regeringens sida.

Katalanska separatister vänder sig allt oftare till länder utanför EU.

Carles Puigdemont kritiserar också i sin debattartikel i schweiziska SonntagsBlick det faktum att tre folkvalda EU-parlamentariker – han själv och Toni Comín, en annan separatistledare som även han befinner sig i landsflykt i Belgien, samt Oriol Junqueras, en av de nu fängelsedömda katalanska ledarna – inte fått tillträda sina jobb i Bryssel. Alla tre valdes på Spaniens ”Katalonienkvot” i EU-parlamentsvalet i våras.

Enligt spansk vallag måste varje ny EU-parlamentariker innan han eller hon tar plats i Bryssel sväras in vid en högtidlig ceremoni i Madrid — där exil-katalanerna alltså inte kan sätta sin fot utan att bli frihetsberövade.

Carles Puigdemont är idag portad från alla EU-byggnader.

Katalanska separatister vänder sig allt oftare till länder utanför EU för att hitta allierade. Förutom kontakterna med självständighetsrörelsen i kanadensiska Quebec har man också vänt sig österut.

Protestanter i Hongkong med katalanska flaggor under en stödmanifestation den 24 oktober.
Protestanter i Hongkong med katalanska flaggor under en stödmanifestation den 24 oktober. Foto: Mark Schiefelbein/TT

I förra veckan publicerades bilder och videoklipp på demonstranter i Hongkong, många av dem ditresta katalaner, som höll upp katalanska flaggor och banderoller med slagord om en gemensam frihetskamp för hongkongbor och katalaner.

Enligt en katalansk opinionsmätning från i juli i år är 44 procent av katalanerna för självständighet, medan 48,3 procent är mot självständighet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons