Jonas Mattsson, cancerläkare och forskare som nu är en av toppcheferna på Princess Margaret Cancer Center i Toronto. Ett av världens viktigaste cancercenter.
Jonas Mattsson, cancerläkare och forskare som nu är en av toppcheferna på Princess Margaret Cancer Center i Toronto. Ett av världens viktigaste cancercenter. Foto: Johan Johannesson

Seriemördar­celler slår ut cancer: ”Ruskigt effektivt”

”Mördarceller” som krokar fast och utplånar cancercellen. Det är målet för Jonas Mattsson, svensken som utvecklar framtidens läkemedel. Men forskarnas framsteg varierar stort mellan olika cancerformer.

Publicerad

Nicole Furey växte upp utmed Atlantkusten, långt söderut på den kanadensiska ön Newfoundland. Där lever många fortfarande på fiske och så även hennes familj. När chockbeskedet kom för tio år sedan hade hon just skaffat sig ett eget boende, påbörjat en utbildning i socialvetenskap och skulle precis fylla 20 år.

– Jag hade varit sjuk flera år före diagnosen. Synen blev bara sämre och jag hade en massa darrningar i kroppen. Men ingen förstod vad det var. Läkarna var ganska handfallna innan en av dem kom på att det nog var något med hjärnan. Det visade sig vara en stor tumör på toppen av ryggraden upp mot hjärnstammen. Det kallades kordom, berättar hon när vi ses på ett studentkafé i Toronto.

Kordom är en av de fyra ovanligaste cancerformer som finns. Den drabbar en på miljonen och tumören växer extremt långsamt, är aggressiv och orsakar svår smärta. Den upptäcks sent och är därför ofta stor när den ska bekämpas.

Nicole Furey, 29 år, från Newfoundland har redan fått två tunga cancerbesked. ”Ibland känns det fruktansvärt orättvist, andra är dagar är det okej.”
Nicole Furey, 29 år, från Newfoundland har redan fått två tunga cancerbesked. ”Ibland känns det fruktansvärt orättvist, andra är dagar är det okej.” Foto: Johan Johannesson

Men Nicole Furey fick komma till Princess Margaret Cancer Center, där tre specialister på kordom arbetar.

– De gjorde tre stora operationer och sedan var det tio veckor med strålning i Boston. Jag överlevde, hade inga metastaser men kunde inte prata riktigt. Så när jag åkte hem till Newfoundland blev jag väldigt beroende av mina föräldrar.

Annons

Talförmågan blev med tiden bättre. Hon gick tillbaka till skolan och mötte sin blivande man. Efter utbildningen flyttade de permanent till Toronto och hon fick jobb som socialarbetare.

Det såg ljust ut för Nicole Furey. Hon mådde bra och planerade för sitt bröllop fyra månader senare, hösten 2018. Då kom återfallet. En ny tumör som inte gick att operera och som heller inte kunde strålas. Det var för riskabelt.

– Det kändes som en återvändsgränd. Det var ofattbart, jag mådde ju egentligen bra.

Nicole Furey har funderat mycket på varför hon fått en så sällsynt cancerform som kordom.

– Den finns inte i min släkt och i min familj levde vi verkligen sunt och åt mycket fisk som skulle var så nyttigt. Men vad hjälpte det?

Efter reklamen visas:
Varför får man cancer?

Cancerforskare runt om i världen är överens om att levnadsvanor spelar roll för vem som utvecklar cancer. Medan cancerdiagnoserna blivit fler har också vårt sätt att leva förändrats. Många solar för mycket, det är mer övervikt och fetma i befolkningen och vi dricker mer alkohol. Dessutom rör vi på oss för lite.

Annons

Samtidigt har rökningen gått ner. På 1960-talet rökte varannan man och var tionde kvinna i Sverige. Två av tre läkare rökte. Nu röker åtta procent dagligen. Dödligheten har följaktligen minskat bland män – men ökat bland kvinnor.

Jag frågar cancerexperten Klas Kärre vad som egentligen sätter igång de cellförändringar som orsakar en tumör.

– Cancer är en genetisk sjukdom, men all cancer är inte ärftlig. Vid mindre än tio procent av alla cancerfall spelar ärvda förändringar stor roll. DNA är instabilt även efter födseln, det kan gå sönder och måste repareras. Det går av i större utsträckning om man utsätter huden för solljus och kroppen för giftiga kemikalier i tobaksröken, säger han.

Klas Kärre är professor vid Karolinska Institutet och specialist på cancer.
Klas Kärre är professor vid Karolinska Institutet och specialist på cancer. Foto: Malin Hoelstad

Risken för cancer ökar om man exponerar sig för sådant som ger skador i ens DNA. Det går att minska risken för cancer med förebyggande insatser. Men även om vi lever ett hälsosamt liv kan arvsanlag i en del celler förändras så mycket att vi drabbas av cancer i alla fall. Hos äldre människor hittar man nästan alltid förstadier till en cancer.

Annons

– Mellan 30 och 40 procent av all cancer kunde nog förebyggas om alla människor lade om sina levnadsvanor till den perfekta livsstilen ur cancersynvinkel. Förutom solningen och att inte röka handlar det om att hålla nere vikten och att vara försiktig med alkoholen. Det talas inte så mycket om det, men alkohol är cancerframkallade. Det är en riskfaktor inte bara för levercancer utan också för exempelvis bröstcancer och tjocktarmscancer, säger Klas Kärre.

Även konsumtion av rött kött och processat kött är förenad med en viss förhöjd cancerrisk. De flesta vet att fysisk aktivitet gynnar hälsan, men nu kommer data som tyder på den fysiska inaktiviteten också är en riskfaktor.

– Trots att man motionerar kan inaktivitet, mycket stillasittande arbete, hos samma person vara negativt. Det är två oberoende faktorer som spelar roll.

Hur vi lever våra liv styrs även starkt av socioekonomiska faktorer, som utbildningsnivå och vilken inkomst vi har. De påverkar i sin tur vår hälsa och hur länge vi lever.

Vissa cancerformer drabbar i större utsträckning högutbildade. Det gäller exempelvis hudcancer, vilket antas bero på solvanorna. Rika och högutbildade reser och solar mer. Lågutbildade och personer med lägre inkomster löper däremot större risk att skaffa sig ohälsosamma levnadsvanor. Därför drabbas de oftare av lungcancer, levercancer, strupcancer och magcancer.

Annons

EY, ett globalt företag inom ekonomisk rådgivning och revision, har granskat det svenska dödsorsaksregistret mellan 1998 och 2015. Resultatet blev att dödligheten i cancer är betydligt högre bland personer som har utbildning under gymnasienivå. Allra störst är den hos män som bara har grundskoleutbildning.

Den viktigaste förklaringen tycks vara att de medicinska framstegen inte kommer alla till del. Till skillnad från de som har en akademisk utbildning avstår många lågutbildade från hälsoråd och screeningprogram. De kan ha svårt att förstå informationen och väntar alldeles för länge med att söka vård. Så kallade resursstarka personer kan lättare orientera sig i vårdsystemet och argumentera hårdare för att få bästa tänkbara vård.

En central del i hälso- och sjukvårdslagen är att alla ska få likvärdig behandling oavsett inkomst, utbildning eller härkomst. Men EY-rapporten lyfter fram att vårdgivare och vårdpersonal kan bidra till en ojämlikhet vård i mötet med patienterna. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har i en färsk utredning sett samma mönster och även visat att ogifta missgynnas inom vården.

Annons

– Något man måste överväga är om det förekommer någon slags särbehandling, att man till exempel lättare identifierar sig med högutbildade inom vården, säger Klas Kärre.

Han tror att det främst är subtila händelseförlopp som missgynnar de med lägre utbildning, snarare än medveten diskriminering. Som att högutbildade kan ta för sig mer och inte accepterar vad som helst, exempelvis långa väntetider.

Enligt EY:s rapport skulle 2 900 liv kunna räddas varje år i Sverige om alla socioekonomiska grupper hade en lika låg dödlighet i cancer som de med en eftergymnasial utbildning.

Efter att Nicole Furey fått den andra tumören, som inte gick att operera, mejlade hon sin läkare.

– Jag sade: jag gör vad som helst, det får vara hur tufft som helst. Jag vill leva många år till.

Svaret blev att hon kunde få vara med i en klinisk prövning med immunterapi på Princess Margaret Cancer Center.

Toronto, Kanadas största stad, ligger provinsen Ontario som satsar stort på utbildning och forskning. Inte minst inom medicin och särskilt på cancerforskning.
Toronto, Kanadas största stad, ligger provinsen Ontario som satsar stort på utbildning och forskning. Inte minst inom medicin och särskilt på cancerforskning. Foto: Marianne Løvland/TT
Annons

Med över sex miljoner invånare är Toronto Kanadas största stad och berömt för sin mångkulturella prägel. Har talas minst 140 språk. Och förutom att det är ett av Nordamerikas viktigaste finans- och handelscentrum satsar provinsen Ontario även stort på utbildning och forskning, bland annat inom medicin. På Princess Margaret Cancer Center pågår flera hundra kliniska studier.

Den kanske allra mest spännande forskningen leds av en svensk.

– Även här tragglas det med ekonomin och att det kan vara problem att binda ihop forskning med det kliniska arbetet. Men det är ju inte på samma planhalva som på Karolinska. Det finns gott om cancerläkare med hög status och helt andra möjligheter att forska, säger Jonas Mattsson när vi träffas på sjukhuset, mitt i universitetskvarteren.

Jonas Mattsson special­rekryterades från Karolinska universitetssjukhuset och har just klarat av sitt första av minst tre år på Princess Margaret. Han är chef för enheten inom benmärgsprogrammet som gör nästan 200 stamcellstransplantationer per år.

Annons

– Vi vill vara snöplog för cancervården och det fungerar eftersom vi inte har någon brist på sjuksköterskor. Det stora politiska misslyckandet i Sverige är ju att man inte har tillräckligt med sjuksköterskor för att driva sjukvården. Här är sköterskebrist ett okänt begrepp.

”Behandlingen finns och nu kräver patienterna att få den. Det kommer sätta press på sjukvårdssystemen i hela världen, men inget vet hur finansieringen ska lösas”, säger Jonas Mattsson i Toronto.
”Behandlingen finns och nu kräver patienterna att få den. Det kommer sätta press på sjukvårdssystemen i hela världen, men inget vet hur finansieringen ska lösas”, säger Jonas Mattsson i Toronto. Foto: Johan Johannesson

Precis som amerikanen Jim Allisons behandlingar, som vi berättade om i del 1 av den här serien, är benmärgstransplantationerna ett slags immunterapi. De går ut på att man tar bort patientens eget immunförsvar och ersätter det med någon annans. Antingen från ett syskon, en annan familjemedlem eller en obesläktad givare.

Risken är att det nya immunförsvaret attackerar patienten för mycket och på fel ställen. Det kan bli katastrofala följder om inte bara blodcancern attackeras utan också levern, huden eller tarmen.

Annons

– Samtidigt är man ute efter just den effekten, att det finns en skillnad i människors immunförsvar är ju själva hemligheten. Det nya ska döda cancercellerna som det egna försvaret inte klarar av. Ibland blir effekten också för svag, cancern är förrädisk och skicklig på att gömma sig, ändra karaktär och smita undan. Den kan lära sig att hämma immunförsvaret, göra sig osynlig eller svälta ut och döda de viktiga T-cellerna.

Den här typen av stamcellstransplantationer är en beprövad metod mot många blodcancersjukdomar och blodbristsjukdomar. Men också mot immunbristsjukdomar hos både barn och vuxna. 70 procent av patienterna klarar en långtidsöverlevnad på tio år. Och överlevnaden ökar. Särskilt bland barn.

Vi har döpt dem till ”serial killer” för att de är så grymma mördare av cancerceller.

En ny metod är den så kallade CAR T-cellsterapin som lanserades för några år sedan i USA. CAR står för ”Chimeric antigen receptor” och är en immunterapi där patientens egna vita blodkroppar, T-celler, designas om för att kunna utplåna cancercellerna.

Annons

Det handlar om precisionsmedicin, avancerat labbarbete och logistik på hög nivå. Man tar ut T-celler från patienten, skickar dem med en speciell transport till ett företag, det största är baserat i Wien, som genetiskt stöper om cellerna. Sedan skickas cellerna tillbaka och ges till patienten. Det kan ta flera veckor.

– Men det är ruskigt effektivt när det fungerar. Om man skickar ut några av kroppens egna T-celler kan de kanske döda 5–6 målceller. Men en CAR T-cell kan spränga sönder 1 000, eller upp till 10 000, cancerceller innan de dör själva. Vi har döpt dem till ”serial killer” för att de är så grymma mördare av cancerceller.

Så bekämpas cancer med elittränade T-celler

CAR T-tekniken går ut på att använda T-cellers (vita blodkroppars) naturliga förmåga att bekämpa

cancer. I behandlingen tas T-celler fran patientens blod. Dessa aktiveras så att de ska bli lättare att

genetiskt förändra.

I förlängningen hoppas forskarna på att kunna göra tekniken enklare att använda, i nuläget är det bara

avdelningar med stor erfarenhet av immunterapi som utför behandlingen och som kan hantera eventuella

biverkningar.

Modifieras i labbmiljlö.

T-celler från patienten

T-cellen modifieras med virus-DNA. Virusets förmåga att att föra in partiklar i cellen kopieras och programmeras in i T-cellens DNA.

Blod tas från patienten.

De vita blodkropparna

separeras från de röda

som förs tillbaka in

i blodsystemet.

+

Virus

T-cell

Patient

Färdig CAR T-cell

Nu har en CAR T-cell skapats. Konstruktet syns på cellens yta.

CAR T-konstruktet

Ankaret. Antikropps-

bindande delen.

Röret. Gör att CAR-

T-cellen kan sitta

fast i cellväggen.

Tändvätskan.

Co-stimulatoriska

molekylen.

Z-kedjan. Signalerar

till T-cellen att

aktivera sig.

Tillbaka till patienten

CAR T-cellerna förs in i patienten

via blodet. Cellerna

förväntas även dela sig

inne i kroppen.

Multiplicering

Cellen stimuleras att dela

sig och odlas i stora partier.

CAR T i mikroskop

Bilderna nedan visar hur CAR T-cellen angriper cancern.

En vanlig T-cell kan döda omkring 6 gånger innan den dör, en CAR T-cell kan döda uppåt 10 000 gånger.

Foto: Jonas Mattsson, MD, PhD/University of Toronto, Isabelle Magalhaes/KI, Sarah Thunberg/KTH, Björn Önfelt/KTH

CAR T-

cell

Cancercell

2. CAR T-cellen binder sig

fast mot målcellen och

för in ämnen.

3. Målcellen (nu grå) tvingas

till så kallad programmerad celldöd.

4. CAR T-cellen ger sig på

nästa cancercell.

1. CAR T-cellen (blå) hittar

cancern (röd).

GRAFIK: LIV WIDELL KÄLLOR: U.S. NATIONAL CANCER INSTITUTE, JONAS MATTSSON/UNIVERSITY OF TORONTO

Immunterapin kan användas många sätt, säger Jonas Mattsson och nämner en kontroversiell metod som använder Lentivirus, ett HIV-virus där det gjorts genetiska förändringar. Det farliga har tagits bort, medan man utnyttjar virusets skicklighet att ta sig in i en T-cell.

Nya tester och behandlingar tas fram hela tiden och alla är inte ofarliga. Dilemmat är, som alltid, att väga nyttan för patienten mot riskerna. Därför startar man på områden där prognosen är dålig.

Annons

Nicole Fureys CAR T-cellsterapi startade två veckor efter hennes bröllop. Nu, efter 19 behandlingar, var tredje vecka under ett år, har tumören blivit 40 procent mindre och hotar inte längre några vitala funktioner i hjärnan.

– Jag känner mig ganska bra och har minimalt med biverkningar. Jag tror inte att jag blir botad, men kanske kan jag leva med detta och ha ett långt och bra liv. Vad som händer efter den kliniska prövningen vet jag inte, säger hon.

Varför var det viktigt med ett stort och dyrt bröllop innan behandlingen började?

– Om jag varit rådgivare hade jag nog avrått från det själv, men samtidigt var jag så rädd och arg. Det var ett sätt för mig att ta fighten med cancern. Jag vet att du finns där, men jag tänker bekämpa dig. Hade vi ställt in bröllopet hade jag förlorat.

En på miljonen råkar ut för kordom, en av de fyra mest ovanliga cancerformerna. Nicole Furey fick det som 20-årig och får nu avancerad immunterapi för att överleva ett återfall.
En på miljonen råkar ut för kordom, en av de fyra mest ovanliga cancerformerna. Nicole Furey fick det som 20-årig och får nu avancerad immunterapi för att överleva ett återfall. Foto: Johan Johannesson
Annons

Nicole Furey är 29 år och har redan fått två tunga cancerbesked. Hur tar man sådant?

– Det beror på vilken dag det är. Ibland känns det fruktansvärt orättvist, frustrerande och jag blir väldigt arg. Andra dagar är det bättre, jag har ett bra jobb som socialarbetare inom sjukvården och jag har det bra med min man. Men några barn får vi nog aldrig.

Hon känner sig ofta rädd att förlora det hopp hon ända vill leva med. Våren 2018 när beskedet om återfallet kom var det omöjligt att jobba med att hjälpa andra människor när hon knappt fungerade själv. Numera tänker hon ofta på mardrömmen, att hennes specialmedicin ska sluta tillverkas.

Ingen vet i dag om det blir så. Metoden är tillgänglig över hela världen fast än så länge i ganska blygsam omfattning. I Oslo har man varit igång ett tag och nu även på Karolinska för patienter med akut lymfatisk leukemi.

– Det är första gången som läkemedelsindustrin klivit in så här påtagligt. De tar duktigt betalt men utan deras stora intresse hade det här aldrig fått någon större spridning. De håller på att revolutionera behandlingen av blodcancer och när det dyker upp som ett läkemedel kommer all cancervård explodera, säger Jonas Mattson.

Annons

Men det lär sätta stor press på sjukvårdssystemen i hela världen. Först när det blir en standardbehandling kan priserna kapas.

– Behandlingen finns och nu vill patienterna ha den. Men då behövs sängar och den finansieringen är långt ifrån löst.

Målet är att utveckla ett läkemedel som kan beställas och hämtas ut på apoteket.
Målet är att utveckla ett läkemedel som kan beställas och hämtas ut på apoteket. Foto: Johan Johannesson

Nästa fas i forskningen som Jonas Mattson vill jobba med är att få fram en universell T-cell. Precis som man lämnar blod ska man kunna lämna färdiga celler som lagras i en bank. De kan sedan skräddarsys när man vet vilken patient som ska behandlas.

Visionen är ett biologiskt CAR T-cellsläkemedel som beställs och hämtas ut på apoteket precis som när man behöver antibiotika.

– Det skulle förenkla processen, och drömkandidaterna för det här är alla med solida cancrar.

Solida cancrar? Ja, bakom den upplyftande överlevnadsstatistiken döljer sig en mer komplicerad verklighet.

Annons

Cancer är egentligen inte en sjukdom, utan en grupp av sjukdomar med över 200 olika diagnoser. Det är minst lika många som det finns organ och vävnader i kroppen. Tittar man på de enskilda cancerformerna varierar överlevnadsstatistiken enormt.

Det gemensamma för alla cancertyper är att en viss typ av celler i kroppen delar på sig helt okontrollerat och bildar en svullnad eller tumör. Så länge den håller sig på ett ställe och inte växer för snabbt är den godartad, det är först när den tränger in i andra vävnader och letar sig fram till blodkärl och lymfkärl som den blir elakartad. Då kan felprogrammerade celler ta sig fram till andra organ och bilda nya tumörer, metastaser.

De vanligaste tumörerna utvecklas under många år. Ju senare sjukdomen upptäcks, desto svårare blir den att stoppa. Har cancern dessutom börjat sprida sig till nya delar av kroppen är prognosen dålig.

Det är viktigt att spåra var den ursprungliga tumören, primärtumören, finns. Exempelvis en hudcell, en nervcell från hjärnan, en muskelcell eller en magsäckscell fungerar olika och har helt skilda arbetsuppgifter. Om kapade hudceller bryter igenom en blodkärlsvägg kan de fara iväg till andra ställen och skapa en ny koloni av hudceller i exempelvis lungorna.

Annons

Varje cancersort har ett speciellt förlopp, ett sannolikt mönster där man i bästa fall kan förutse hur primärtumören sprider sig. Beroende på var den sitter går den processen olika snabbt. Man talar om fyra olika stadier där de två senare är väldigt allvarliga. Då delar sig cancercellerna okontrollerat och tränger in i organ och kroppsvävnad som ligger runt omkring. I det sista stadiet har cancercellerna tagit sig ut i blodkärlen och lymfsystemet och sprider sig till andra delar av kroppen.

Procent (antal fall inom parentes).

Prostatacancer

(10 474)

16,3%

Bröstcancer

14,0%

(8 986)

Skivepitelcancer samt

övrig hudcancer

11,2%

(7 161)

Tjocktarmscancer

7,3%

(4 702)

Malignt melanom

i huden

6,5%

(4 151)

Lungcancer

6,1%

(3 891)

Urinblåsecancer ocH

cancer i övriga urin

4,9%

(3 156)

Maligna lymfom

(exkl. Hodgkins lymfom)

3,6%

(2 323)

Ändtarmscancer

exklusive cancer i anus

3,4%

(2 153)

Livmoderkroppscancer

2,1%

(1 373)

GRAFIK: LIV WIDELL. KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN

I de tidiga faserna kan en skicklig kirurg snitta bort tumören. Har det gått längre än så behövs ofta kombinerade behandlingar med kirurgi och strålning eller cellgifter. Då kan man efter en operation slå ut de kvarvarande cancerceller som finns på andra ställen än den ursprungliga tumören.

För de vanligaste cancersorterna – prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor – har tioårsöverlevnaden ökat sensationellt och ligger nu på nära 90 procent i båda fallen. Omfattande forskning, tester med mammografiscreening respektive PSA-prov och förbättrade behandlingsmetoder ligger bakom. Prognosen för malignt melanom i huden har förbättrats starkt liksom barncancer, njurcancer och ändtarmscancer.

En verklig framgångssaga handlar om testikelcancer. Där tog forskningen ett jättekliv under 1980-talet genom den banbrytande upptäckten av ämnet cisplatin som kunde hämma cancercellernas delning. En närmast obotbar sjukdom där länge bara en av tio överlevde i tio år. Nu kan nästan alla botas.

Men detta kan knappast sägas om alla cancrar. Överlevnaden efter diagnos har förbättrats något, men lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall i Sverige. Totalt dog 3 600 kvinnor och män i lungcancer 2018, enligt Socialstyrelsen.

I del 3 av ”Cancerns gåta” ska vi titta närmare på en annan cancerform där dödligheten fortfarande är skrämmande hög. Nio av tio patienter dör inom fem år.

Nicole Furey, 29 år, från Newfoundland har redan fått två tunga cancerbesked. ”Ibland känns det fruktansvärt orättvist, andra är dagar är det okej.”

Foto: Johan Johannesson

Klas Kärre är professor vid Karolinska Institutet och specialist på cancer.

Foto: Malin Hoelstad

Toronto, Kanadas största stad, ligger provinsen Ontario som satsar stort på utbildning och forskning. Inte minst inom medicin och särskilt på cancerforskning.

Foto: Marianne Løvland/TT

”Behandlingen finns och nu kräver patienterna att få den. Det kommer sätta press på sjukvårdssystemen i hela världen, men inget vet hur finansieringen ska lösas”, säger Jonas Mattsson i Toronto.

Foto: Johan Johannesson

En på miljonen råkar ut för kordom, en av de fyra mest ovanliga cancerformerna. Nicole Furey fick det som 20-årig och får nu avancerad immunterapi för att överleva ett återfall.

Foto: Johan Johannesson

Målet är att utveckla ett läkemedel som kan beställas och hämtas ut på apoteket.

Foto: Johan Johannesson