Annons

Sex strategier för att våga prata inför publik

Hjärtat bultar. Svetten rinner. Halsen blir rödflammig. Och hela klassen ser. Nästan var femte elev på högstadiet och gymnasiet känner stark ångest inför muntliga redovisningar. För många består talrädslan in i vuxenlivet. I två aktuella böcker – Daniel Sandins ”Talrädsla i skolan” och Susan Cains ”Den tysta kraften” – presenteras strategier för att våga göra sin röst hörd.

Under strecket
Publicerad
Foto: Adam Wrafter

1 / 6

Foto: Adam Wrafter

1) Undvik inte de jobbiga situationerna

Antalet åhörare kan trappas upp successivt.

För att underlätta för blyga och talrädda elever låter lärare dem ibland få redovisa separat, inför bara läraren. Även om det görs i all välvilja, så kan det bli en björntjänst eftersom eleverna förstärks i sin negativa självbild och får bekräftat att de varken kan eller kommer att kunna lära sig att tala inför större grupper, konstaterar Daniel Sandin, gymnasielärare och författare till den nyutkomna boken ”Talrädsla i skolan”.

En grundläggande förutsättning för att bli av med talrädslan är i stället att öva sig på att prata inför grupp och att försöka stå ut med obehagskänslorna i stället för att försöka fly undan dem.

– En elev som känner stark ångest inför att tala för klassen kan hålla en presentation inför en lite mindre grupp, kanske för några kompisar som han eller hon känner sig trygg med. Därefter kan antalet åhörare trappas upp successivt. Det viktiga är att inte helt undvika de här situationerna utan att fortsätta öva och öva, säger Daniel Sandin.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg

2 / 6

Foto: Tomas Oneborg

2) Lär känna din kropp

”Innan presentationen tänker jag att jag kanske ska hoppa ut genom ett fönster”. Så uttrycker sig en elev som citeras i Daniel Sandins bok ”Talrädsla i skolan”.

Och samma instinkt har resten av kroppen. Vid starka stresspåslag, exempelvis i samband med muntliga presentationer, försätts kroppen i krisberedskap och utsöndrar stresshormoner som förbereder kroppen för kamp eller flykt. Genom människans historia har denna reaktion ökat chanserna till överlevnad.

– Många elever med talrädsla är rädda för symptomen som stresspåslaget ger. De oroar sig för att rodna, svettas eller kanske svimma. Men om man lär sig mer om hur kroppen reagerar vid stressande situationer, så upplevs reaktionerna ofta som mer naturliga och därmed inte lika skrämmande, säger Daniel Sandin och tillägger:

– Vetskapen om att nervsystemet inte klarar av att vara på helspänn särskilt länge och att den mest akuta ångesten mer eller mindre automatiskt kommer att klinga av efter en stund, kan också ha en lugnande effekt.

Annons
Annons
Foto: Malin Hoelstad

3 / 6

Foto: Malin Hoelstad

3) Hugg direkt i diskussionen

”Du måste räcka upp handen oftare och vara mer aktiv i diskussionerna”. För många blyga elever har kommentarer som denna upprepats som mantran under vartenda utvecklingssamtal skoltiden igenom. Hur detta ska gå till sägs däremot sällan något om.

Du behöver inte heller vara perfekt för att förtjäna andras uppmärksamhet.

Men i den aktuella boken ”Den tysta kraften” tipsar den amerikanska författaren och föreläsaren Susan Cain unga blyga personer om konkreta klassrumsstrategier för att våga höja rösten.

Inledningsvis kan det vara smart att välja en bra sittplats. För vissa kännas det tryggast att sitta längst fram så att man slipper se kamraternas reaktioner när man pratar inför klassen. Andra sitter helst så att de kan fästa blicken på en kompis som de känner sig trygg med.

Vet man vilket ämne som ska diskuteras under en lektion så kan det vara bra att i förväg tänka ut något som man kan säga inför klassen. Är man rädd för att få en black-out kan några stödord på en papperslapp underlätta.

Sitt inte heller för länge och vänta på det rätta tillfället att kasta dig in i en diskussion, tipsar Susan Cain. Hugg i stället direkt innan samtalet drar iväg åt ett håll som du inte känner att du behärskar lika väl.

Notera även klasskompisarnas bidrag till diskussioner. Säkerligen säger de saker som är fel ibland eller som får andra kompisar att fnissa. Inte heller du behöver vara perfekt för att förtjäna andras uppmärksamhet.

Annons
Annons
Foto: Adam Wrafter

4 / 6

Foto: Adam Wrafter

4) Låt andra ”boosta” dig

Det är viktigt att stå kvar en stund efter presentationen så att man kan ta emot applåder.

Talrädda personer har ofta en negativ självbild samtidigt som de ställer höga krav på sig själva. Efter en muntlig presentation ältar de negativa saker som de upplever att de sade eller gjorde.

Ett sätt att få en mer realistisk uppfattning om den egna prestationen är att låta åhörarna, klasskompisar såväl som lärare, väga upp självkritiken med positiv återkoppling.

– Läraren kan ge åhörarna i uppdrag att komma med positiv respons efter ett föredrag. Talrädda elever vill ofta skynda sig tillbaka till sin plats efter ett framträdande, men det är också viktigt att stå kvar en stund efter presentationen så att man kan ta emot applåder och få känna sig nöjd, säger Daniel Sandin.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

5 / 6

5) Öva på att tappa tråden

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Många talrädda elever är rädda för att tappa tråden eller att på andra sätt misslyckas med sina muntliga presentationer. Ett sätt att övervinna den rädslan är att öva på att göra just detta.

Eleven kan exempelvis få läsa upp en text som han eller hon inte läst tidigare, gärna inför en grupp åhörare. Vid ett par tillfällen avbryter läraren uppläsningen och eleven måste då lägga ifrån sig texten under två sekunder. Därefter får han eller hon ta upp den igen och fortsätta läsa.

– Man kan också filma övningen så att eleven ser att två sekunder – som ofta upplevs som ett jättelångt avbrott – inte alls är så långt. Syftet med övningen är att eleven ska få uppleva att det inte är så farligt att tappa bort sig och att de klarar av att hitta tillbaka till det ställe i texten där de befann sig, förklarar Daniel Sandin.

Annons
Annons
Foto: Adam Wrafter

6 / 6

Foto: Adam Wrafter

6) Lugna kroppen genom andningen

När vi står inför hotfulla och stressande situationer börjar vi andas snabbare och kanske till och med hyperventilera. Detta gör att mer syre når musklerna så att kroppen klarar av att försvara sig mot en hotfull angripare – eller springa därifrån.

Andningen är ett väldigt konkret verktyg som talrädda personer kan ha stor nytta av.

Samma fysiska reaktion uppstår vid psykologiska hot, som muntliga redovisningar. Trots att kroppen egentligen inte har något behov av extra muskelstyrka för att hantera talängslan, reagerar den ofta med snabb och ytlig andning.

Ett sätt att motverka den här stressreaktionen är att försöka ta kontroll över andning genom att medvetet ta lugna och djupa andetag med stöd av magen. På så sätt signalerar man till kroppens nervsystem att hotet inte är så farligt och att kroppen kan slappna av.

– Andningen är ett väldigt konkret verktyg som talrädda personer kan ha stor nytta av. För att kunna kontrollera andningen under ett stressande anförande måste man dock ha övat en hel del innan, säger Daniel Sandin, som i sin bok ger flera tips på andningsövningar.

Man kan exempelvis simulera en stressreaktion genom att ta en kort löprush som drar igång andningen. Direkt efteråt kan man öva sig på att försöka lugna ner kroppen genom djupa, lugna andetag.

För att känna att man verkligen andas med de djupa magmusklerna kan man också ställa sig framför en spegel och lägga handen på magen. Man ska då se och känna att magen arbetar medan överdelen av kroppen och axelparti är stilla.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons