Annons

”Sexuella trakasserier påfallande vanliga”

Folkhälsomyndigheten ­presenterar nu den första stora befolkningsstudien om sexuell och repro­duktiv hälsa och ­rättigheter på över 20 år.
Folkhälsomyndigheten ­presenterar nu den första stora befolkningsstudien om sexuell och repro­duktiv hälsa och ­rättigheter på över 20 år. Foto: Stina Stjernkvist/TT, Fredrik Sandberg/TT

Sexuella trakasserier och övergrepp är vanligt före­kommande i Sverige, och könsskillnaderna är påtagliga. Det skriver ­före­trädare för Folkhälsomyndigheten med ­anledning av en ny stor studie om sexuell hälsa och rättigheter.

Under strecket
Publicerad

Johan Carlson, Britta Björkholm och Louise Mannheimer.

Foto: FolkhälsomyndighetenBild 1 av 1

DEBATT | SEXUELL HÄLSA

Nya resultat visar att sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor är omfattande i Sverige. De utgör ett stort folkhälsoproblem och måste upphöra. Folkhälsomyndigheten presenterar nu den första stora befolkningsstudien om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) på över 20 år. Samtidigt som de flesta uppger att de är nöjda med sitt sexliv, visar studien att skillnaderna mellan män och kvinnor är stora i de flesta frågor som rör sexualiteten.

Sexualiteten utgör en betydelsefull del av livet och påverkar hälsan, välbefinnandet och självkänslan. Studien som nu presenteras bygger på en nationell enkät som besvarats av 14 500 personer i åldrarna 16–84 år. Bland annat har nöjdhet och problem som upplevs i relation till sexlivet undersökts. Fokus ligger på varje människas rättigheter, som att kunna leva fritt utan diskriminering, kränkningar och våld. Det handlar också om att själv kunna välja sin partner, att kroppslig integritet respekteras och att det finns tillgång till preventivmedel och aborter.

Annons
Annons

Sedan den förra stora studien ”Sex i Sverige”, som publicerades 1996 av dåvarande Statens Folkhälsoinstitut, har mycket hänt på SRHR-området och i hela samhället. Några exempel är lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, partnerskapslagen, introduktionen av akut-p-piller, den nya sexualbrottslagstiftningen och metoorörelsen 2017. Internet och smartphones är exempel på innovationer som drastiskt förändrat interaktionen mellan människor. Sverige har nu varit medlem i EU en längre tid och rörligheten av människor och varor har ökat.

Det är i detta landskap som Folkhälsomyndighetens undersökning nu presenteras. Sammanfattningsvis visar befolkningsstudien att:

  • Den sexuella hälsan överlag är god. En majoritet, 58 procent, uppger att de är nöjda med sitt sexliv och tycker att sex är viktigt i en relation. De flesta känner sig fria att ta initiativ till sex och kan säga nej om de inte vill ha sex. Minst nöjda med sitt sexliv är män i åldrarna 16–29 år och personer mellan 65 och 84 år av båda könen.
  • Betydligt fler män än kvinnor, 28 procent respektive 18 procent, anser att de inte har sex tillräckligt ofta. Samtidigt uppger 20 procent av kvinnorna att de känt sig för trötta eller stressade för att ha sex, jämfört med 10 procent av männen. Färre män, 73 procent, än kvinnor, 84 procent, upplever att de kan säga nej till sex. 70 procent av männen i enkäten uppgav att de använder pornografi, medan ungefär lika många kvinnor aldrig gör det.
  • Trots att majoriteten upplever att man kan kommunicera om sex, så har nästan dubbelt så många kvinnor, 63 procent, som män, 34 procent, gått med på sex fast man inte velat. Framför allt av skäl som för partnerns skull, för relationens skull eller viljan att få barn.
  • Nästan en tiondel av männen har någon gång betalat eller gett annan ersättning för sex. 80 procent av männen som gett ersättning för sex har gjort det utomlands. Bland kvinnorna var det mindre än 1 procent som uppgav att de någon gång betalat eller gett annan ersättning för sex.
  • Sexuella trakasserier och övergrepp är vanligt förekommande. Även här är könsskillnaderna påtagliga. Nästan hälften av kvinnorna i enkäten och var tionde bland männen uppgav att de någon gång utsatts för sexuella trakasserier. Ungefär 40 procent av kvinnorna hade varit med om någon form av annat sexuellt övergrepp. 11 procent av kvinnorna och 1 procent av männen hade utsatts för försök till samlag genom fysiskt våld. Generellt är yngre kvinnor mer utsatta än äldre, personer med lång utbildning mer än personer med kort utbildning, och homo- och bisexuella personer mer än heterosexuella.
Annons
Annons

Johan Carlson, Britta Björkholm och Louise Mannheimer.

Foto: FolkhälsomyndighetenBild 1 av 1

Att sexuella trakasserier är så pass vanligt förekommande i Sverige är anmärkningsvärt. Det får inte bara konsekvenser för den enskilde, utan är också en tydlig markör för hur jämställt ett samhälle är.

Sammantaget har skillnaderna som framkommer i undersökningen mellan män och kvinnor och olika grupper i samhället en inverkan på hälsan, jämställdheten och jämlikheten i Sverige. Skillnaderna är kopplade till strukturer, normer och förväntningar, både från samhället och från individen.

Folkhälsomyndigheten anser att befolkningsstudiens resultat pekar på flera viktiga förbättringsområden:

  • Sexköp, sexuella trakasserier, sexuella övergrepp och sexuellt våld måste upphöra helt. För att minska kvinnors utsatthet behöver jämställdhetsarbetet och arbetet med att förändra attityder föras på bred front i samhällets alla sektorer.
  • Vuxna och äldre behöver mer tillgång till rådgivning och stöd inom sexualitetsfrågorna.
  • För yngre personer finns ungdomsmottagningar, där tjejerna fortfarande står för majoriteten av alla besök. Mäns och unga killars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behöver lyftas i samtliga forum, exempelvis mansmottagningar och elevhälsan.
  • Skolan är en viktig kunskapskälla för barn, unga och unga vuxna. Bara 19 procent i enkäten ansåg dock att sex- och samlevnadsundervisningen gett dem tillräckliga kunskaper, vilket visar att det finns en förbättringspotential.
  • Det finns behov av att utreda och diskutera pornografins konsekvenser.

Ett av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 är jämställdhet och egenmakt för alla flickor och kvinnor. Viktigt för att uppnå detta är att följa utvecklingen inom SRHR. Vi har nu tillgång till ett omfattande material, en kunskapsbas att utgå ifrån. Nu är det upp till offentlig sektor, civilsamhället och andra som driver SRHR-frågor nationellt, regionalt eller lokalt att fördjupa sig i resultaten, diskutera, debattera och använda kunskapen i folkhälsoarbetet.

Samhällets förutsättningar och livsvillkor för frihet, kontroll och makt över sin sexualitet och reproduktion påverkar folkhälsan i stort. Den svenska folkhälsopolitiken måste därför fortsätta att lyfta förutsättningarna och rätten till en god och jämlik sexuell hälsa i befolkningen.

Johan Carlson
generaldirektör
Britta Björkholm
avdelningschef
Louise Mannheimer
enhetschef

Hela rapporten finns här.

Johan Carlson, Britta Björkholm och Louise Mannheimer.
Johan Carlson, Britta Björkholm och Louise Mannheimer. Foto: Folkhälsomyndigheten
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons