Annons

Sipri: Ökad kärnvapenoro när avtal kollapsar

När USA lämnade INF-avtalet om kärnvapennedrustning 2019 drog sig även Ryssland ur. På bilden en rysk kryssningsrobot i Kubinka utanför Moskva. Arkivbild.
När USA lämnade INF-avtalet om kärnvapennedrustning 2019 drog sig även Ryssland ur. På bilden en rysk kryssningsrobot i Kubinka utanför Moskva. Arkivbild. Foto: Pavel Golovkin/AP/TT

Antalet kärnvapen minskar – men spänningarna ökar. Under 2019 fortsatte samtliga nio kärnvapenstater att utveckla sina kärnvapensystem. Fredsforskningsinstitutet Sipri oroas över utvecklingen – som till stor del beror på fallerade avtal.

Under strecket
Mia Holmberg Karlsson / TT
Publicerad

Sedan kalla krigets slut har antalet kärnvapen minskat stadigt. I mitten av 1980-talet fanns uppemot 70 000 stridsspetsar i världen, i dag är den totala siffran under 15 000. Det beror på att USA och Ryssland, som tillsammans står för över 90 procent av världens kärnvapeninnehav, kontinuerligt har avvecklat gamla vapen. Samtidigt pågår en modernisering av arsenalerna med en förhöjd anfallskapacitet som resultat.

– Trenden vi ser är att många stater ger kärnvapen ökad betydelse och nya, utökade roller, framför allt i USA och Ryssland, säger Shannon Kile, expert på kärnvapenutveckling vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Ett orosmoln är att det bilaterala avtal som reglerar de båda ländernas nedrustning, Nya Start, löper ut i februari 2021. Fördraget, som signerades 2010 av president Obama och president Medvedev, syftar till att bygga transparens, reglera inspektioner och lösa upp knutpunkter. Hittills har överläggningarna kring en förlängning definierats av kyligt dödläge, men den 22 juni kommer parterna att mötas i Wien för att diskutera avtalet. USA har dock ett krav: de vill se Kina vid förhandlingsbordet.

Annons
Annons

"Kina måste vara en del av det här – sluta gömma er bakom den kinesiska tystnadsmuren", skrev Marshall Billingslea, USA:s sändebud för vapenkontroll, på Twitter i maj och tillade att USA "vet hur man vinner de här kapplöpningarna".

– Men Kina har kategoriskt uteslutit den möjligheten då deras arsenal är betydligt mindre i jämförelse. De känner att asymmetrin är för stor, säger Shannon Kile.

Han oroas över hur avtal efter avtal kring kärnvapenreglering tycks falla samman.

– Det här är det sista som kvarstår, USA har dragit sig ur allt. Det är en reflektion av hela Trumpadministrationen.

Sipris nya årsbok konstaterar att transparensen kring världens kärnvapenarsenaler är så gott som obefintlig. Israel erkänner exempelvis inte att man överhuvudtaget innehar stridsspetsar, medan uppgifter från länder som Nordkorea, Ryssland, Kina, Indien och Pakistan anses generellt otillförlitliga. Situationen i just Indien och Pakistan gör att ländernas kärnvapeninnehav är extra känsligt, menar Shannon Kile.

– Med tanke på den spända konflikt som ligger bakom oroas jag personligen mycket över den kapprustning som sker där.

TT: Hur oroliga bör vi vara för ett nytt kallt krig?

– Kanske inte ett kallt krig, men vi kan absolut vara på väg mot en omedelbar ny kapprustning. Det är ett stort orosmoment, ett element av instabilitet som vi verkligen inte behöver.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons