Annons

Sjukhus i stabsläge: ”Sårbart system”

Handsprit, sterila handskar och katetrar saknas på flera sjukhus i landet.
Handsprit, sterila handskar och katetrar saknas på flera sjukhus i landet. Foto: Fredrik Persson/TT

Om sjukvårdssystemet ska fungera när det är en särskild händelse eller vid höjd beredskap, då måste det kunna fungera i vardagen också. Det menar regeringskansliets utredare i krisberedskap.

Under strecket
Publicerad

Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats ställa in 30 operationer.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 2

Åsa Kullgren är särskild utredare vid regeringskansliet.

Foto: Anders Wiklund/TTBild 2 av 2

Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats ställa in 30 operationer.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

Sjukhus i fem regioner har brist på sjukvårdsmateriel. Uppsala, Örebro och Västmanland har enligt TT gått upp i stabsläge under fredagen.

Handsprit, sterila handskar och katetrar saknas – och på fredagen kom besked att Akademiska sjukhuset i Uppsala stoppar alla planerade operationer och alla planerad slutenvård till tisdagen.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala hade 30 operationer ställts in vid 15-tiden på fredagen.

– Det här är ett tydligt exempel på hur sårbart systemet är, säger Åsa Kullgren som är särskild utredare vid regeringskansliet, till SvD.

Kullgren leder en utredning om hur väl förberedd den svenska sjukvården är vid allvarliga händelser i fredstid och i höjd beredskap.

– Det som hänt nu är en händelse i vardagen. Men om sjukvårdssystemet ska fungera när det är en särskild händelse eller vid höjd beredskap, då måste det kunna fungera i vardagen också, säger hon.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats ställa in 30 operationer.
Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats ställa in 30 operationer. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons
Annons

Åsa Kullgren är särskild utredare vid regeringskansliet.

Foto: Anders Wiklund/TTBild 1 av 1

Det svenska sjukvårdssystemet bygger på att försörjningen av läkemedel är ”just-in-time”, vilket innebär fortlöpande distribution av varor. Försörjningen är också till stor del beroende av import av läkemedel. En bristsituation av viktiga läkemedel och sjukvårdsmateriel kan snabbt leda till allvarliga risker för patientsäkerheten.

– Man har inga större lager med läkemedel och sjukvårdsmateriel egentligen. Och om dessa lager tar slut kan man lätt hamna i situationer där det också är slut hos leverantörerna, säger Åsa Kullgren.

Finns det regleringar kring hur stora sjukhusens lager bör vara?

– Nej, det finns det inga regleringar kring. Däremot finns en skyldighet för regionerna att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap, svarar Åsa Kullgren.

Att ha ”katastrofmedicinsk beredskap” avser att kommunerna kan hantera en särskild händelse eller olycka som gör att man får många skadade patienter. För att hantera en sådan situation krävs att regionerna har en robusthet, menar Kullgren.

Åsa Kullgren är särskild utredare vid regeringskansliet.
Åsa Kullgren är särskild utredare vid regeringskansliet. Foto: Anders Wiklund/TT

Johanna Sandwall är krisberedskapschef hos Socialstyrelsen. Under dagen har myndigheten sammanfört de drabbade regionerna som fått ge sina lägesbilder, för att kunna få fram en nationell lägesbild.

– Jag tror att den här situationen kommer att lösas ganska snabbt, men vi kollar givetvis på hur det kan se ut framöver. Att tänka på de kritiska beroendena inom vården och att ha bra avtal är viktigt, säger Sandwall.

Sandwall säger att den precisa distributionen är en fråga som ständigt är uppe i diskussion.

– Försörjningssäkerhet är såklart jätteviktigt när man planerar sin verksamhet och vill kunna bedriva vård i vardagen eller ärenden där man hanterar stora skadefall.

Det yttersta ansvaret faller på regionerna, det är deras uppgift att se till att invånarna får den sjukvård de behöver.

– Vi ser att man arbetar på ett bra och kreativt sätt med de vidtagna åtgärderna. Man prioriterar de resurser man har på bästa sätt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons