Annons

Ska kulturpolitiken stärka nationalistiska strömningar?

Regeringen har inte gjort tillräckligt för kulturen, menar Christer Nylander, gruppledare för Liberalerna i riksdagen.
Regeringen har inte gjort tillräckligt för kulturen, menar Christer Nylander, gruppledare för Liberalerna i riksdagen. Foto: Thomas Johansson / TT

KULTURDEBATT | Det pratas mycket om kulturpolitik, men få ställer den grundläggande frågan: vad ska vi egentligen med kulturpolitiken till? Det skriver Christer Nylander, gruppledare för Liberalerna i riksdagen.

Under strecket
Publicerad

Vad ska man ha kulturpolitik till? Frågan kan möjligen upplevas som provocerande, men jag tror att det är hög tid att ställa den så öppen och naiv. Visst finns fina formuleringar från den nuvarande regeringen, men försök att finna ett svar på den riktigt grundläggande frågan hör jag sällan.

Hur man besvarar frågan får konsekvenser.

Om ett svar är att stärka nationalistiska strömningar så blir politiken därefter. Det är ingen slump att det finns SD-förslag i riksdagen om att film ska handla om hur Sverige var förr och att datorspel ska handla om vikingar. Blir svaret att öka rättvisan blir konsekvensen att man prioriterar jämn fördelning och kanske mer till dem som har minst tillgång till kultur idag. Prioriterar man kulturutövarnas anställningsvillkor eller institutioners produktionsvillkor landar man i en annan ståndpunkt.

Det är ingen slump att det finns SD-förslag i riksdagen om att film ska handla om hur Sverige var förr och att datorspel ska handla om vikingar.

Ser man kulturen enbart som ett verktyg för egna politiska mål föreslår man, som kulturminister Alice Bah Kuhnkes parti att ”kvantifierade mångfaldsmål ska sättas upp, med sanktioner och konsekvenser från huvudmän om målen inte uppnås”.

Annons
Annons

Mitt svar blir att kulturpolitiken ska tjäna till att stärka individen. Kulturpolitiken ska sträva efter att människor lär sig mer om sig själva, sin personlighet, sin förmåga, sina fördomar, sitt sammanhang, sitt samhälle, sin samtid och sin framtid. I mötet med kvalitetskultur växer man som människa.

Bildningsresan är den vackraste och mest bestående resa en människa kan göra. Det enda kulturpolitiska mål som behövs är därför att sträva efter att så många människor som möjligt möter så kvalitativ kultur som möjligt. 

Bildningsresan är den vackraste och mest bestående resa en människa kan göra. Det enda kulturpolitiska mål som behövs är därför att sträva efter att så många människor som möjligt möter så kvalitativ kultur som möjligt. 

Sedan regeringen tillträdde har kulturminister Alice Bah Kuhnke presenterat sju propositioner. Fyra av dem är rena teknikaliteter. Endast tre propositioner med reellt politiskt innehåll har alltså presterats efter snart tre år. I en tid när populism, filterbubblor, bristande framtidstro och minskad social rörlighet är på allas läppar så kunde man möjligen fundera på om kulturpolitiken inte borde få en något större tyngd. 

Kanske beror frånvaron av politik på att man inte ställer sig den grundläggande frågan vad vi ska ha kulturpolitiken till. 

Christer Nylander

gruppledare för Liberalerna i riksdagen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons