Annons

”Ska min mamma matas av en robot?”

Malin Sölsnaes skriver att vi måste inse att vi saknar resurser att klara den kommande belastningen inom äldreomsorgen.
Malin Sölsnaes skriver att vi måste inse att vi saknar resurser att klara den kommande belastningen inom äldreomsorgen. Foto: Pressbild, Oliver Berg/DPA

Äldrevården i Sverige kommer att sakna 160 000 anställda redan år 2035. Frågan är inte om robotar ska hjälpa till i vården utan hur vi ska använda oss av dem, skriver Malin Sölsnaes, chef för äldreomsorg på it-företaget Atea.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | ÄLDREOMSORG

År 2028 är antalet äldre över 80 år i Sverige 50 procent fler än idag. Den demografiska kartan ritas om, vilket ökar trycket på en äldreomsorg som redan går på knäna. Baserat på SCB:s prognos kommer äldrevården i Sverige att sakna 160 000 anställda redan år 2035.

Robotar för ofta tanken till sci-fi-filmer där ondska och avsaknad av medmänsklighet ställer maskin mot människa i en våldsam kamp om liv och död. När vi säger robot inom äldreomsorgen syftar vi dock på tekniska hjälpmedel som frigör tid för personalen och höjer livskvaliteten såväl som självbestämmandet bland äldre personer. Den typ av robot som kan rädda äldrevården i framtidens Sverige.

Företaget Atea får ofta frågan om vi har bevis för att äldre vill bli vårdade av robotar istället för människor. I vår mening handlar det om huruvida de äldre vill ta del av en effektiv och trygg omsorg, och svaret är självklart ja. För att garantera det måste vi ta innovativa lösningar till hjälp. Vi är övertygade om att människor vill åldras med värdighet, behålla vårt självbestämmande i den utsträckning det är möjligt och själva avgöra hur lång tid som ska läggas på en måltid eller ett toalettbesök.

Annons
Annons

Statistiken stödjer vår ståndpunkt. 95 procent av en pilotgrupp i Västmanland som testade nattillsyn via kamera svarade att det tillfört dem värde att slippa bli väckta. Att bli väckt, ofta av roterande personal, är annars en anledning till förvirring och oro. Dessutom sänker ständiga uppvaknanden sömnkvaliteten. Ett annat exempel på höjd livskvalitet genom teknik är användningen av VR-lösningar på äldreboenden, vilken gör det möjligt för äldre att uppleva nya saker oavsett om de kan förflytta sig eller inte. Samma VR-inlösning har dessutom visat sig kunna lindra effekterna av demens.

Ett motsatt exempel på när människor på egen hand försöker lösa tidsbristen, hittar vi i Västernorrland där en anhörig vittnar till Sveriges Radio om att personal på ett äldreboende använt sig av laxermedel istället för att vänta på naturens gång och hjälpa den äldre till toaletten. Vi har svårt att se att någon tycker att det är bättre sätt att spara tid på.

En oro som bromsar nyttjandet av teknik inom äldreomsorgen är vad det kommer att innebära för vårdpersonalen. Vad ska hända med undersköterskorna, undrar många. Svaret är att deras arbetsuppgifter (som så många andras) kommer att förändras i takt med digitaliseringen, på samma sätt som arbetsuppgifter förändrades i takt med industrialiseringen. Undersköterskor kommer att få mer kvalificerade uppgifter och behöva ta ett större samordningsansvar för människa såväl som maskin. Att undersköterskor demonstrerar för en förändrad arbetssituation samtidigt som omsorgsbetygen från äldre sjunker borde göra detta till en gemensam prioritering, inte tvärtom. Användandet av tekniska lösningar kan dessutom göra yrket mer attraktivt bland yngre, vilket kommer att behövas.

Annons
Annons

Det betyder inte att vårdpersonal inte ska jobba med vård. Tekniken är ett komplement och redskap som varken kan och ska ersätta den mänskliga närheten. Men vi måste titta på hur vården ser ut idag, utan skygglappar, och erkänna att vi saknar resurser att klara den kommande belastningen.

Det är inte humant att åldras och aldrig veta vem som kommer hem till dig, vilket en robot kan berätta för dig samtidigt som den visar en bild på hur personen ser ut. Det är inte humant att skeden ska klirra mot tänderna varje tugga av en måltid för att ätandet måste gå fort, fort, fort. Inte när du med hjälp av en robot kan styra matningen själv, i valfritt tempo, och låta vårdpersonalen utföra någon annan syssla under tiden. Det är inte humant att vårdpersonal ska täcka in så stora geografiska områden att de står och trampar i hallen medan du sväljer dina tabletter i all hast. Är det inte mer värdefullt då att få din medicin serverad av en robot så att vårdpersonalen, när de är hos dig, hinner fråga hur du mår? Det tycker vi.

Ekonomirapporten som SKR släppte i höstas belyser Sveriges demografiska utmaningar och kostnaderna de kommer att medföra för kommuner och regioner i en nära framtid. En av lösningarna för att lyckas med besparingar och effektiviseringar parallellt inom äldreomsorgen, skriver de, är digitalisering. Samtidigt höjer SKR ett varningens finger: verksamheterna måste fundera över vad tekniken ska uppnå och sätta upp tydliga effektmål på förhand. De, precis som vi, vet att digitalisering är svårt att lyckas med om kunskapen saknas eller är låg. Under en längre tid har vi sett kommuner kämpa för att göra rätt investeringar men stöta på hinder på vägen. Exempelvis behöver man tränas i att köpa funktion snarare än tjänst, och bli duktigare på behovsanalys och analys av egna data.

Under hösten höll Atea i eventet IT-arenan på 16 orter runtom i Sverige. Där fanns teknik som var för sig innebär rejäla besparingar för äldreomsorgen och ihopkopplad, genom en digital avatar med samordningskapacitet, får ännu fler positiva effekter. Oavsett vem kommunerna väljer till sparringpartner för att testa dessa lösningar måste samarbetet mellan privat och offentlig sektor bli tajtare och mer nyttofokuserat. Tiden är knapp och det första steget är att enas om målet: Att transformera äldreomsorgen för brukare och personal med hjälp av innovativa lösningar så att vi frigör tid och genomför besparingar utan att vårdkvaliteten sjunker.

Sverige är ett fantastiskt land och tillsammans ska vi se till att våra äldre är trygga, och att arbetsföra medborgare klarar av den framtida försörjningsbördan. Även om det innebär att din mamma ska mata sig själv med hjälp av en robot.

Malin Sölsnaes
beteendevetare, chef för området äldreomsorg på it-företaget Atea

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons