Annons

”Skam och ångest får inte dominera klimatsamtalet”

Mediebilden visar hur medborgarna vill vara en del av klimatlösningen, men inte kommer tillräckligt långt utan bättre villkor från politiken. Skam, ångest och individens byte av färdmedel får inte dominera klimatsamtalet framgent såsom det gjorde 2018, skriver Maria Schultz, Vi-skogen, och Mattias Goldmann, Fores.

Under strecket
Publicerad

Maria Schultz och Mattias Goldmann.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Maria Schultz och Mattias Goldmann.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Maria Schultz och Mattias Goldmann.
Maria Schultz och Mattias Goldmann. Foto: Pressbilder

DEBATT | KLIMATPOLITIK

Under 2018 publicerades nästan 85  000 artiklar om klimatet i svenska medier. Det är en ökning med 38 procent jämfört med 2017, och en dryg fördubbling på fem år. Den ökade uppmärksamheten är i grunden starkt positiv eftersom den ökar förutsättningarna för att kunna hejda klimatförändringarna. Men en närmare granskning visar att fokus är på det egna engagemanget – med risk för att politikens ansvar tappas bort.

I snitt publicerades över 230 artiklar om klimatet om dagen i svenska medier under 2018. Det är det högsta antalet någonsin, visar Vi-skogens och Retrievers rapport ”Varmare klimat – iskall nyhet?". Rapporteringen nådde en höjdpunkt under augusti och september, vilket sammanföll med både sommarens hetta, torka och bränder, och riksdagsvalet med tillhörande valkampanj. Under hösten skrevs i snitt 9 600 klimatrelaterade artiklar i månaden i svensk dagspress, mot 5 200 artiklar per månad under årets första sju månader.

Annons
Annons

En djupdykning i hur dessa händelser beskrivits pekar på en stor förändring över tid. Begreppet ”klimatförnekare” tappar mark i medierna, med 20 procents minskning på ett enda år trots att klimatfrågan totalt sett ökat kraftigt. Den länge kvardröjande inställningen att någon som inte tror på klimatförändringarna också måste komma till tals, ser ut att ha övergivits utom på en del insändarsidor.

Därutöver ser vi en tydligt värderande ton i många artiklar, exemplifierat av årets medieraket ”flygskam”. År 2008 nämns ordet i en insändare. Sedan återkommer begreppet inte en enda gång fram till 2018, då flygskam nämns cirka 10 gånger i månaden under januari till november för att i december öka till 350 artiklar. Ordet finns också med på listan över 2018 års ”nyord”, vilket många medier rapporterar om. Begreppet klimatångest mer än femdubblas på ett år, från drygt 550 artiklar under 2017 till mer än 3 000 artiklar under 2018, med toppar i augusti i samband med sommarens värmebölja, inför valet samt inför årsskiftet med rubriker som ”Döva din klimatångest” och ”Hantera din klimatångest”. En tredje snabb ökning gäller artiklar där klimatkompensation omskrivs, med till 1 700 artiklar år 2018, en fördubbling jämfört med föregående år. I rapporteringen omskrivs att till exempel festivaler som Way Out West klimatkompenserar hela festivalen, men framför allt omskrivs begreppet i samband med flygresor. Men den enskilt största ökningen under 2018 inom klimatområdet står tågcharter för, upp otroliga 3 267 procent jämfört med året innan.

Annons
Annons

Klimatfrågan kopplas alltså starkt till det individuella ansvaret; det är den gemensamma nämnaren för alla de uttryck som kraftigt ökat i mediernas rapportering. Detta trots att 2018 var ett valår, då politiken naturligt står i centrum, samt att FN:s klimatpanel IPCC i oktober släppte sin rapport om vad som kan göras för att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader och att FN:s klimatförhandlingar COP24 i december av många beskrevs som det viktigaste sedan Parisavtalets tillkomst. Därtill kan man argumentera att sommarens rekordhetta, kombinerat med liknande extremväder över hela världen, pekar på att svaret på klimatutmaningen kräver mer än engagerade individer.

Vi väljer att inte lasta medierna, utan politiken. Trenden att förflytta klimatfrågan till individers ansvar och att göra klimatförändringarna till den enskildes misslyckanden, är i grunden politiskt betingad. När väljarna inför riksdagsvalet konsekvent angav klimatfrågan som en av de tre viktigaste – vilket nu förstärkts inför EU-valet – så får den starka fokuseringen på vad man själv kan göra ses som en frustration över att politiken inte levt upp till förväntningarna. De oerhört ambitiösa och vällovliga klimatmålen som sju av riksdagens åtta partier står bakom, upplevs inte åtföljas av konkret politik – vare sig lagstiftning eller ekonomiska incitament räcker till för att påskynda omställningen.

Alla de tio som synts mest i klimatfrågan 2018 är politiker, och alla har ökat sin synlighet i frågan jämfört med året innan – utom klimatministern och miljöministern som båda backade något. Den höga synligheten för politiken kombinerat med vilka ord som ökat snabbast pekar på att politiken får frågan – särskilt förstås i en valrörelse och i den långa perioden av politisk osäkerhet efter valet – men inte alltid upplevs leverera svaret. Bilden förstärks av att årets raket bland dem som syns mest i medierna i klimatfrågan förstås är Greta Thunberg, som i sitt budskap starkt ifrågasätter vad politiken hittills levererat. 2018 omnämns hon i 2 213 artiklar mot 0 år 2017; under de fem år vi gjort sammanställningen av klimat i medierna har ingen någonsin ökat sin synlighet så mycket, så snabbt.

Annons
Annons

Dissonansen mellan vad politiker uttrycker och hur de agerar väcker känslor och är också mycket tydlig i statistiken. Den artikel som delades mest av alla toppas år 2018 handlade om klimatministerns många och dyra flygresor. 117 675 delningar var nästan dubbelt så mycket som tvåan, som handlade om kornas metanutsläpp.

När vi nu presenterar 2018 års sammanställning av hur mycket klimatet syns i medierna och hur denna synlighet fördelar sig, är det med ett budskap till våra ledande politiker oavsett partifärg. Mediebilden visar hur medborgarna vill vara en del av klimatlösningen, men inte kommer tillräckligt långt utan bättre villkor från politiken. Nu måste alla partier som står bakom klimatmålen också visa att de har politik och avsätter medlen för att uppfylla den – inte minst inom EU-samarbetet och de globala klimatsatsningarna.

Skam, ångest och individens byte av färdmedel får inte dominera klimatsamtalet framgent såsom det gjorde 2018.

Maria Schultz
verksamhetschef Vi-skogen
Mattias Goldmann
vd tankesmedjan Fores

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons