Annons
Kommentar

Henrik Ennart:Skandal att medlets risker dolts i 20 år

Insektsmedel.
Insektsmedel. Foto: encierro/Shutterstock/TT

EU:s omvärdering av insektsmedlet klorpyrifos kan vara en jätteskandal. Misstanken gäller att ett av världens vanligaste insektsmedel kan ha använts under hela 2000-talet trots att tillverkarna visste att det var farligt.

Under strecket
Publicerad

EU:s experter har plötsligt ändrar kurs och vill totalförbjuda klorpyrifos, ett insektsmedel som sedan 1960-talet är ett av de vanligaste i världen.

Medlet är inte säkert i någon nivå och misstänks kunna skada foster och barns kognitiva utveckling, lyder domen från Efsa som är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet.

Det är en rejäl omsvängning som sker sedan misstankar blossat upp om att resultat manipulerats i den studie från kemiföretaget Dow Chemicals, numera Corteva, som legat till grund för att ämnet kunnat användas i decennier.

Anklagelserna har tillbakavisats av de forskare som gjort industristudien. De hävdar att godkännandet av medlet vilar på fem decenniers användning och 4000 studier som kartlagt hälsoeffekter. Men EU:s experter är uppenbarligen inte nöjda med de förklaringar de hittills fått.

De nya alarmerande uppgifterna, i kombination med andra oroande forskningsresultat kring medlet, är skälet till att EU-kommissionen den 1 juli bad sin livsmedelssäkerhetsmyndighet Efsa att i ilfart ta fram en preliminär bedömning. Den ordinarie omprövningen har dragit ut på tiden och utan raskt agerande riskerar insektsmedlet att få förlängt tillstånd av rent administrativa skäl.

Annons
Annons

Närmast väntas nu ett förslag från EU-kommissionen och sedan är det upp till EU:s medlemsländer att besluta.

I Danmark har födevareministern Mogens Jensen redan förklarat att man inte tänker vänta på EU utan snarast införa nolltolerans i alla danska livsmedel.

”Inga varor som behandlats med det här ämnet ska kunna komma in i Danmark, och det förbudet kan du införa under nuvarande EU-regler, om du kan visa att de medför en säkerhetsrisk, och det har EU nu själva visat”, säger Mogens Jensen i en intervju i Danmarks Radio.

Bakom avslöjandet ligger de svenska forskarna Axel Mie och Christina Rudén, verksamma vid Karolinska institutet respektive Stockholms universitet, som tillsammans med den danske professorn i miljömedicin Philippe Grandjean i november 2018 publicerade en artikel där de analyserat de data som industrin själv tog fram redan 1998.

Granskningen visade att industrins egen studie visade på neurologiska skador. Dessa risker redovisades dock inte för EU:s myndigheter, som hänvisat till just den här industristudien som skäl att vid en rad omprövningar förlänga godkännandet.

Efsas taleman Flavio Fergnani bekräftar för SvD att KI-forskarnas artikel legat till grund för expertgruppens analys, speciellt vad gäller nervskador.

Men är det då en medveten manipulation? SvD har ställt frågan till Efsa om man avser att undersöka om det rört sig om en manipulation. Svaret blev att uppdraget från EU-kommissionen varit begränsat till att analysera de uppgifter som kommit fram om genotoxiska skador och på barns neurologiska utveckling.

Annons
Annons

Så hur mycket behöver vi oroa oss?

Idag är det omöjligt att gradera hur stor risk ämnet utgör för allmänheten i de doser vi exponeras för. Men det är ytterligare ett skäl att välja importerade varor som är ekologiska, eller som är producerade i Sverige där medlet inte tillåts annat än i import.

Känsligast är som alltid foster och små barn. Starkast är bevisen vad gäller utvecklingsskador på nervsystemet men nya resultat presenteras regelbundet och bland de misstankar som forskare runt om i världen undersöker finns att klorpyrifos kan bidra till både Parkinson och ADHD.

EU:s omsvängning sker också mot bakgrund av en motsvarande kursomläggning i USA. En av Donald Trumps första åtgärder på kemikalieområdet var att stoppa Barack Obamas och miljömyndigheten EPA:s pågående insatser för att begränsa klorpyrifos. Men flera delstater har protesterat och rättsliga processer pågår.

Till allt detta kan även läggas att Efsas utlåtande är en symbolisk milstolpe när det gäller att värdera riskerna med långvarig exponering av låga halter av olika kemiska ämnen. Hittills har bedömningarna byggt på hypotesen att risken ökar med dosen och att det finns låga halter som är ofarliga. Den tanken frångås nu.

Den som följt den här sortens frågor i ett antal år kan också konstatera att det uppenbarligen finns behov av breda säkerhetsmarginaler för att skydda konsumenterna. Inte minst i frågor då forskarnas uppfattningar går isär. Det som myndigheterna hävdade var riskfritt för inte så länge sedan är plötsligt inte längre lika säkert. Vetenskaplig evidens är en kameleont som snabbt kan ändra färg.

Det här är inte första gången, och säkert inte sista.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons