X
Annons
X
Kommentar

Mats Wickman: Stockholmsskandalen som ingen talar om

Trots att det kulturhistoriska värdet på Hovings malmgård knappast kunde vara större får den förfalla. Om den kände publicisten Lars Johan Hiertas gård till slut rivs raderas berättelsen om Södermalms landsbygd och industrialisering ut.

Läs mer om Striden om arkitekturen
Hovings malmgård på Södermalm i Stockholm förfaller. Hit flyttade Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta i mitten av 1800-talet.
Hovings malmgård på Södermalm i Stockholm förfaller. Hit flyttade Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta i mitten av 1800-talet. Foto: Holger Ellgaard/Wiki Commons

Kan ni tänka er? Vi har ännu en pågående stadsbyggnadsskandal i den kungliga huvudstaden. Den här gången gäller det ett av Södermalms mest kulturhistoriskt värdefulla hus.

Det handlar om Hovings malmgård, belägen vid Alsnögatan nära Norra Hammarbyhamnen, som står och förfaller.

En malmgård är en gård som anlades i någon av Stockholms innerstadsdelar utanför Gamla stan. Ordet malm som beteckning på en stadsdel finns inte bara i Stockholm utan i flera andra svenska städer och även i Finland – malm betyder grusås. Malmarna var förstäder till den egentliga staden, Gamla stan. På 1600-talet hade endast den södra delen av Norrmalm och den norra delen av Södermalm stadsbebyggelse. I övrigt var det lantligt i Stockholm och i den miljön uppfördes malmgårdarna på 1600- och 1700-talen. Dessa var sommarställen för personer från adeln och borgarklassen. I trädgårdarna odlades ofta växter som kunde användas i hushållet.

Annons
X

Nu står Hovings malmgård tom och förfaller gradvis. Detta trots att köpekontraktet med Stockholms stads stipulerar att köparen ska hålla gården i gott skick.

Hovings malmgård uppfördes 1770 av färgaren Carl Gustaf Hoving. Den köptes under nästa sekel av Lars Johan Hierta, industriman och journalist, i dag mest känd som Aftonbladets grundare. Hierta hade i London sett en ny sorts ljus, gjord av fettsyran stearin. Väl hemma igen startade han 1839 Liljeholmens stearinfabrik i ett hus i Liljeholmen, nära bron till Hornstull. Efter två år flyttade företaget till en tomt vid Danvikstull, söder om Fåfängan. Snart bosatte sig Lars Johan Hierta i Hovings malmgård på tomten.

Lars Johan Hierta. Foto: TT

Fabriken fanns länge kvar på Södermalm, men flyttade i början av 1970-talet till Oskarshamn. De gamla fabrikslokalerna revs efter några år till förmån för ett kontorshus, fast malmgården stod kvar. Den blev med tiden rätt sliten innan den köptes och rustades upp av Stockholms stad, som senare, år 2000, sålde den till Einar Mattsson Byggnads AB. Företaget hade fått en markanvisning på kvarteret Persikan intill.

Det kulturhistoriska värdet på Hovings malmgård kunde knappast vara större.

Under 15 år hyrdes gården ut som kontor, men står nu tom och förfaller gradvis. Detta trots att köpekontraktet med Stockholms stads stipulerar att köparen ska hålla gården i gott skick. Hovings malmgård är blåmärkt av Stockholms stadsmuseum, det vill säga har lika högst kulturhistoriskt värde som ett byggnadsminne.

Det är av många skäl viktigt att Einar Mattsson Byggnads AB lever upp till orden som står i köpekontraktet. En anledning är att gamla Spårvägsmuseet, som ligger nära gården, rivs och ska ersättas med bostadshus. Karaktäristiskt för en stad är att den är funktionsblandad och präglas av byggnader som uppförts för olika syften. Om Hovings malmgård får fortsätta att förfalla så att den måste rivas kommer den här delen av Södermalm att framstå som ett renodlat bostadsområde, helt utan en stads inneboende dynamik.

Nu berättar malmgården inklusive dess trädgård att området länge var landsbygd, samt att Lars Johan Hierta flyttade hit i samband med att det industrialiserades – publicisten Hierta är en av våra mest kända gestalter från det 1800-tal då liberalismen slog igenom och han står staty på Riddarhustorget. Det kulturhistoriska värdet på Hovings malmgård kunde knappast vara större.

Annons
X
Annons
X

Hovings malmgård på Södermalm i Stockholm förfaller. Hit flyttade Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta i mitten av 1800-talet.

Foto: Holger Ellgaard/Wiki Commons Bild 1 av 2

Lars Johan Hierta.

Foto: TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X