Annons

Skandia: Företag flyr Sveriges osäkra elnät

Det saknas idag en vision och ett helhetsgrepp kring framtidens elförsörjning, skriver artikelförfattarna.
Det saknas idag en vision och ett helhetsgrepp kring framtidens elförsörjning, skriver artikelförfattarna. Foto: Adam Ihse/TT

Svenska pensionsbolag kan spela en stor roll i elektrifieringen och omställningen till ett mer hållbart samhälle. Samhällsviktig infrastruktur är typexempel på investeringar vi letar efter men i Sverige saknas långsiktiga förutsättningar från politiken, skriver företrädare för Skandia.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Frans Lindelöw.

Foto: Emil Fagander Bild 1 av 1

DEBATT | ELFÖRSÖRJNINGEN

För ett par veckor sedan presenterades den första uppföljningen av energiöverenskommelsen. I den konstaterade regeringen att Sverige sammantaget har en elmarknad som fortfarande fungerar väl.

Vi håller inte med. Det är med stigande oro vi menar att debatten kring kapaciteten i elnäten har blivit alldeles för kortsiktig. Det påverkar incitamenten för långsiktiga investeringar i infrastruktur vilka är centrala för samhällets utveckling i en hållbar riktning.

Att allt fler människor väljer att flytta till våra städer ställer höga krav på vår framtida elförsörjning. Detta tillsammans med den ökade elektrifieringen av industrin och transporter medför att elnätskapaciteten i Sverige behöver byggas ut i rask takt.

I södra Sverige är situationen akut. Brödjätten Pågen vill expandera men underkapaciteten i elnäten gör att den extra elektricitet brödtillverkaren behöver inte kan garanteras. Ventilationsföretaget Lindab har redan valt bort Sverige när det gäller nyetablering för att ”man inte vågar bygga ut produktion i ett land som inte kan garantera elförsörjningen”. Ytterligare ett exempel på det allvarliga läget är att Ystad kommun befarar att de inte kommer att kunna leva upp till sina åtaganden om elleveranser fram till 2029 när utbyggnaden av stamnätet skall vara klar.

Annons
Annons

Idag saknas en vision och ett helhetsgrepp kring framtidens elförsörjning. Dagens diskussioner fokuserar antingen på kortsiktig lönsamhet eller på att vinna politiska poänger. Politiker, oavsett partifärg, bär en skuld i att det kunnat gå såhär snett. Frågeställningarna om reglering, tillstånd och koncessionsprocesser har funnits på bordet ända sedan klimatmötet i Köpenhamn 2009 men lite har hänt med den lagstiftning som är över 50 år gammal. Ofta har oförmågan att se till helheten och ett fokus på detaljinsatser tagit överhanden. Näringslivet är också skyldiga till kortsiktigt tänkande, vinstmaximering och brist på insikt i vad som krävs för att möjliggöra ett mer hållbart samhälle. Det har ibland lett till en hetsig debatt om övervinster och priser.

Som kundägt pensionsbolag förvaltar vi våra sparares kapital med mycket långa investeringshorisonter. Därför letar vi kontinuerligt efter investeringar som har ett långt perspektiv och som kan bidra till en hållbar utveckling av samhället. Elproduktion, elnät, vatten och fjärrvärme är typexempel på investeringar som görs med ett sådant fokus.

Men för att vi tillsammans med våra sparare ska kunna göra mer krävs långsiktiga spelregler som gör möjligheterna att bedöma riskerna och avkastningen på lång sikt lättare. Skandia har erfarenheter från andra elmarknader i vår globala infrastrukturportfölj där man reglerat med långsiktighet i fokus för att attrahera investeringar. Sådana förutsättningar saknas i Sverige idag. Vi ser nu därför att det behövs en tydligare vision och skyndsamma beslut från politiskt håll för att rädda framtidens elförsörjning. Som potentiella investerare vill vi se följande förändringar:

Annons
Annons

Frans Lindelöw.

Foto: Emil Fagander Bild 1 av 1
  • Reglera på lång sikt. De naturliga monopol som elnät innebär behöver regleras om. Lagstiftarna måste lyfta blicken och fokusera på långsiktiga framåtriktade investeringar som säkerställer leveranssäkerhet och stödjer utveckling istället för kortsiktig kassaflödesmaximering.
  • Möjliggör för lokala elnät. Morgondagens elförsörjning kan säkerställas genom decentralisering och en ökad flexibilitet – det ser vi redan vid liknande investeringar i andra länder. Investeringar i lokala privata nät skulle skapa trygghet och göra de delar av landet som har en hög belastning mindre beroende av stamnätet. Investeringar i den här typen av lösningar bör även garanteras en viss basavkastning.
  • Inför en garantitid i tillståndsprocesserna. Som investerare är osäkerheten i och med de utdragna tillståndsprocesserna ett stort problem. Sveriges elnät ska vara robust men i dagsläget blir överbyråkratisering en stor osäkerhetsfaktor. Ibland ska så många som 15 instanser yttra sig. Det vore rimligt att ett maxtak sätts på hur lång tid tillståndsprocesserna får ta.

Det åtgärdspaket för elförsörjningen som Nätkoncessionsutredningen föreslår är inte tillräckligt. Det behövs stabila långsiktiga spelregler ur ett investerarperspektiv. Att vi har företag som redan idag lämnar landet på grund av underkapacitet i elnäten är inte värdigt ett välfärds- och tillväxtland som Sverige. Vid nästa kontrollstation av energiöverenskommelsen 2023 vill vi se att det har tagits politiska beslut som medfört en möjlighet för investerare och svenska pensionssparare att bidra i energiomställningen.

Frans Lindelöw
koncernchef, Skandia
Lars-Göran Orrevall
chef för kapitalförvaltningen, Skandia
Hans Forssman
senior investment manager infrastructure

Frans Lindelöw.
Frans Lindelöw. Foto: Emil Fagander
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons