Annons

Pappans okända förlovning dök upp i arkiv: ”Förbluffad”

Att pappan förlovades 1918 kom som en överraskning för Johan Gaunitz när han och syskonen nu – 100 år senare – sökte i SvD:s arkiv. Många läsare har mejlat in släktfynd som de har hittat i SvD:s historiska arkiv – se några av exemplen här.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SvD den 15 september 1918.

Bild 1 av 1

1 / 19

SvD den 15 september 1918.
SvD den 15 september 1918.

Läsarutmaningen i SvD:s digitala arkiv handlade om att mejla in släktfynd från arkivet till mittstockholm@svd.se. Med enkla sökningar kan man där hitta guldkorn ända från 1884 fram till i dag. På bara några minuter går det att få nya upptäckter om sin släkthistoria genom att exempelvis söka efter...

... någon äldre släktings namn.

... något företag som en släkting arbetat på.

... sin gamla skola.

Skriv in ett ord här och testa själv direkt (SvD Premium):

Laddar…

Här följer några av alla fina bidragen:

Annons
Annons

SvD den 15 maj 1959. Gunnar Bjernevik skapade en trädlåda inför ATP-omröstningen eftersom det kunde ha blivit lottdragning om beslutet.

Bild 1 av 2

SvD den 21 september 1973. Gunnar Bjernevik med lådan som han skapade inför ATP-omröstningen 1959.

Bild 2 av 2

2 / 19

SvD den 15 maj 1959. Gunnar Bjernevik skapade en trädlåda inför ATP-omröstningen eftersom det kunde ha blivit lottdragning om beslutet.
SvD den 15 maj 1959. Gunnar Bjernevik skapade en trädlåda inför ATP-omröstningen eftersom det kunde ha blivit lottdragning om beslutet.

Hans Bjernevik: ”Hittade en artikel om min farfar Albert "Pelle" Petersson. 30 oktober 1951. Man blir lite stolt när man läser artikel inför hans 60 årsdag. I artikeln står ’Att köpa billigt av eleverna i en sådan situation är att utnyttja dem – det finns de som gör det – men så har jag aldrig velat göra’. Den andra artikeln handlar om min far Gunnar Bjernevik som dydligen spelade en viktig roll i riksdagsbeslut. Han gjorde lådan inför lotteridragningar i riksdagen. Man kan vara riktigt stolt.”

SvD den 21 september 1973. Gunnar Bjernevik med lådan som han skapade inför ATP-omröstningen 1959.
SvD den 21 september 1973. Gunnar Bjernevik med lådan som han skapade inför ATP-omröstningen 1959.

Det framgår av artikeln att Gunnar Bjernevik på en dag skapade denna trälåda (bilden ovan) inför ATP-omröstningen 1959. Den hade då kunnat komma till användning för lottdragning om det hade blivit oavgjort i andra kammaren, men ATP antogs med endast en rösts övervikt. De 115 nej-rösterna innebar bifall till den socialdemokratiska reservationen. Ja-rösterna blev 114 stycken sedan folkpartisten Ture Königson avstått från att rösta. Men den kom ändå till användning – enligt artikeln i snitt två gånger per år. År 1976 ändrades antalet ledamöter i riksdagen så att antalet blev ojämnt – från 350 till 349 – vilket gjorde att Bjernevik-lådan inte längre behövde användas.

– Jag visste att han hade gjort lådan, men hade aldrig sett hur den såg ut och att han var på förstasidan i SvD. Inte heller att han hade gjort den tidigare till ATP. Man lär sig alltid något nytt, säger Hans Bjernevik.

Nästa läsarexempel är betydligt allvarligare:

Annons
Annons

3 / 19

”Förskräcklig notis om pappa”

Lars Ebeling är en av flera läsare som har hittat dystra uppgifter om släktingar i arkivet. Dessa upptäckter är förstås minst lika viktiga som solskenshistorierna. Lars sökträffar i arkivet är tydliga exempel på vilka okända uppgifter som går att hitta i SvD-arkivet: ”Nedanstående är två saker som jag fått vetskap om i ert arkiv. Båda tråkigt nog inte så roliga. Dels har jag kunnat läsa om den olycka som tog min farmors liv. (Hon var död då jag föddes) Jag hade bara hört några fragmentariska fakta tidigare. Dels läste jag till min förskräckelse om en olycka där min pappa var inblandad och en fotgängare dog. Något jag aldrig hade hört om tidigare och då fanns min pappa inte där för frågor”, skriver Lars Ebeling som är 5:e generationens Stockholmare och dessutom 5:e generationen inom grafiska yrket.

Annons
Annons

SvD den 14 april 1949.

Bild 1 av 1

4 / 19

”Mamma och min bror gick igenom isen – och räddades”

SvD den 14 april 1949.
SvD den 14 april 1949.

Lars-Ingvar Lindberg: ”Jag hittade att mamma med min 3 år äldre bror (han var 6 år) gått genom isen utanför Norra Tynningö och blivit räddad av Patrik Jern som var mycket god och nära vän till mamma och pappa. Jag var ju för liten för att komma ihåg händelsen och det pratades inte om den i familjen. Nu har jag pratat med min bror. Han har en del minnen kvar av själva händelsen och vad som utspelades efteråt, bl. a att vår syster (10 år) var en av de som tog hand om honom, men varför jag inte hört några detaljer om händelsen, utöver att mamma gått genom isen och räddats, vet jag eller kommer jag inte ihåg”.

Läs hela artikeln härsvd.se
Annons
Annons

SvD den 2 maj 1911.

Bild 1 av 1

5 / 19

”Farfars bror klättrade ner för Katarinahissen”

SvD den 2 maj 1911.
SvD den 2 maj 1911.

Magnus Livijn: ”Tack för ett fantastiskt arkiv! I arkivet har jag hittat en notis från från 1911 om min farfars bror, Hugo Livijn. Som framgår av notisen klättrade han ner för Katarinahissen till följd av ett förlorat vad och skänkte summan, 100 kronor, till Barnens Dag. Delvis kände jag till den, men genom notisen fick jag ju reda på när och orsaken. När jag försätter att söka på Hugo Livijn träffar jag på hans dödsruna den 26 nov 1912, sid 6 med rubriken "Känd stockholmare bortgången". Där framgår, tragiskt nog, att han tog sitt liv, endast 33 år gammal. Det är de välformulerade och tidstypiska uttrycken i minnesorden som är så intressanta och så lättillgängliga att kunna läsa i arkivet.”

Annons
Annons

SvD den 27 mars 1954.

Bild 1 av 1

6 / 19

”Fint att läsa att pappa var så stolt”

SvD den 27 mars 1954.
SvD den 27 mars 1954.

Ulf Lindstrand: ”Se artikelbilagan jag fann i ert arkiv. Den avser 27 mars 1954 när jag som 5-årig pojke vann en cykel. Jag minns hela historien, och att jag behövde springa ut och kissa under prisutdelningen, samt att min pappa var mycket stolt. Det var en röd Monarkcykel och den var lite för stor inledningsvis, men jag hade den ett antal år framöver. Särskilt roligt är att läsa intervjun med min pappa… Jag var väldigt försikommen på den tiden vad gäller trafikmärken och olika bilmodeller, det minns jag än i dag!”

Annons
Annons

SvD den 6 juli 1926.

Bild 1 av 1

7 / 19

”Hittade händelse som rev upp djupa sår”

SvD den 6 juli 1926.
SvD den 6 juli 1926.

Jan Westerberg: ”Katastrofen inträffade i början av juli den varma sommaren 1926. Min mamma Maja var 5 år och tillsammans med några av de nio syskonen hade de gått till en vattenfylld märgelhåla i närheten av hemmet för att bada. Platsen var Långås någon mil norr om Falkenberg. Hildur, som var 9 år, glattade på en sten och föll ner i den djupa hålan. Systern Elsa, 13 år, hoppade ner i vattnet för att rädda Hildur. Ingen av barnen kunde simma och min mamma och de andra syskonen såg hur Hildur och Elsa kämpade och till slut försvann i djupet. Syskonen tog med Hildurs och Elsas kläder hem och modern undrade förfärat var flickorna var. Min mamma tillhörde en statarfamilj och de saknade pengar till kistor och andra kostnader till begravningen. En omtänksam skollärare cyklade runt i trakten och samlade in pengar för dessa kostnader.

Jag letade upp märgelhålan över 80 år senare tillsammans med min familj. Jag frågade en man som var ute och gick om han kände till vad jag beskrev. Händelsen var genom hörsägen fortfarande, efter så lång tid, känd bland befolkningen i området och han kunde peka ut platsen. Jag gjorde en sökning i SvD:s arkiv och hittade en notis i tidningen den 6 juli 1926: ”Systrar söka rädda systrar: fyra omkomna.”, med underrubriken: ”Två likartade olyckor i sydvästra Sverige. Det visade sig att en liknande drunkning med två systrar, 11 och 14 år, ägt rum samma dag i Jönköpingstrakten.

Jag läste i flera nummer av SvD dagarna kring den 6 juli och kunde läsa mig till att det rådde en värmebölja och att det skrivits om flera drunkningar runtom i landet. Sannolikt var simkunnigheten låg i den breda befolkningen och en värmebölja kunde få förödande konsekvenser. Denna händelse om mina mostrar, som jag bara hört talas om, har levt vidare i familjen som ett öppet sår. Min mamma Maja hade alltid stor respekt för vattnet och jag uppfattade det som att hon hade en rädsla för nöjesbad. Vad hon bevittnade denna olycksaliga julidag satt djupt i sinnet. Syskonen talade ofta om ”flickorna och drunkningen”. Många gånger med tårar på kinderna.”

Läs hela artikeln härsvd.se
Annons
Annons

SvD den 9 december 1939.

Bild 1 av 1

8 / 19

Hittade uppgifter om mord som mormor berättat om

SvD den 9 december 1939.
SvD den 9 december 1939.

Fej Skantz: ”Under min barndom berättade min morfar och mormor om hur rädda deras föräldrar varit för att de skulle följa med någon okänd person. En av anledningarna sades vara den tioåring som hittades mördad invid Lötsjön, några minuters promenad från min morfars föräldrahem i Duvbo. Den som dömdes för mordet var mjölkbudet i området. Jag kom att tänka på det här om veckan då jag pratade med min mor om en av hennes sysslingar som försvann utan spår 9 oktober 1982 (där det bara var en kort notis två veckor efter försvinnandet och sedan en utlysning om dödsförklaring 1996-01-11) och började leta fram artiklar. Barnet hette Gerd Johansson och försvann 1 december 1939 från Birkastan. SvD skrev dagligen om det försvunna barnet fram till dess att tre andra barn gjorde fyndet vid sidan av en väg vid Lötsjön 8 december 1939. Sedan rapporterar i Gerdaffären ytterligare i princip dagligen fram till 12 januari 1940 då Olle Möller anhölls. Men denne släpptes sedan för att 11 november samma år anhållas igen och senare dömas för mordet trots sitt nekande. Huvudspåret var hundhår på Gerd. Bland annat publicerades 28 december 1940 nya uppgifter kring fallet. 7 mars 1941 föll domen mot Olle Möller. Hovrätten fastställde domen 14 mars 1942 och HD detsamma 26 juni 1942. Nådeansökan 1946 avslogs. Tack för intressant läsning om Gerd Johansson och dennes tragiska levnadsöde.”

Annons
Annons

SvD den 16 mars 1948 och den 23 augusti 1955.

Bild 1 av 1

9 / 19

Korsordsfärdighet har gått i släkten

SvD den 16 mars 1948 och den 23 augusti 1955.
SvD den 16 mars 1948 och den 23 augusti 1955.

Malin Loman, Lund: ”Min mor, moster, mormor och mormors systrar var flitiga korsordslösare. Jag har ärvt denna egenskap/färdighet // detta intresse. Jag tyckte att min mor ständigt vann. Nu har jag letat i Svenskans arkiv och fann att mormor Greta Bager (1895-1992) under åren 1948-1990 vann 33 gånger.  Toppåret var 1978 med fem vinster. Min mor Anna Loman (1923-2014) vann under åren 1955-2008 46 gånger. År 1984 vann hon 5 gånger.”

Annons
Annons

10 / 19

”Arkivet är en dröm för släktforskare”

Björn Gripwall, Trosa: ”Detta arkiv är ju en dröm för släktforskare, särskilt om dom har sina rötter i Stockholmstrakten. Mina rötter kommer från Helsingborg, men jag har två farbröder som syns i arkiven. Bland annat att en farbror Bertil, (som för övrigt var hoftandläkare åt Gustaf IV)  var förlovad med en dam som vi aldrig har hört talas om. Det tar sin tid att läsa igenom alla notiser, särskilt när vissa har bortåt 1500 träffar, som vi konstaterade i går afton med vänner”.

Annons
Annons

SvD den 28 maj 1989.

Bild 1 av 2

SvD den 15 september 1918.

Bild 2 av 2

11 / 19

Pappas okända förlovning dök upp i arkivet

SvD den 28 maj 1989.
SvD den 28 maj 1989.

Johan Gaunitz: ”Jag blev väldigt förbluffad då jag sökte i arkivet. Att min morfar skulle dyka upp så många gånger visste jag inte. Har var cirkusartist och jag visste att han turnerat i Europa och Ryssland, men inte att han var så aktiv i Sverige! Han bodde en tid på Söder i Stockholm (det gör så min äldsta dotter nu) och senare i Helsingborg, en var dansk medborgare när han flyttade till Sverige. Det var efter en skilsmässa från sin danska hustru med vilken han visst hade åtta barn. Jag hittade även min farfars fars dödsfall 1997-12-22: ’I lördags afled f d fabrikören godsägaren G G Gaunitz på...’ 1898-01-02 står det något om min farfars fars 82-årsdag. Jag hittade även min farfar – Victor Didrik Theodor Gaunitz. Jag räknade med att min far – Carl Bertil Gaunitz – skulle figurera i SvD:s arkiv. Vad jag inte hade en aning om var att han – tydligen – blev förlovad i en ålder av knappt 20 år”.

SvD den 15 september 1918.
SvD den 15 september 1918.
Annons
Annons

SvD den 26 februari 1941.

Bild 1 av 1

12 / 19

SvD den 26 februari 1941.
SvD den 26 februari 1941.

Helena Skogström: ”Tack SvD för att jag genom er fått full kännedom av vad som hände när min avlidne pappa Henry Skogström livräddade två flickor som åkt spark genom isen för 77 år sedan! Jag hörde egentligen inte pappa prata om händelsen, men min mamma ställde ibland den retoriska frågan: ”hur kunde mamman fråga efter sparken när pappa kom med de räddade flickorna?” Hennes röst var då så allvarlig att jag som barn inte ställde några följdfrågor. När jag som vuxen vid ett par tillfällen hörde samma fråga ställas, tänkte jag att det är en chockreaktion att klamra sig fast vid det som är konkret när man blir riktigt rädd och livet är hotat. Jag har under en tid sett att SvD puffat för sitt historiska arkiv och tänkt att jag som hade farmor och farfar inflyttade till Stockholm sedan 20-talets början och min pappa född och uppvuxen där borde söka i arkivet. Vid fler tillfällen såg jag att möjligheten fanns men hade inte tid på morgonen när jag oftast läser SvD:s nätupplaga.

Nu i samband med julledigheten fanns tid till det. Jag hade förväntat mig att hitta min pappa, men inte om isen. Den tänkte jag inte ens på. Jag trodde att han skulle finnas med i samband med sin militära utbildning i slutet av 40-talet. Förslagsvis skulle hans och hans kamraters namn från examen på officershögskolan finnas med trodde jag, men jag har ännu inte kunnat hitta det. Min pappa avled i aug år 2012 och efter honom har jag diplomet som det står att han och andra livräddare fick i artikeln ”Modigt och rådigt folk tackas och belönas” där Svenska livräddningssällskapet delar ut diplom till ”raska livräddare” som med ”fara för sitt eget liv bispringat nödställda” som SvD skrev om på samma sida.

Jag har funderat över de delar av händelsen som jag hade kännedom om och ångrat att jag inte frågade min pappa om den medan han levde. På diplomet står inte någon information om händelsen mer än att han livräddat och datumet 10 jan 1941. Nu vet jag att händelsen utspelade sig på Långsjön där han som 16-åring åkte skridskor med kamrater och sett två flickor med spark åka ner i vattnet i en isränna. Han hasade fram, drog upp den ena flickan, men behöver dyka ner i vattnet för att dra upp den andra flickan. Kamraterna höll i hans fötter. Jag beundrar hans mod och vågar nog inte tänka på vad jag själv skulle ha gjort vid liknade händelse som 16-åring. I artiklarna runtom finns exempel på fler som livräddat. Någon med sämre resultat, vilket visar på faran för både den som går genom isen och den fara som livräddaren utsätter sig för”.

Läs hela artikeln härsvd.se
Annons
Annons

SvD 22 september 1921.

Bild 1 av 4

Johan Fenger-Krogs far Eilert på bild 1920-21.

Bild 2 av 4

Franska ockuptionssoldater delar ut soppa till hemlösa barn efter explosionskatastrofen.

Foto: IBL Bild 3 av 4

Befolkningen drabbades hårt i Ludwigshafen.

Foto: IBL Bild 4 av 4

13 / 19

"Pappa var med om katastrofen i Oppau"

SvD 22 september 1921.
SvD 22 september 1921.

Johan Fenger-Krog: ”Den sida jag först sökt är SvD torsdagen den 22 september 1921. Nu fick jag en fördjupning av en för mig och min släkt viktig händelse tack vare arkivsidorna. Den behandlar en av världens största industrikatastrofer som skedde i Oppau Badsiche Anilinfabrik. Den 21 september kl 07.29 och 07.31 small det i denna petrokemiska fabrik i vilken min far Eilert Fenger-Krog arbetade som praktikant efter ingenjörsexamen i Köthen, Tyskland. Hans praktiktjänst var på en färgavdelning med avsikt att som blivande pappersingenjör på Fengerfors Bruks AB lära sig något om hur pappersmassa kan färgas. Mellan 500 och 600 personer dog och 2000 skadades. Min fars kontorsfönster blåstes ut och en decimetertjock vägg flyttades och han skriver i brev den 24 september 1921 att han inte vet hur det skulle gått med honom om han varit på arbetsplatsen när det small kl 07.29 och 07.31. Han skulle börja arbetet kl 08.00. I SvD står att det var en tornsilo som lagrade 4 500 ton med en blandning av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat, gödningsmedel, som exploderade”.

Johan Fenger-Krogs far Eilert på bild 1920-21.
Johan Fenger-Krogs far Eilert på bild 1920-21.
Franska ockuptionssoldater delar ut soppa till hemlösa barn efter explosionskatastrofen.
Franska ockuptionssoldater delar ut soppa till hemlösa barn efter explosionskatastrofen. Foto: IBL
Befolkningen drabbades hårt i Ludwigshafen.
Befolkningen drabbades hårt i Ludwigshafen. Foto: IBL

Johan Fenger Kong fortsätter: ”Jag uppskattade också arkivsidor från december 1918 och januari 1919 om Spartakistupproret i Berlin med huvudpersonerna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg, som min farfar kommenterade i brev från Sverige till sin son i Tyskland. En oerhörd händelse som pågick, där Liebknecht/Luxemburg försökte driva Tyskland in i kommuniststyre under Ryssland. Upproret drev Liebknecht och Luxemburg in i döden och Tyskland räddades undan kommunismen”.

Annons
Annons

SvD den 23 december 1900.

Bild 1 av 1

14 / 19

”Fantastiskt att få tillgång till arkivet”

SvD den 23 december 1900.
SvD den 23 december 1900.

Kristina Ullstrand: ”Fantastiskt att få tillgång till det digitala arkivet! Jag har redan hittat mycket intressant om min släkt, trots att jag bara läst en del av alla träffar. Så därför begränsar jag mig bara till år 1897, året för Stockholmsutställningen.

C.E Forstner Paraply och Parasollfabrik ärvdes och drevs av min morfar, Emil Forstner, till sin bortgång den 24 juli 1915 (SvD arkiv den 26 juli, 27 juli och den 28 juli 1915.) När företaget växte behövdes det nya lokaler. Ett nytt hus byggdes, som blev blev färdigt 1897. Adressen var Gamla Kungsbrogatan 34 C (Gamla Brogatan 34). Huset står kvar än idag. Genom att söka på namnet Forstner har jag fått många träffar på paraplyfabriken och familjen Forstner från 1886 och framåt.

Stockholmsutställningen ägde rum på Djurgården sommaren 1897. Min morfar var en av utställarna. Den 25 augusti (SvD arkiv den 26 augusti 1897) förlovade sig min morfar med Signe Falk. Ett par dagar senare fick min morfar  guldmedalj för sina produkter på utställningen ”för utmärkta paraplyer, parasoller och käppar” (SvD arkiv den 28 Augusti 1897). Den 25 november samma år gifter sig Emil Forstner och Signe Falk i Johannes kyrka (SvD arkiv den 24 november 1897). Sedan följde födelseannonser för de fem barnen (SvD arkiv) och utveckling av företaget ”Forstners paraplyfabrik utvidgas” (SvD arkiv den 24 april 1914). Jag avslutar med ”Godt nytt år önskas vänner och bekanta” till familjen Forstner från SvD (SvD arkiv den 31 december 1898)”.

Annons
Annons

SvD 1 december 1906.

Bild 1 av 1

15 / 19

"Vi trodde att han dog i Narvik"

SvD 1 december 1906.
SvD 1 december 1906.

Bengt Randers: ”Vi hade en ingift släkting Georg Fredrik Follin, som vi trott dog i Narvik. Men nu hittade jag en uppgift i SvD om en olycka på fartyget SS Helge på väg till Kristiansand. Så nu kanske jag kan komma vidare när jag vet fartygets namn. Har även hittat uppgifter om en annan släkting som dog i en spårvagnsolycka på Folkungagatan 1951”.

Annons
Annons

SvD den 27 november 1902.

Bild 1 av 3

Victorias Ölandsdräkt.

Foto: Ingrid Klefbäck Bild 2 av 3

Förlovningsfoto av Victoria och Gustaf (som senare blev Gustaf V) från 1881.

Bild 3 av 3

16 / 19

SvD den 27 november 1902.
SvD den 27 november 1902.

Ingrid Klefbäck: ”Arkivet är en verklig gulddruva. Jag har länge sökt efter hur det gick till då dåvarande kronprinsessan Victoria (1862–1930) skapade sin dräkt. Det var bland annat från gamla dräkter som nu finns på Nordiska museet som har kommer från Borgehage och Räpplinge socken. Kvinnan som skapade dräkten tillsammans med kronprinsessan var Oda Berg. Även om Oda Berg finns mycket att hämta. Nu har jag hittat flera artiklar som ger mig många svar och också allmänt hur intresserad kronprinsessan var av gamla öländska föremål. Kronprinsessan har enligt en SvD-artikel från 27 november 1902 blivit ’intresserad av den urgamla, trefliga och praktiska nationaldräkten, som i forna tider användes på Öland. Med tillhjälp af de källor, som funnits att tillgå (Nordiska Museet), har hon låtit utarbeta dräkten och utvalt en modell, som skall af henne och hennes omgifning vid de tillfällen, då hon vistas i sitt blivande sommarhem på Öland’. Oda Berg (1853–1931) i Kalmar var en stor hemslöjdspionjär och hjälpte Victoria inte bara med att ta fram den kungliga Ölandsdräkten utan också med att inredde Solliden enligt IDUN 1908:50”.

Victorias Ölandsdräkt.
Victorias Ölandsdräkt. Foto: Ingrid Klefbäck
Läs hela artikeln härsvd.se
Förlovningsfoto av Victoria och Gustaf (som senare blev Gustaf V) från 1881.
Förlovningsfoto av Victoria och Gustaf (som senare blev Gustaf V) från 1881.
Annons
Annons

SvD 1 november 1916.

Bild 1 av 1

17 / 19

"En sak slog mig – stavfelet"

SvD 1 november 1916.
SvD 1 november 1916.

Ulf Ulfvarson: ”Den 1:a november 2016 var förstasidan i SvD ett faksimil av en precis 100 år äldre förstasida i tidningen. Tack för den! Min blick föll på en annons om Själfbindande Halmpressar. Det var i mitten av 1930-talet och jag var 5 år. Min farfar var lantbrukare. Jag kom plötsligt ihåg att vid ett besök hos mina farföräldrar, hörde jag att de vuxna talade om en Självbindande. Så slog mig en helt annan sak: Stavfelet. Nystavningen genomdrevs år 1906, 10 år tidigare. Visserligen var beslutet att den skulle genomdrivas succesivt, men stavningen borde ändå vara konsekvent. Annonsören kunde ha skrivit ”Sjelfbindande” eller ”Självbindande”, men inte gärna något mitt emellan”. 

Annons
Annons

SvD 30 november 1958.

Bild 1 av 1

18 / 19

Hittade sig själv på bild 1958

SvD 30 november 1958.
SvD 30 november 1958.

Vera Sundberg (född Sisefsky): ”Vilken fantastisk möjlighet att hitta information! Jag hittade mig själv i en artikel från 1958 som ung folkskollärare i ett konstprojekt med Moderna muséet. Artikeln var skriven av Corinna. Det är ju nästan 60 år sedan, men jag glömmer aldrig Carlo Derkerts förmåga att stimulera annars ganska likgiltiga ungar från Nytorpsskolan”.

Annons
Annons

SvD 4 oktober 1943.

Bild 1 av 1

19 / 19

"Jag vill skura min potatis själv"

SvD 4 oktober 1943.
SvD 4 oktober 1943.

Ulf Bennetter: ”Min pappa berättade att han skickade in till SvD vad jag hade haft för synpunkter på att skära potatis vid middagstid någon gång 1943. Jag hittade klippet i arkivet genom att söka på ”vem skärde min potatis….” Det ursprungliga klippet, nu ganska gulnat har jag kvar. Jag spar det till min 80-årsdag”.

Björn Åström: ”Min farfars far Carl Åström var musiker vid livgardet och begick självmord 1890-07-05 vilket jag fann bekräftas i en notis i SvD-arkivet två dagar senare. Han sköt sig vid kärleksudden. Varför han gjorde detta är inte känt. Carls far är okänd men i vår familj har man under många år trott att den portugisiske diplomaten och lebemannen Soto Maior förmodats vara fadern. Han var en känd kvinnokarl men om han hade några barn är okänt. Om någon vet något om detta skulle jag gärna vilja få veta detta”.

Läsarutmaningen i SvD:s digitala arkiv handlar alltså om att mejla in släktfynd från arkivet till mittstockholm@svd.se senast den 2 januari. Testa gärna själv direkt. Några tips är som sagt att söka på följande:

• Någon äldre släktings namn

• Något företag som en släkting arbetat på

• Sin gamla skola

Laddar…

Lycka till med era sökningar!

Annons
Annons
Annons
Annons