Annons

Skattebetalarna kan tvingas ta krisnota

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, finansminister Magdalena Andersson (S) och riksbankschef Stefan Ingves.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, finansminister Magdalena Andersson (S) och riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Jessica Gow/TT, Henrik Montgomery/TT

Verktygslådan hos världens centralbanker skramlar oroväckande tom. Det varnar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som spår att skattebetalarna kan tvingas ta notan vid nästa kris. Men centralbankerna kan också ta till mer okonventionella metoder.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 2

Sveriges ekonomisk-politiska makthavare bör bli mer kreativa och komma på okonventionella lösningar som kan användas vid en kris, anser Robert Bergqvist.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 2 av 2

Oron för världsekonomin har ökat betydligt de senaste veckorna. Situationen bekymrar Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, som tror att centralbankernas förmåga att stötta världsekonomin är mycket begränsad. Det beror bland annat på att räntorna redan är historiskt låga.

– Verktygslådan för världens centralbanker skramlar oroväckande tom, säger Robert Bergqvist.

Enligt Bergqvist kommer ytterligare räntesänkningar inte få önskad effekt på konsumtion och investeringar. Många företag sitter redan på stora kassor och har inget behov att låna. Räntesänkningar skulle kunna pressa ned boräntorna något. Men Bergqvist tror inte att hushållen kommer spendera extrapengarna de tjänar på billigare bolån. En ännu lägre minusränta riskerar i stället att spä på krisstämningen och få folk att hålla ännu hårdare i plånboken.

– Jag tror att det finns en punkt där den konventionella penningpolitiken motverkar sitt syfte, säger Robert Bergqvist.

Förutom att sänka räntan har många centralbanker tryckt nya pengar som de använt för att köpa enorma mängder värdepapper, som statsobligationer. Tanken har varit att trycka ned räntorna och pumpa ut pengar i ekonomin som kan användas till konsumtion och investeringar.

Annons
Annons

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1

Det finns ammunition hos många regeringar att agera.

Men ökade kapitalkrav på världens kommersiella banker har lett till att tilltagen inte fått önskad effekt, menar Bergqvist. I stället har hushållen i många länder börjat spara mer de senaste åren – till och med i USA, där man historiskt sett agerat precis tvärtom.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. Foto: Jessica Gow/TT

Centralbankernas ammunition är alltså kraftigt begränsad. Konsekvensen är att finanspolitiken kommer tvingas axla ett mycket större ansvar än tidigare om nedgången i världsekonomin förvärras. Vid en kris måste politikerna helt enkelt låna en massa pengar för att stötta ekonomin.

Kruxet är att statsskulden i många länder redan är hög. Om länderna skuldsätter sig ännu mer riskerar långivare att kräva högre ränta för att kompensera för ökad risk. Det var det som hände för några år sedan – under den europeiska skuldkrisen. Räntorna sköt i höjden och flera skuldtyngda länder fick problem att betala sina lån.

Vi skriver av fordran på staten.

Men Robert Bergqvist manar till lugn. Enligt honom har politikerna nämligen mer utrymme att låna pengar än vad de haft tidigare. Orsaken är att räntorna fallit rejält de senaste tio åren, vilket gjort det billigare att låna.

– Om konjunkturen faller ihop på ett mer drastiskt sätt så finns det ammunition hos många regeringar att agera, säger Robert Bergqvist.

Annons
Annons

Sveriges ekonomisk-politiska makthavare bör bli mer kreativa och komma på okonventionella lösningar som kan användas vid en kris, anser Robert Bergqvist.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

Han tror att olika infrastrukturprojekt är det bästa sättet att få igång ekonomin. Det visar historien. Inkomstskattesänkningar är mindre bra eftersom hushåll riskerar att spara i stället för att spendera de nyvunna slantarna, menar Bergqvist.

Ett annat förslag är att sänka momsen – men bara tillfälligt – för att på så sätt få folk att konsumera med en gång, innan erbjudandet försvinner.

Sveriges ekonomisk-politiska makthavare bör bli mer kreativa och komma på okonventionella lösningar som kan användas vid en kris, anser Robert Bergqvist.
Sveriges ekonomisk-politiska makthavare bör bli mer kreativa och komma på okonventionella lösningar som kan användas vid en kris, anser Robert Bergqvist. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vid en rejäl kris skulle regeringen också kunna dela ut gratis konsumtionscheckar som hushållen måste använda inom en viss tid – annars brinner de inne. Det skulle elda på konsumtionen, menar Robert Bergqvist.

I Sverige och många andra länder har centralbankerna de senaste åren tryckt massor med pengar som gått till att köpa ländernas statobligationer. Enligt Bergqvist skulle centralbankerna en vacker dag kunna förlåta lånen så att de – hux flux – är borta.

– Man meddelar helt enkelt staten att vi har köpt de här obligationerna, men vi kommer inte ta tillbaka pengarna. Vi skriver av fordran på staten, säger Robert Bergqvist.

Centralbanker skulle också kunna börja köpa aktier, som den japanska centralbanken gjort – eller ge ut så kallade helikopterpengar. Begreppet helikopterpengar myntades för många år sedan av den amerikanska ekonomen och Nobelpristagaren Milton Friedman. Det går ut på att centralbanker trycker och ge bort pengar gratis till befolkningen – till exempel genom att kasta ut dem från en helikopter.

Robert Bergqvist uppmanar nu Sveriges ekonomisk-politiska makthavare att bli mer kreativa och komma på okonventionella lösningar som kan användas vid en kris.

– De är inte nödvändiga att sjösätta nu, men vi måste ha beredskap för att kunna göra det, säger Bergqvist.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons