Annons

Skidåkning i gränslandet

SvD tog flyget till världsarvsmärkta Röros för att under en långhelg njuta av både längdskidåkning och genuin norsk-svensk kokkonst – och uppleva två spårsystem på varsin sida om gränsen.

Under strecket
Publicerad
Foto: LASSE MODIN

I världsarvsstaden Røros tar skidspåren vid där gatorna slutar. Här spelades vinterscenerna i tv-serien om Pippi Långstrump in på 60-talet.

Foto: LASSE MODIN

Røros lockar med lokal gourmetmat...

Foto: LASSE MODIN

...fackelturer med häst och släde...

Foto: LASSE MODIN

Tur i Fjällnäs.

Foto: LASSE MODIN

...och massor av levande musik, här på Thomas Gaarden, där bland annat de lokala förmågorna Mats Kurås och Jørgen Nyrønning spelar.

Foto: LASSE MODIN

I Fjällnäs, på svenska sidan gränsen, är det sparken som gäller - vid sidan av skidspåren förstås.

Foto: LASSE MODIN
Foto: GRAFIK: SVD
Foto: LASSE MODIN

I världsarvsstaden Røros tar skidspåren vid där gatorna slutar. Här spelades vinterscenerna i tv-serien om Pippi Långstrump in på 60-talet.

Foto: LASSE MODIN

Røros lockar med lokal gourmetmat...

Foto: LASSE MODIN

...fackelturer med häst och släde...

Foto: LASSE MODIN

Tur i Fjällnäs.

Foto: LASSE MODIN

...och massor av levande musik, här på Thomas Gaarden, där bland annat de lokala förmågorna Mats Kurås och Jørgen Nyrønning spelar.

Foto: LASSE MODIN

I Fjällnäs, på svenska sidan gränsen, är det sparken som gäller - vid sidan av skidspåren förstås.

Foto: LASSE MODIN
Foto: GRAFIK: SVD
1/8
Foto: LASSE MODIN
2/8

I världsarvsstaden Røros tar skidspåren vid där gatorna slutar. Här spelades vinterscenerna i tv-serien om Pippi Långstrump in på 60-talet.

Foto: LASSE MODIN
3/8

Røros lockar med lokal gourmetmat...

Foto: LASSE MODIN
4/8

...fackelturer med häst och släde...

Foto: LASSE MODIN
5/8

Tur i Fjällnäs.

Foto: LASSE MODIN
6/8

...och massor av levande musik, här på Thomas Gaarden, där bland annat de lokala förmågorna Mats Kurås och Jørgen Nyrønning spelar.

Foto: LASSE MODIN
7/8

I Fjällnäs, på svenska sidan gränsen, är det sparken som gäller - vid sidan av skidspåren förstås.

Foto: LASSE MODIN
8/8
Foto: GRAFIK: SVD

Himlen är neonaktigt röd och termometern visar på minus 20 grader i norska Röros. Direktflyget från Arlanda har just landat på den lilla flygplatsen, strax utanför den mer än 300 år gamla gruvstaden, som finns uppsatt på Unescos lista över världens kulturarv.

Röros är en av Europas äldsta trähusstäder, där tiden ser ut att ha stått stilla. För den historieintresserade finns det möjlighet att göra ett besök i de gamla gruvorna och arbetarbostäderna.

Men det är skidåkningen, maten och miljön som fått oss att åka hit denna kylslagna torsdag i februari. Här kan man njuta av norskt friluftsliv och gedigen kokkonst när den är som allra bäst.

Och längdskidåkningen är i särklass, med välpreparerade spår nära stadskärnan. För den som gillar hantverk och konst så finns det dessutom butiker och gallerier längs gatorna.

Vertshuset Röros erbjuder mat och logi i anrik miljö. Ett stenkast bort ligger Brödrene Krogs Uldvarefabrik, som nyligen renoverats och blivit ett tillskott till värdshusets logiutbud.

Röros hotell, som ligger på en höjd med vid vy över träbebyggelsen, har skiduthyrning med det allra senaste när det gäller längdprylar. Härifrån utgår även spåren som leder upp på kalfjället.

Annons
Annons

Vi får goda tips av Kjell Ove Oftedal, tidigare landslagstränare för de norska skidskyttarna. Numera arbetar han med marknadsföring av Röros hotell och är den som utvecklat längdskidåkningen på orten.

–Röros erbjuder närmare 30 mil med längdspår för både klassiskt och skejt. Det bästa är att flera av spåren finns på promenadavstånd från centrum, säger han.

Vi inkvarterar oss på Uldvarefabriken och går sedan ut på en kvällstur. På en halvtimme har vi skidat högt ovan byn och hunnit möta ett flertal hurtiga ortsbor, alla med effektiv pannlampa och slimmad klädsel. Eva Brynhildsvold brukar ta en kortare tur varje kväll efter jobbet.

–Naturen är helt fantastisk, och att få komma upp på fjällplatån och sträcka ut skidtagen ordentligt är ren lyx för mig.

Tillbaka från skidturen är vår gata fri från biltrafik. Istället passeras vi av tre ståtliga slädekipage med facklor, dragna av frustande starka hästar. De som håller i tömmarna är klädda i rejäla vargskinnspälsar med dito mössor.

Synen är en föraning om vintermarknaden i februari då man återupplivar de gamla forböndernas långväga resor från bland annat Klövsjö och Idre upp hit till Röros för att idka byteshandel. De fem intensiva marknadsdagarna väntas locka upp emot 70000 människor.

Mikael Forselius, som driver såväl värdshuset som Röros hotell, är svensken som för några år sedan kom till trästaden och förälskade sig i naturen och kulturmiljön.

Han har gjort sig ett namn i Norge som en matvisionär av stora mått – bland annat som tv-kock – och skapar kulinariska måltider med idel lokala råvaror som bas. En slags ”slow food” på norska, som placerat Röros på den gastronomiska kartan. I december kom hans första kokbok, Fristelser fra fjellet.

Annons
Annons

– Röros och Trøndelag är en fantastisk del av Norge, där de gamla mattraditionerna fått ett rejält uppsving, säger Mikael Forselius entusiastiskt.

Han hämtar röding och öring från fjällsjöarna, lamm och kalv från Rörosgårdar samt renkött från lokalt slakteri.

–Vi har även flera ysterier och ett mejeri som producerar prisbelönt ost, smör och fil.

Till förrätt frestar han denna kväll med gravad sik och Rörosrömme på blinier samt gratinerad fjällost med honung och bacon. Därefter grillad lammfilé med murkelsås och halstrad fjällröding från Tydal med mandelpotatismos.

Med tanke på de väl tilltagna portionerna är det med viss tvekan vi ett par timmar senare ger oss på dessertlistan. Men en krämig vaniljglass från Galåvolden gård med flamberade lingon känns ändå helt rätt.

Nästkommande dag bjuder på än mer längdskidåkning i bitande kyla och en halvdagstur med hundspann hos Ketil Reitan, som bland annat kört världens längsta hundspannstävling, den 180 mil långa Iditarod i Alaska fyra gånger.

Efter en timmes bilresa från hundäventyret korsar vi riksgränsen, där det enda yttre tecknet är en vägskylt och en till synes öde tullstation, för att strax skymta anrika Fjällnäs högfjällshotell vid sjön Malmagens strand.

Hit kom de första turisterna redan i slutet av 1800-talet och den gamla fjällturistkänslan finns kvar, även om hotellet fått en klart exklusivare prägel under de senaste två åren. Med skidspåren inpå knutarna lockar även Fjällnäs med ett omskrivet restaurangkök.

Vägen vidare mot Tänndalen ligger blank och osandad, så vi passar på att njuta av en sparkutflykt på skimrande blåis innan middagen. Hotellet har knarrande träsparkar till utlåning, som inbjuder till nostalgiska turer.

Annons
Annons

Att glida iväg om aftonen, bort i det blåa, sällsamma vinterljuset och med fjälltopparna som fond är vackert.

Mii Gullo spa nere vid sjön kräver en längre sittning, med bastu och en hetvattenkälla ute i snön. För den våghalsige finns en upphuggen vak att hastigt doppa sig i. Det går också att få tångmassage och behandling med varma jämtlandsstenar, om musklerna känns stela efter en dag i skidspåren.

Även här i Fjällnäs är det en klart lokal prägel på maten, som serveras i den långsmala matsalen med fönster ut mot Malmagen. Kockarna Jacob Brännberg och Joakim Beurling bjuder på bakad fjällröding med palsternackskräm, kalvfilé från Ljusnedal med sidfläsk och persiljerotspuré samt en len åkerbärssorbet med choklad.

Jacob Brännberg berättar efter middagen lyriskt om Black Angus-kalven från Ljusnedal och om det möra renköttet som samen Lennart Blind levererar.

– Härjedalen imponerar verkligen med sitt utbud när det gäller lokala producenter, säger han och nämner som ett par goda exempel rökeriet och mejeriet i Bruksvallarna några mil österut.

Vi avslutar aftonen framför björkvedsbrasan i ett av sällskapsrummen, djupt nersjunkna i varsin pösig fåtölj.

Med spårkartor och guideböcker på soffbordet växer morgondagens skidtur sakta fram. En 25 kilometer lång glidardag i Nordic ski-systemet mot Tänndalen.

Cenneth Sparby

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons