Annons
Reportage

Skillnaden mot Stockholm: "Förortsproblem mitt i stan"

Skjutningar på öppen gata, bilbränder, en segregation som accelererar. Bilden av Malmö som når utanför staden är långt ifrån smickrande.

Men Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh vill inte ge sitt parti skulden – trots att de styrt staden i mer än 80 av de senaste 100 åren.

Under strecket
Publicerad

Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 3
Foto: Lars DarebergBild 2 av 3

Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Foto: Lars DarebergBild 3 av 3

Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1
Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh. Foto: Lars Dareberg

När Katrin Stjernfeldt Jammeh flyttade till Malmö i början av 90-talet, pendlade hon till studierna vid Lunds Universitet. Och fick ständigt frågan från sina medstudenter: Varför vill du bo i Malmö?

Detta var Malmö före Öresundsbron, före Malmö Högskola, före Citytunneln och Västra Hamnen. En arbetarstad i lågkonjunktur med många billiga lägenheter, men med framtidshoppet på sparlåga.

Så är det inte längre. När Malmös finanskommunalråd, socialdemokraten Katrin Stjernfeldt Jammeh i dag tittar ut över staden från sitt gavelkontor på sjunde våningen i Stadshuset, ser hon både Turning Torso och Malmö Högskola, som inom kort omvandlas till universitet. Och framförallt ser hon cykelstråket under Föreningsgatan, som binder ihop stadens olika delar. Ungdomar, barnfamiljer och pensionärer passerar konstant. I Malmö cyklar man om man vill komma fram fort.

Annons
Annons
Foto: Lars DarebergBild 1 av 1

– Malmö är en spännande stad för att den hela tiden är i rörelse. Och med fyrtio procent av stadens invånare under 29 år har vi också som mål att vara en ung, global, öppen stad. Just vår unga befolkning med sina olika bakgrunder är något som många företag lyfter fram när de väljer att flytta till Malmö, och jag känner en kraft i civilsamhället i staden, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Foto: Lars Dareberg

Sensommarens bilbränder, sommarens ökade antal skjutningar mellan kriminella gäng, de nedslående siffrorna vad gäller försörjningsstöd och arbetslöshet, målar dock Malmö i mer dystra toner. Många har åsikter om Malmö som ofta tilldelas första platsen på listor om allt från Sveriges mest segregerade stad till Sveriges fattigaste. Ofta haltar det dock i jämförelsemodellen, menar Katrin Stjernfeldt Jammeh. Ska man göra en verklig jämförelse funkar det inte att bara jämföra Stockholm med Malmö. Två städer med nästan motsatt uppbyggnad. I Stockholm har man en välbärgad innerstad och problemtyngda förorter.

– I Malmö har vi förortsproblematiken mitt i stan. Och är omgivna av välbärgade kranskommuner. Bilden blir en helt annan om man även tar med dem i jämförelsen, säger hon.

Samtidigt är det ett oundvikligt faktum att Malmö sticker ut på många sätt i Sverige. Det geografiska läget med närheten till kontinenten, befolkningssammansättningen och stadens struktur, på alla parametrar skiljer man ut sig. Att bryta utanförskap och fattigdom är svårt och en långsiktig process, som kommunen visserligen påbörjat, men som är långt ifrån klar. Liksom sin föregångare Ilmar Reepalu är Katrin Stjernfeldt Jammeh kritisk till ebo, lagen om eget boende, som visserligen har en god tanke i grunden, men vars effekt i dagens Malmö snarare försvårar integrationen, menar hon.

Annons
Annons

Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Foto: Lars DarebergBild 1 av 1

– Det leder till trångboddhet, segregation och barn som misslyckas i skolan. Ebo är politiskt riggat, det måste politiskt förändras. Och jag upplever att det äntligen håller på att sprida sig till andra kommunföreträdare och inte minst till justitieminister Morgan Johansson, säger hon.

Fyra procent av alla Sveriges skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända elever. Tycker vi detta är rimligt, är det klart att vi inte kommer att lyckas med integrationen

Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh. Foto: Lars Dareberg

Också Malmös skolor hade under flera år problem med sjunkande resultat och stökig arbetsmiljö, något man nu vänt enligt finanskommunalrådet.

– Vi ser att niornas betyg stiger för sjätte året i rad. Samtidigt har klyftorna mellan utsatta och framgångsrika skolor minskat. De senaste tio åren har vi satsat 1,9 miljarder på skolan, de kommande fyra åren satsar vi 2, 6 miljarder, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

De många nyanlända elever som Malmö tagit emot kommer att bli en stor utmaning de kommande åren, men också där efterlyser hon större solidaritet från andra kommuner.

– Fyra procent av alla Sveriges skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända elever. Tycker vi detta är rimligt, är det klart att vi inte kommer att lyckas med integrationen, säger hon.

I en stad med befolkning från nästan hela världen, så kommer konflikter från hela världen att rendera diskussioner.

Annons
Annons

Malmö vill profilera sig som en global stad öppen för alla. Men många malmöbor med judisk bakgrund har de senaste åren vittnat om otrygghet och trakasserier samtidigt som Katrins företrädare Ilmar Reepalu vid ett flertal tillfällen uttalade sig på ett sätt som av många uppfattades som anti-semitiskt.

– Vår relation med judiska församlingen har blivit mycket bättre i dag. Vi jobbar på många plan mot rasism och anti-diskriminering. Men samtidigt är det klart att i en stad med befolkning från nästan hela världen, så kommer konflikter från hela världen att rendera diskussioner i våra klassrum. Det är oundvikligt.

När Katrin Stjernfeldt Jammeh tog över efter Ilmar Reepalu 2013 hade han suttit 19 år på posten och blivit en symbol för Malmös förändring. Katrin ser inga större skillnader mellan dem bägge i värderingar eller målsättningar för staden, däremot är tiden annorlunda. Ilmar tillträdde i en tid när Malmö fortfarande var en industristad i kris, hon kom till i en tid när många av de fysiska satsningarna var gjorda.

Ni har suttit nästan oavbrutet på makten sedan 1919. Har ni socialdemokrater inte en del av ansvaret för att Malmö ser ut som det gör idag?

– Så kan man ju säga, men samtidigt har det varit nödvändigt att bygga om staden i etapper. De insatser vi gör i dag hade vi inte kunnat göra för tjugo år sedan. Nu är tiden inne för att satsa på social hållbarhet.

För politik tar också tid. Samma dag som vi träffar Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommer nyheten om att Mark -och miljödomstolen äntligen gett grönt ljus för Malmöringen, en tåglinje som går i en halvcirkel genom Malmös ytterområden. Om även Länsstyrelsens miljöprövning går igenom, så kommer bland annat Rosengård att få sin egen tågstation. Processen som kommunen påbörjade 1996 kan om allt går väl avslutas med en invigning 2018.

– Jag är övertygad om att hade vi fått bygga Malmöringen redan 1996, så hade vi sparat massa pengar i sociala projekt och tillfälliga insatser. Det är med denna typ av rörlighet som man kan riva barriärer och förändra en stad, säger hon.

Bildtext: Det kan väl aldrig vara ett problem att femtio procent av eleverna i Malmös skolor talar ytterligare ett språk förutom svenska, det är en tillgång för staden, menar Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons