Annons

Skippade räkneboken – blev bättre på matematik

I hennes klassrum ges varken läxor eller prov i matematik. Ändå har eleverna på Svartbäcksskolan högre betyg än rikssnittet i nationella proven. Elevdemokrati, löpande utvärdering och lek är framgångskonceptet, enligt läraren Lina Karlsson.

Under strecket
Publicerad

Tolvåringarna Mathilda Seffers, Linnéa Nordahl och Anton Waltz spelar ett mattespel som de själva har varit med och utformat. ”Jag tycker att det är roligare att jobba i grupp för då ser man också vad de andra kan”, säger Matilda Seffers.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 3

Även relationerna är viktiga. Lina Karlsson inleder ofta lektionerna med att ta i hand och fråga om något som knyter an till dagens lektion. I dag handlar det om multiplikationstabellen.

Foto: Allis Nettréus Bild 2 av 3

Eleverna i klass 6C på Svartbäcksskolan stimuleras med ett matematikspel eftersom deras lärare, Lina Karlsson, inte vill tråka ut dem. ”Jag försöker hålla genomgångar på max åtta minuter och vi sitter aldrig ner mer än 20 minuter åt gången. Först prata, sedan spela och därefter återkoppla”, förklarar hon.

Foto: Allis Nettréus Bild 3 av 3

Tolvåringarna Mathilda Seffers, Linnéa Nordahl och Anton Waltz spelar ett mattespel som de själva har varit med och utformat. ”Jag tycker att det är roligare att jobba i grupp för då ser man också vad de andra kan”, säger Matilda Seffers.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1
Tolvåringarna Mathilda Seffers, Linnéa Nordahl och Anton Waltz spelar ett mattespel som de själva har varit med och utformat. ”Jag tycker att det är roligare att jobba i grupp för då ser man också vad de andra kan”, säger Matilda Seffers.
Tolvåringarna Mathilda Seffers, Linnéa Nordahl och Anton Waltz spelar ett mattespel som de själva har varit med och utformat. ”Jag tycker att det är roligare att jobba i grupp för då ser man också vad de andra kan”, säger Matilda Seffers. Foto: Allis Nettréus

Lektionen börjar redan i dörren. Matematikläraren Lina Karlsson tar emot sina elever i årskurs 6C med en handhälsning och ett matematiskt tal: sex gånger sju? Fyra gånger åtta? Nio gånger tre? Många svar kommer snabbt, medan andra tänker efter och kikar över Linas axel mot tavlan där rätt svar står uppskrivet.

Det är helt okej, intygar deras lärare, för utfrågningen handlar inte i första hand om att se vilka som kan eller inte kan, utan om att ge eleverna ännu ett övningstillfälle. De övar upp förmågan att minnas multiplikationstabellen utantill, utan att först räkna i huvudet eller på fingrarna. På matematikspråk kallas det automatisering. 

Man låter kunskapen komma från eleverna, men jag skulle aldrig hänga ut en elev som svarar fel.

Annons
Annons

Även relationerna är viktiga. Lina Karlsson inleder ofta lektionerna med att ta i hand och fråga om något som knyter an till dagens lektion. I dag handlar det om multiplikationstabellen.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

– Man låter kunskapen komma från eleverna, men jag skulle aldrig hänga ut en elev som svarar fel, säger Lina Karlsson, lärare i matematik- och NO på Svartbäcksskolan i Haninge utanför Stockholm.

Att hon får en chans att se hur långt respektive elev har kommit i inlärningen är en del av undervisningsmetoden formativ bedömning. Hon utvärderar elevernas kunskaper löpande så att hon får en uppfattning om hur effektiv undervisningen är, i motsats till att bedöma eleverna utifrån prov vid enskilda tillfällen några gånger per termin.

Metoden innebär också att eleverna involveras mer i sin egen, men också gruppens, utveckling. Enligt Skolverket kan elevernas förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet stärkas om de själva får lära sig att bedöma sitt arbete.   

– Framför allt tänker jag att undervisningen ska vara meningsfull. Jag diskuterade med eleverna vad meningsfullt betyder, och kom fram till att det inte alltid måste vara roligt att gå i skolan, men man måste få förstå vad det är man gör, säger Lina Karlsson.

Även relationerna är viktiga. Lina Karlsson inleder ofta lektionerna med att ta i hand och fråga om något som knyter an till dagens lektion. I dag handlar det om multiplikationstabellen.
Även relationerna är viktiga. Lina Karlsson inleder ofta lektionerna med att ta i hand och fråga om något som knyter an till dagens lektion. I dag handlar det om multiplikationstabellen. Foto: Allis Nettréus

Förebilden är den brittiska professorn Dylan William, verksam vid Institute of education på London University, som spridit begreppet formative assessment världen över. Han förespråkar en klassrumskultur där eleverna delar med sig av kunskap sinsemellan, medan läxor och handuppräckning ratas. Att eleverna hjälps åt istället för att konkurrera gör att fokus hamnar på själva kunnandet, och inte på den egna prestationen.

Annons
Annons

Eleverna i klass 6C på Svartbäcksskolan stimuleras med ett matematikspel eftersom deras lärare, Lina Karlsson, inte vill tråka ut dem. ”Jag försöker hålla genomgångar på max åtta minuter och vi sitter aldrig ner mer än 20 minuter åt gången. Först prata, sedan spela och därefter återkoppla”, förklarar hon.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

Lina Karlsson låter eleverna räcka upp handen, det är vad de är vana vid, men hon försöker få in Williams tänk på andra sätt.

– I går fick de visa med fingrarna om de verkligen fattat eller inte alls, och då gjorde vi tummen upp, åt sidan eller nedåt samtidigt. Det fanns några som pekade neråt och då kan jag sätta mig med dem i dag.

På whiteboardtavlan står lektionens upplägg uppskrivet. Lina Karlsson tycker att det är viktigt att varje lektion har ett tydligt mål och att eleverna vet vilka steg de måste ta för att nå dit. Översta punkten är ”Lek”, vilket innebär att de fortsätter skaka hand och ge varandra ett multiplikationstal att svara på. Tio kompisar ska de fråga innan de är klara och lika många tal ska de själva svara på. Ett surr av siffror blandas med ljudet från stolar som skrapar i golvet när de rör sig mellan bänkraderna.

Punkt nummer två på tavlan är ”Viktiga ord”, följt av ”Spela” och ”Samling 10.40”.

De viktiga orden är: ekvation, uttryck, förenklat uttryck och prioriteringsregeln. Huvuddelen av den rätt avancerade lektionen handlar om att klura ut innebörden av ”x”. Allt avslutas med tärningsspel. De har eleverna själva snickrat ihop och fått tillbaka efter att de har skickats på remiss hos eleverna i parallellklassen.  

– Det är en övning från Skolverket där jag tillsammans med eleverna skissade på en gemensam spelplan. Syftet är att de på ett lustfyllt sätt ska lära sig prioriteringsregler, lösa ekvationer och ge de här bokstäverna ett värde.

Eleverna i klass 6C på Svartbäcksskolan stimuleras med ett matematikspel eftersom deras lärare, Lina Karlsson, inte vill tråka ut dem. ”Jag försöker hålla genomgångar på max åtta minuter och vi sitter aldrig ner mer än 20 minuter åt gången. Först prata, sedan spela och därefter återkoppla”, förklarar hon.
Eleverna i klass 6C på Svartbäcksskolan stimuleras med ett matematikspel eftersom deras lärare, Lina Karlsson, inte vill tråka ut dem. ”Jag försöker hålla genomgångar på max åtta minuter och vi sitter aldrig ner mer än 20 minuter åt gången. Först prata, sedan spela och därefter återkoppla”, förklarar hon. Foto: Allis Nettréus
Annons
Annons

Matteboken används sparsamt, max en gång i veckan och aldrig kronologiskt. Lina Karlsson ser inte matteboken som något man ska ”klara av”, och förklarar vidare:

– Alla måste nå samma kunskapsmål, men det betyder ju inte att alla måste göra 24 uppgifter. Jag skulle inte vilja vara utan min mattebok, men jag använder den som ett verktyg. Jag tror det tar bort mycket av hetsen kring vem som ligger först eller sist, vem som kan och inte kan.

Under lektionens gång ställer hon öppna frågor till hela klassen och ber eleverna diskutera det eventuellt rätta svaret med klasskamraten intill. Tanken är det ska minska risken för skamkänslor hos den enskilda om hen svarar fel, men det får också en annan effekt. Det blir svårare att glänsa med sina kunskaper.

– Eleverna som brukar vara bäst är vana att få mycket bekräftelse. Det försvinner litet här och det kan vissa sakna. Men jag försöker bemöta dem också, de här glänsarna, litet mellan dem och mig, säger Lina Karlsson och ler.

Hon har arbetat utifrån formativ bedömning sedan hon började i yrket för sju år sedan. Att det fungerar har hon flera bevis på; av förra årets sexor klarade alla de nationella proven i matematik, och 96 procent fick godkänt i kärnämnena. Eleverna låter henne också veta att hon är omtyckt, de överlämnar kärleksfulla lappar och brev, eller skickar sms, och även föräldrar hör av sig och tackar.

– Och jag ser en stor glädje på mina lektioner. Jag får också höra från andra lärare, som bett mig om hjälp, att det har fungerat, att deras elever tyckte att det var kul.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons