X
Annons
X

”Skippar frukost och lunch – är det bra?”

Vilken är den konstigaste dieten genom tiderna? Och är det så illa att äta middag efter klockan 18? Dieter väcker många frågor. SvD:s reportrar Henrik Ennart och Joanna Drevinger som håller i artikelserien Dietsuget svarade på läsarnas frågor.

Läs mer om Dietsuget

Att skippa frukosten – kan det vara bra?

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Binnikemaskar ingick i en av de konstigaste dieterna genom tiderna.

Foto: TT Bild 2 av 2

Del 1 av 9

Att skippa frukosten – kan det vara bra?
Att skippa frukosten – kan det vara bra? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Galna historiska dieter: Tuggmetod och binnikemask

Vilken är den konstigaste diet, nutida eller historisk, som ni har hört talats om?

-Annelie

Binnikemaskar ingick i en av de konstigaste dieterna genom tiderna.
Binnikemaskar ingick i en av de konstigaste dieterna genom tiderna. Foto: TT

Det kommer faktiskt en artikel om just några av de konstigaste dieterna genom tiderna. Jag måste nog säga att den diet där man ska äta binnikemaskägg för att de ska kläckas i magen och suga åt sig all näring låter helt sjukt, och är ju faktisk farlig. Metoden användes av hästjockeys i början av 1900-talet men faktum är att det varnas för att testa att äta binnikemaskägg på amerikanska webbsidor vilket kan betyda att det finns dem som använder denna ”diet”.

En annan galen diet var tuggmetoden. Det var konsthandlaren Horace Fletcher som i slutet av 1800-talet hävdade att om man tuggade all mat 32 gånger och sedan spottade ut den så skulle kroppen ta upp näringen utan att man blev tjock. Men även den gamla flygvärdinnedieten eller danska rikshospitaldieten är ju tokiga. Läs mer om dessa senare i veckan.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Matthew Mead/AP Bild 1 av 1

Del 2 av 9

Skippar frukost och lunch – är det bra?

Jag har i många år låtit bli att äta frukost och lunch eftersom jag inte haft någon matlust förrän vid två, tre på eftermiddagen. Vad säger vetenskapen om detta, som jag förstått kallas periodisk fasta?

-gunnar

undefined
Foto: Matthew Mead/AP

Det finns en hel del ny intressant forskning som talar för att det går alldeles utmärkt, och till och med är hälsosamt, att äta som du gör, under förutsättning att du äter varierat och får i dig de näringsämnen kroppen behöver. En av världens mest citerade forskare på området, Mark Mattson vid National instittute on ageing i Usa praktiserar sedan mer än 25 år 16:8 dvs att han äter all mat under åtta av dygnets timmar. Han brukar börja äta tidig eftermiddag.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Del 3 av 9

Är det dumt att äta sen middag?

Hej, är det verkligen så illa att äta efter kl 18 på kvällen? Jag hinner ofta inte äta middag före 20:00.

-anna

undefined
Foto: Tomas Oneborg

När det gäller mat och hälsa så handlar det extremt mycket om grundforskning där man ännu inte har så där jättesäkra svar. Så även när det gäller detta. Det sagt skulle jag nog ändå vilja notera att i samtliga långlivade kulturer så har man ätit sitt huvudmål som lunch eller tidig middag. På kvällen har man ofta bara ätit något lätt. Det spelar säkert också in hur snart man går och lägger sig efter middagen, men generellt förbränner man ju mer energi om man äter tidigt medan mer lagras in som fett om man äter sent. 

Generellt förbränner man ju mer energi om man äter tidigt medan mer lagras in som fett om man äter sent.

Ju äldre vi blir desto viktigare blir det också att äta vid ungefär samma tid varje dag eftersom middagen, näst efter dagljuset, är den viktigaste faktorn för att styra kroppens hormonella klocka.

Sedan kan det självklart vara svårt att få till en tidig middag. Det kan också vara rimligt att prioritera att äta med familjen, vilket självklart har ett värde i sig.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Fredrik Persson/TT Bild 1 av 1

Del 4 av 9

Finns det någon diet som hjälper mot IBS?

Jag har lidit av IBS i några år nu. Mycket har att göra med vad jag äter. Finns det någon diet som kan vara bra för att påverka systemet så lite, eller naturligt, som möjligt?

-Johan

undefined
Foto: Fredrik Persson/TT

Vad jag har förstått så kan det finnas flera anledningar till IBS, orolig mage. Jag har läst att vissa blir hjälpta av kost med färre kolhydrater, typ LCHF, medan andra testar FODMAP vilket står för (Fermentable Oligo-saccharides, Di-saccharides, Mono-saccharides och Polyols). Det innebär att man helt slutar att äta råvaror som innehåller ovan nämnda ämnen för att sedan lägga till en sak i taget för att se vad som gör magen orolig. Ta kontakt med en dietist för att få hjälp är mitt förslag.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Del 5 av 9

Vegetariskt – bättre än stenålderskost?

Är vegetarisk kost verkligen bättre än stenålderskost med massa kött?

-Emelie

undefined
Foto: Staffan Löwstedt

Det viktigaste, vad gäller hälsan, med en bra diet är att den i huvudsak bygger på färska råvaror och lagad mat, och inte så mycket processade kolhydrater och fetter. Det gäller för både stenålderskost och vegetariskt. Sedan ska man dessutom kunna stå ut med dieten under lång tid, och då är det en fråga om personlig smak och läggning, och kanske genetiska anlag med t ex överkänsligheter. Sedan visar våra mätningar att rätt många som äter vegetariskt också väger in miljö, hållbarhet och djuromsorg. Motiven till dieten kan alltså skifta liksom uppfattningen om vad som är bättre. Både när det gäller kött och vegetariskt protein så finns det källor som är trendiga men som knappast är uthålliga.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

Del 6 av 9

Varför detta massiva motstånd mot LCHF?

Varför tror ni det är så massivt motstånd mot LCHF från läkare när det kommit så mycket ny forskning som visar att det som var sanning för 40 år sedan inte längre gäller?

-Lennart

undefined
Foto: Yvonne Åsell

Jag vet inte om jag håller med dig om ett stort motstånd mot LCHF men däremot är det tydligt att det finns olika syn på hur man kan äta kost med färre kolhydrater. Om du syftar på min intervju med Mai-Lis Hellenius så är hennes uppfattning att det är farligt att äta mycket animaliska fetter, medan andra hävdar att det inte alls är farligt. Man kan nog säga att läkarkåren är ganska enig om att det är bra att dra ner på snabba kolhydrater.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

Del 7 av 9

Kan man tänka sig smal?

Jag har aldrig gått på någon diet i hela mitt liv och jag har heller aldrig varit överviktig. Alla jag vet som går på diet är dock ofta lite överviktiga. Dieter funkar således inte. Jag har även hört att ”fetma kan sitta i hjärnan” och att man kan ”tänka sig smal”... Vad säger ni om det?

-Carro

undefined
Foto: Christine Olsson/TT

När jag har pratat med läkare och dietister så är de eniga om att dieter kan fungera som en form av kickstart, det vill säga att snabbt gå ner i vikt. För att behålla sin lägre vikt krävs ju en livsstilsförändring som handlar om att dra ner på godis, socker och andra snabba kolhydrater, stressa mindre och röra på sig lite mer. Att man kan tänka sig smal har jag svårt att tro om man inte menar att det krävs en del mental styrka för att förändra sin livsstil.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1

Del 8 av 9

Politiskt korrekta myndigheter

Jag upplever att våra myndigheter är väldigt politiskt korrekta med vad vi ska äta. Ett tag skulle vi dricka en massa mjölk – det ska vi inte längre för miljön, ett tag skulle vi äta 6–8 skivor bröd – plötsligt är det helt ute.Istället för att ge oss pekpinnar (av typen det är livsfarligt..), varför kan inte myndigheter och forskare bara förse oss med information om vad maten innehåller, hur den tas upp i kroppen, vad alla mikroorganismerna lever av i mage/tarm och att matvanor i kombination med vår egen individuell tarmkonstruktion skapar den komplexa mikrofloran i våra system? Det måste väl vara upp till varje individ vilken mat/diet som passar – eller?

-Magnus Wallin

undefined
Foto: Anders Wiklund/TT

Jag tror som du att vi med allt bättre kunskap kommer att inse att vi är anpassade för ganska individuella dieter. Samtidigt finns det mekanismer som påverkar oss alla. Transfetter, är alla överens om idag, har orsakat otaliga hjärtinfarkter genom åren och borde ha förbjudits i Sverige för länge sedan. Idag har vi uppenbara problem med fetma och diabetes som i sig leder till kroniska sjukdomar. Ju längre vi tänker oss att leva desto viktigare blir det att äta rätt tidigt för att skjuta upp kroniska sjukdomar senare i livet. Där tror jag faktiskt samhället måste spela en roll för att sätta ramarna. Det underlättar också för livsmedelsindustrin om det är tydliga regler och ingen behöver ta den ekonomiska risken med att gå före med att t ex minska sockret. Men det krävs eftertanke.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Simon Paulin Bild 1 av 1

Del 9 av 9

Hur kan smör och bacon vara nyttigt för vissa men inte för andra?

Är det verkligen så att olika kosthållning passar olika bra för människor? Har svårt att tro det. Hur kan något som är dåligt för en person vara bra för någon annan? Jag kan förstå att man kan vara allergisk mot något eller reagera dåligt på något som egentligen är nyttigt. Men hur kan smör och massa bacon vara nyttigt för vissa men inte för andra? Och hur kan grönsaker inte vara nyttigt för alla? Är det kombinationen av livsmedel som är olika för människor.. Förstår inte riktigt..?

-Herr Nilsson

undefined
Foto: Simon Paulin

Ja och nej. Dessa tråkiga svar :-) Vissa saker är lika för alla som att vi behöver äta varierat och få i oss rätt näringsämnen, men sedan finns det genetiska skillnader som exempelvis påverkar hur lätt vi går upp i vikt och drar på oss kroniska sjukdomar. Det kan också vara så att vi tidigt utvecklar olika mikrobiom i tarmen som ger oss olika motståndskraft. Ibland har sådana skillnader utvecklats regionalt, exempelvis har japaner som flyttar till USA mycket mer cancer i ändtarmen än andra folkgrupper och människor i Nigeria får nästan ingen Alzheimer. Forskarna brukar säga att ungefär hälften av vår hälsorisk styrs av generna och hälften av livsstilen, och av den genetiska delen är i sin tur hälften möjlig att påverka genom att slå på och av anlag med miljjöfaktorer som mat och motion.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X