Annons

Marie Dahlén:Skogen behöver mer beredskap

Bättre beredskap behövs när skogen brinner.
Bättre beredskap behövs när skogen brinner. Foto: Mats Andersson/TT
Under strecket
Publicerad

Ledare | Skogsbränder

Vem skulle vilja köpa ett vedträ för 199 kronor? Förmodligen få, men på Designtorget har tio vedklabbar sålt slut.

”Vår tanke var att väcka intresse för och belysa värdet av skogen, även som en hälsobringande plats för rekreation”, säger Karl Bern, en av formgivarna bakom vedträet, till Land.se (11/2).

Karl Bern och Ebba Ipsen går industrilinjen på Konstfack. I ett samarbete mellan formprogrammet på Beckmans Designhögskola, industrilinjen på Konstfack och Designtorget har uppdraget varit att ta fram en bit av Skandinavien, som får följa med hem.

Men skogen – en bit av Skandinavien – behöver skyddas från bränder om man ska kunna ta den med sig.

Nyligen lämnade utredaren Jan-Åke Björklund över Skogsbrandsutredningen till regeringen. I den har hanteringen av bränderna som rasade i skogarna sommaren 2018 granskats. Bränderna var framför allt utbredda i Gävleborg, Dalarna och Jämtland och kan räknas som de mest omfattande i modern tid.
En av slutsatserna i utredningen är att Sverige inte är tillräckligt väl rustat för att vi ska kunna känna oss trygga inför svåra skogsbränder i framtiden. Mycket fungerade i släckningsarbetet, men bristerna var många och stora.

Annons
Annons

Det handlar bland annat om brister i riskbedömningar och lägesbilder vid flera större bränder, samordning mellan olika organisationer och myndigheter samt styrning av släckningsarbetet.

Även ute i fält fanns det problem. På flera håll blev det brist på terrängfordon, pumpar, slangar och bränsle till fordon och flyg. Missförstånd uppstod också när utformning och innebörd av befattningar, nomenklatur, märkning av kläder och utrustning varierade mellan olika räddningstjänstorganisationer.

Redan när skogen brann i Västmanland 2014 riktades kritik mot att beredskapen inte höll måttet. Då fanns samma problem med att identifiera risker, samordna och leda insatserna. Under åren som passerat har den ansvariga S-regeringen inte gjort mycket för att förbättra beredskapen.

Aud Sjökvist som utredde branden i Västmanland 2014, på uppdrag av alliansregeringen, menar att släckningsarbetet sköttes väldigt taffligt de första dagarna. Nu har hon förlorat tron på krisberedskapen. Anledningarna är att svensk räddningstjänst har nedrustats under lång tid, krisberedskapen är under all kritik och lärdomar från tidigare kriser har inte tagits tillvara (Expressen 22/7-18).

Skogen värderas inte tillräckligt högt. Björklund argumenterar för att skogsbränderna på det hela har hanterats bra, inga samhällsfunktioner skadats och inga permanentbostäder förstörts. En brandman dog tragiskt nog i en fallolycka, men annars fick ingen person allvarliga skador.

Men samtidigt drabbades enskilda skogsägare mycket hårt. I somras värderade Skogsstyrelsen att skog för 900 miljoner kronor hade förstörts. Lägg därtill det känslomässiga värdet av skog som i vissa fall har vårdats i generationer av skogsägare. På så sätt borde hanteringen snarare ses som ett stort misslyckande.

Att sälja vedklabbar för 199 kronor styck i butik kommer nog inte att bli någon succé, men budskapet borde hörsammas: Fler borde värdera skogen högre. Inte bara för rekreation, utan också för det produktionsvärde som skogen har. Därför får inte regeringar slarva med beredskapen vid skogsbränder på det sätt som har skett.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons