Annons

Claes Arvidsson:Skogsbränderna sommaren 2018

Sverige är inte rustat för stora och komplicerade skogsbränder.

Under strecket
Publicerad

Skogsbrand vid Kårböle utanför Ljusdal.

Foto: Mats Andersson/TT Bild 1 av 1

Skogsbrand vid Kårböle utanför Ljusdal.

Foto: Mats Andersson/TT Bild 1 av 1
Skogsbrand vid Kårböle utanför Ljusdal.
Skogsbrand vid Kårböle utanför Ljusdal. Foto: Mats Andersson/TT

Efter skogsbränderna i Västmanland tog alliansregeringen tag i frågan om hur göra bättre, men den utredning som fick uppdraget stoppades när Stefan Löfven tog över. Synd. Det brann ju igen. Häromdagen överlämande i alla fall Jan-Åke Björklund utredningen Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7).

En slutsats är att ”Sverige är inte tillräckligt väl rustat för att vi ska kunna känna oss trygga inför framtida stora och komplicerade skogsbränder”. 

Åtskilligt fungerade men Björklund avtäcker stora brister i fråga om riskmedvetenhet, samordning och styrning:

* ”Många aktörer agerade för långsamt eller försiktigt till en början. Vikten av att snabbt upptäcka uppkomna bränder och tidiga insatser för att släcka dessa kan inte nog betonas. Uppstart och även avveckling av räddningsinsatserna innebär oftast de svåraste avvägningarna. Räddningsinsatserna avslutades på flera håll för tidigt med följd att bränderna tog fart igen. 

Annons
Annons

*Det fanns inledningsvis brister i riskbedömning och lägesbild vid flera större bränder och inledningsskedet var kaosartat. 

* Räddningstjänster som inte ingår i systemledning med ledningscentral och ledningspersonal i jour har sämre förutsättningar att klara stora och komplicerade händelser såsom skogsbränderna sommaren 2018. Även om resurser tillförs utifrån förloras värdefull tid eftersom det måste byggas upp en ny organisation. Särskilt tydligt blev detta i Gävleborgs län där tre stora skogsbränder inte gick att släcka. För räddningstjänster som behöver hjälp men har systemledning blir det fråga om att förstärka befintlig organisation. Som jämförelse kan nämnas Jämtland där det fanns utvecklad systemledning och insatserna kunde starta snabbt och effektivt. 

* De kommunala handlingsprogrammen för räddningstjänsten har inte alla tagit höjd för stora skogsbränder. Detta medför bristande planering och beredskap för skogsbränder.

* Samhällets resurser inom privata sektorn med de resurser som finns t ex inom skogsbruket, jordbruket och entreprenadföretagen kan nyttjas bättre. 

* Hjälp från frivilliga kan vara bättre förberedd och organiserad. 

* Utformningen och innebörden av befattningar, nomenklatur, märkning av kläder och utrustning varierar mellan olika räddningstjänstorganisationer med risk för missförstånd i samarbetet. 

* Utbildning och övning i skogsbrandsläckning är eftersatt. 

* Systematisk bevakning av skogsbrandrisker och beredskap för hur risker ska mötas saknas på flera håll. 

* Helikoptrar bör sättas in tidigare. Avtal om avrop av privata helikoptrar för brandsläckning finns inte överallt. 

Annons
Annons

* Tillgängliga resurser användes som regel effektivt. Dock blev det på flera håll brist på terrängfordon, pumpar, slang och bränsle till fordon och flyg. 

* Kunskapen om vad som gäller för Försvarsmaktens biträde vid skogsbränder var ibland dålig. 

* Rutiner för det administrativa efterarbetet till följd av skogsbränder, som dokumentation av insatser och frågor om ersättning till de som hjälpte till saknas ofta. 

* Statens tillsyn och stöd har brustit när det gäller de kommunala räddningstjänsternas förmåga vid stora och komplicerade skogsbränder. 

* MSB:s befogenhet att samordna nationella resurser är otydlig. 

* MSB:s agerande har i några fall kommit i konflikt med länsstyrelsernas områdesansvar. 

* Kommunikationen till allmänheten fungerade bra med undantag av några enskilda missar och att informationen om eldningsförbud hade oklarheter. 

* Sveriges förmåga att ta emot utländska resurser hade inledningsvis brister t ex när det gällde fördelning och användning av resurserna. På det stora hela och efter en tid fungerade det emellertid bra.” 

Utredningen lanserar ett helt batteri med förslag för att bättra beredskapen – också den skådliggör hur komplex bara denna del av samhällssäkerheten är. Särskilt betonas:

* ”Kommunernas styrdokument för räddningstjänsten – handlingsprogrammens struktur – ska likriktas för att höja kvalitén, bli mer konkreta utifrån den lokala riskbilden och möjliga att följa upp. Handlingsprogrammen ska visa räddningstjänstens förmåga att själv eller tillsammans med andra klara alla typer av olyckor som kan inträffa i kommunen. De måste då visa hur stora skogsbränder ska hanteras med resurser, ledning, samverkan och övning. 

Annons
Annons

* Kommunerna ska ha möjlighet att träffa avtal med andra om att göra inledande åtgärder vid en räddningsinsats. Detta ger delvis nya möjligheter att ha beredskap och att utnyttja resurser som finns t ex inom skogsbruket, jordbruket och entreprenadföretagen. 

* Ledningssystem och märkning av personalens kläder, fordon, utrustning och benämningar på befattningar likriktas genom föreskrifter. Både vid tillförande av externa resurser från andra räddningstjänster och vid samverkan med andra aktörer finns mycket att vinna på att andra vet vad de kan förvänta sig av kommunal räddningstjänst. 

* Kommunerna ska ha en funktion som kontinuerligt utövar övergripande ledning av räddningsverksamheten. Alla räddningstjänster måste tillhöra en ledningscentral som är bemannad dygnet runt och ingå i systemledning. 

* Förslag om förändrad reglering av ledningen av räddningstjänsten, behörighetskrav för räddningschefen, bättre ledningsutbildning och förbättrad försörjning av deltidsbrandmän är åtgärder som på något längre sikt kan ge bättre möjligheter att klara stora och komplicerade händelser såsom skogsbränder. 

* Staten föreslås få möjlighet att förelägga kommunerna att åtgärda brister och att förelägganden, om det finns särskilda skäl, kan utfärdas vid vite. Förslaget stärker den statliga tillsynen och kan förebygga brister i beredskapen för stora skogsbränder. Räddningstjänstutredningen föreslår att MSB ska ansvara för tillsynen. 

*MSB ska på nationell nivå främja att LSO följs och samordna kommunernas verksamhet när det gäller räddningstjänst. Vid skogsbränderna sommaren 2018 agerade MSB framgångsrikt i den andan. 

Annons
Annons

*MSB, eller ett fåtal länsstyrelser om Försvarsberedningens och Indelningskommitténs förslag genomförs, får överta räddningstjänstverksamhet vid mycket omfattande räddningsinsatser eller om det annars finns synnerliga skäl. Med förslaget om obligatorisk anslutning till systemledning och ledningscentral ska statligt övertagande inte behöva bli aktuellt. Staten bör dock ändå ha en yttersta möjlighet till övertagande. 

* MSB:s uppdrag att tillhandahålla nationella stödresurser förtydligas. 

* Räddningstjänstutredningens författningsförslag ändras dels genom att vid övertagande av ansvaret för räddningstjänst ska övertagandet kunna begränsas till en viss räddningsinsats (delvis övertagande), dels att MSB:s roll stärks genom att myndigheten ges tydligt författningsstöd för att vid allvarliga olyckor inrikta och prioritera tillgängliga resurser.”

Till detta kommer ytterligare ett antal rekommendationer.

Och detta berör alltså bara en sektor.

CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör. 

Läs även:

* Freddy Jönsson Hanberg Så illa är läget för det civila försvaret.

* Emma Wiesner Energiförsörningen är en säkerhetsfråga.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons