Annons

Skolan går mot strömmen – här får fler elever godkänt

Daryan Koyikoyan, Anita Ali Asgar och magistrarna Stefan Ljungdahl och Anna Lindgren på Enbacksskolan.
Daryan Koyikoyan, Anita Ali Asgar och magistrarna Stefan Ljungdahl och Anna Lindgren på Enbacksskolan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Nationellt håller trenden i landet i sig: andelen elever i årskurs 6 med godkända terminsbetyg i samtliga ämnen minskar. Men på Enbacksskolan i västra Stockholm går statistiken åt motsatt håll.

Under strecket
Publicerad
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Elever från lågstadiet springer nedför trapporna på Enbacksskolan. Det vankas mellanmål och nu kurrar det i magen. Men när de möter svenskläraren Anna Lindgren stannar alla och hälsar snabbt.

– Grunden i all undervisning är att ha en god relation mellan eleverna och lärarna på skolan, säger Anna Lindgren.

För fjärde året i rad minskar andelen elever i årskurs sex som får godkända betyg i samtliga ämnen. Jämfört med vårterminen 2018 ligger minskningen nu på drygt 3 procentenheter och innebär att 73,9 procent gått ut årskurs 6 med godkänt i samtliga ämnen. Det visar statistik från Skolverket.

En problematik som märks tydligt på Enbacksskolan i västra Stockholm – men det positiva här är att kurvan går åt motsatt håll.

2018 gick bara 44,7 procent av eleverna ut sexan med godkända betyg i alla ämnen. I år visar statistiken en klar förbättring: 67,4 procent.

Stefan Ljungdahl har arbetat som lärare på skolan i 15 år och i området kring Tensta dubbelt så länge. Han tror att Enbacksskolan har ett rykte om sig att vara en ”pluggskola”.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

– Vi ligger generellt högre än andra skolor i så kallade utsatta områden. En framgångsfaktor är att vi är en ganska liten skola. Det gör att vi har tid att bygga goda relationer, säger Stefan Ljungdahl.

Skolan har länge arbetat med att höja betygsnivåerna. Förutom relationsbyggandet görs stora satsningar på resurser, att se till att lärare alltid finns tillgängliga att hjälpa där det behövs hjälp. Ofta har lektionerna inte bara en lärare, utan två. Att kunna ge stöd till de elever som behöver är ett viktigt ledord.

De nedåtgående siffrorna i landet är svåra att förklara. Det stora tappet som skett mellan 2018 och 2019 (från 77,1 procent till 73,9 procent), kan delvis förklaras av att det införts kunskapskrav i moderna språk, samt att färre elever gavs sammanfattande betyg i natur- eller samhällsorienterade ämnen.

Men det kan inte förklara hela nedgången, enligt Pernilla Sundström Fast, enhetschef för enheten för- och grundskola på läroplansavdelningen på Skolverket.

– Återigen måste vi understryka betydelsen av att stöd sätts in tidigt, säger hon till TT.

Skolverkets förhoppning är att den nya "läsa-skriva-räkna-garantin", som innebär att stödinsatser ska sättas in om det verkar som att eleven inte kommer att uppnå kunskapskraven, ska bidra till att vända trenden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

På Enbacksskolan har en viktig strategi varit att alltid återkoppla till eleverna om vad som krävs för att nå målen.

– Vi använder oss av kriterier där vi tydligt kan se vilken betygsnivå vi ligger på. Vi får hela tiden feedback, så det blir tydligt hur en själv ska kunna utvecklas, säger niondeklassaren Daryan Koyikoyan.

I mellanstadiet har eleverna tre lärare för hela årskullen som är uppdelad i två grupper. Det gör att grupperna ständigt växlar mellan att ha en eller två lärare.

– Det hjälper jättemycket. Särskilt när man är yngre behöver man mer hjälp än vad man behöver nu, säger Anita Ali Asgar, som också går i nian.

Trots att andelen godkända elever i sexan på Enbacksskolan är lägre än det nationella genomsnittet, är andel nior som nått kunskapsmålen 78 procent. Det är bara två procentenheter lägre än det nationella genomsnittet.

– I sexan tyckte jag att det var oklart hur man skulle få det betyget man ville uppnå. När man hade ett prov förstod man inte varför man fick det betyg man fick, säger Daryan Koyikoyan.

Sedan 2011 har svenska elever fått betyg i sjätte klass. Att få betyg skiljer sig stort från att få ett omdöme, tycker Daryan och Anita. Det blev en aning stressigare, men framförallt blev det en tydlig träning på hur högstadiet fungerar.

Trots att betygen från sexan inte hade någon betydelse när de skulle börja sjunde klass, blev betygen en viktig mätning av kunskaper. Anita märkte att i de ämnen hon fått högre betyg i sexan kände hon också att hon hade bättre kunskaper.

– När man kommer till högstadiet lär man sig studieteknik. Det är så viktigt. Man kan plugga i sex timmar, men har man rätt studieteknik kan man göra samma sak på en halvtimma, säger Anita Ali Asgar.

Deras lärare nickar. Det är viktigt att kunna balansera sin tid mellan skola och fritid. Nu ska Anita och Daryan återvända till sin sista lektion för dagen. En timma där de ska prata med sina lärare om betygskriterier.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons