Annons

Varnar: Skolbidrag kan få oönskad effekt

Statsbidraget för ökad likvärdighet i skolan riskerar att bli kontraproduktivt, varnar Sveriges Kommuner och Landsting. Arkivbild.
Statsbidraget för ökad likvärdighet i skolan riskerar att bli kontraproduktivt, varnar Sveriges Kommuner och Landsting. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT

Statens mångmiljardbidrag för att öka likvärdigheten i skolan riskerar att få helt motsatt effekt.

Varningen kommer från Sveriges kommuner och landsting (SKL) som uppmanar regeringen att snarast ändra på bidragsreglerna.

Under strecket
Anna Lena Wallström / TT
Publicerad

Regeringen har hittills avsatt 4,5 miljarder kronor – en miljard för 2018 och 3,5 miljarder för detta år – på det så kallade likvärdighetsbidraget. Syftet med det är att minska kunskapsklyftor mellan eleverna.

Men villkoret är att skolhuvudmännen inte drar ned på sina egna undervisningskostnader. Nyligen beslutade Skolverket att dra tillbaka totalt 24 miljoner kronor från sju skolhuvudmän, ett skolföretag och sex kommuner, just därför att de dragit ned på kostnaderna.

SKL har nu lämnat in en skrivelse till regeringen med uppmaningen att lätta på villkoren. Annars finns risken att många kommuner framöver inte vågar ansöka om bidraget av rädsla för att bli återbetalningsskyldiga. Följden kan bli minskad likvärdighet, inte ökad, enligt skrivelsen.

– Vi har påpekat för regeringen att man inte kan villkora pengarna så, med tanke på de svängningar som sker och som inte går att förutse. Ett exempel är Eda kommun som hade en elev med väldigt stora stödbehov. När eleven flyttade sjönk kostnaderna marginellt, och nu krävs kommunen på återbetalning av bidraget, säger SKL:s ordförande Anders Knape (M).

Annons
Annons

Villkoren är så snävt satta att kommunerna inte får något manöverutrymme, fortsätter han.

– När man tillämpar regelverket på det här sättet blir statsbidraget kontraproduktivt. Det vore mycket bättre om vi fick generella statsbidrag och själva fick prioritera resurserna inom skolområdet, säger Anders Knape.

Än så länge är det bara åtta skolhuvudmän som granskats, sju av dem har krävts på återbetalningar. Fler granskningar följer, och det i tider då många kommuner ser sig tvingade att banta sina budgetar.

– Med den kunskap jag har så är skolan i stor utsträckning fredad. Skolan är ändå ett område där man kämpar för att upprätthålla god kvalitet. Det beror också på hur man definierar spara. Där man kunnat placera elever i klasser som inte varit fulltaliga har man per definition fått en lägre kostnad, men man har inte sparat, säger Anders Knape.

I slutet av sommaren ska Skolverket avrapportera till regeringen hur likvärdighetsbidraget fungerar.

– Likvärdighetsbidraget är viktigt och vi kommer naturligtvis att lyssna på vad Skolverket säger om dess utformning. SKL:s skrivelse blir ett bra bidrag till Skolverkets rapport, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Hon tillägger att det inte är en slump att Skolverket ska rapportera snart.

– Vi är angelägna om att följa utvecklingen. Det är ett stort statsbidrag och det är ingen tvekan om att pengarna behövs. Jag är också orolig över hur kommunerna ska klara av att använda pengarna med tanke på de signaler vi får om kommunernas ekonomi, säger Anna Ekström.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel antal granskade skolhuvudmän.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons