Annons

”Vilken samhällsnytta gör skolföretagen?”

De privata skolföretagarna har haft 25 år på sig att visa upp positiva effekter. Hittills har de misslyckats, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, Katalys.

Under strecket
Publicerad
Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna.
Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | VÄLFÄRDSUTREDNINGEN

Marknadsutsätt­ningen var som ett trollspö som i ett slag skulle lösa alla problem.

Sedan Ilmar Reepalu presenterade sin utredning om vinster i välfärden har friskolebranschen och skolkoncernerna varit mycket aktiva i debatten. De menar att det blir mycket svårt eller näst intill omöjligt att tjäna pengar i välfärds­sektorn om Reepalus förslag genomförs. Kunskapsskolans ägare, Peje Emilsson, har till och med jämfört Reepalus förslag med 1980-talets löntagar­fonder. En obegriplig jämförelse då löntagar­fonderna handlade om att samhället skulle ta hand om en del av de vinster som byggdes upp i företagen för att använda dem i olika investeringsfonder. Där fördes pengar från de privata företagen till sam­hällets fonder.

I dagens system med privata välfärdsföretag går pengarna motsatt väg, de går från samhället till de privata företagen. Reepalus förslag innebär att ­denna överföring av pengar ska bromsas upp. Han vill att samhällets resurser ska stanna kvar i väl­färden i stället för att gå till vinster i de privata företagen och till deras ägare. Reepalu ställer frågan: Varför ska samhället bekosta dessa företags uppbyggnad, expansion och jättelika vinster?

Annons

Samhället kan och bör investera i olika verksam­heter om de är till nytta för samhället. Det görs inom en rad sektorer, till exempel inom det offentliga skolväsendet. Det är bra för samhället om alla samhällsmedborgare får en så god utbildning som möjligt.

Då blir nästa fråga: Vad tillför skolaktiebolagen skolan? Vad tillför de för positiva värden som motiverar att samhället ska bekosta dessa företags uppbyggnad, expansion och dessutom berika deras ägare? Kort sagt, exakt vilken samhällsnytta gör skolaktiebolagen?

Vi har letat i debattartiklarna men inte funnit några svar från vare sig från Friskolornas riks­förbund eller de stora skolkoncernerna. De talar bara om ekonomin för företagen och rätten att göra vinster som ska möjliggöra en expansion.

När aktiebolagen släpptes in i skolan i början av 1990-talet motiverades det med att kvaliteten skulle höjas, kostnaderna skulle sänkas och att det skulle ske en pedagogisk utveckling. Marknadsutsätt­ningen var som ett trollspö som i ett slag skulle lösa alla problem. Men det blev inte så. I rapporten ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?” från SNS 2011, summeras effek­terna: ”Utifrån befintlig forskning går det inte att ­hitta belägg för att reformeringen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitets­vinster som man hoppades på.”

Inga positiva effekter i den rapporten således. Det finns någon enstaka rapport som visar på mycket små positiva effekter av fristående skolor. Men de rapporterna har utgått från betygen, och felkällorna med dagens omfattande betygsinflation är mycket stora. Den samlade bilden av forsknings­läget är att det inte finns några nämnvärda positiva effekter att visa upp av skolans marknadsutsättning.

När det gäller negativa effekter är bilden desto tydligare: segregation, ökade klyftor, utanförskap, sjunkande skolresultat, ökade kostnader, betygs­inflation, pedagogisk likriktning, konkurser, fler skolbyten och oseriösa skolhuvudmän. Dessutom har hela den privata skolsektorn förts undan från demokratisk insyn. Det är detta som aktiebolagen har tillfört det svenska skolväsendet. Varför ska samhället stödja och betala för det?

Friskolornas riksförbund lyfter fram Internatio­nella engelska skolan som startades av Barbara Bergström som ett positivt exempel. Den koncernen utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter. De offentliga bidragen i form av skolpeng flyter in före det att löner och lokalhyror ska betalas och tack vare dessa offentliga medel har Barbara Bergström kunnat bygga upp sin skolkoncern. Hennes egen insats var bara 120 000 kronor, enligt ekonomi­reportern Per Lindvall i Svenska Dagbladet. När större delen av företaget såldes till amerikanska riskkapitalister under 2012 tjänade Barbara Bergström 691 miljoner kronor bara under det året. ­Barbara Bergström tjänar sina pengar på skolsegregation. För varje ny skola som Internationella ­engelska skolan startar ökar skolsegregationen på den orten.

Frågan kvarstår och ställs härmed till skolföretagarna: Varför ska samhället stödja skolaktiebolagen med pengar när ni inte kan visa på några positiva samhällseffekter? Att ni vill tjäna pengar det förstår vi, men vad tjänar det svenska skolsystemet på att det finns skolaktiebolag? Vad tillför ni? Den frågan måste ni kunna svara på om ni kräver att dagens system ska finnas kvar. Ni har haft 25 år på er att visa upp positiva effekter, hittills har ni misslyckats.

Sten Svensson

utredare vid Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola

Daniel Suhonen

chef vid fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson och Daniel Suhonen
Sten Svensson och Daniel Suhonen Foto: Privat, Julia Wagner
Annons
Annons

Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Sten Svensson och Daniel Suhonen

Foto: Privat, Julia Wagner Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons