Annons

”Skolor bör fundera – mer matte eller mer idrott”

Många skolor satsar på fysisk aktivitet för att öka skolprestationen, men är trenden med mer idrott på schemat motiverad?

– Om man vill att barn ska bli bättre på matte, då bör man fråga sig om det är mest effektivt att träna mer matte eller ha mer fysträning, säger KI-forskaren Douglas Sjöwall.

Under strecket
Publicerad
Foto: TT Bild 1 av 2

Douglas Sjöwall

Foto: KI Bild 2 av 2
Foto: TT Bild 1 av 1
Foto: TT

Flera skolor runt om i Sverige satsar på Puls för lärande, en metod som går ut på att öka pulsen under 20 minuter för att det ska främja inlärningen på lektionen efter. Som SvD berättat finns inte vetenskapligt stöd för metoden.

Enligt en nyligen publicerad internationell meta-analys, där relevanta studier vägs samman, ser man sammantaget inget stöd för att insatser som liknar Puls för lärande skulle ha en positiv effekt på skolprestation.

Det finns inte heller något starkt stöd för att mer fysisk aktivitet under längre tid skulle påverka skolresultaten. Douglas Sjöwall, som forskar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har utvärderat två studier i svenska skolor där man inte kunde se någon effekt av ökad fysisk aktivitet på så kallade exekutiva funktioner som är viktiga för inlärning. Detta trots att de i en av studierna hade idrott varje skoldag under två år.

Annons
Annons

Douglas Sjöwall

Foto: KI Bild 1 av 1

Andra studier har visserligen sett en svag positiv effekt på arbetsminnet och andra mått som brukar förknippas med inlärning när eleverna haft mer idrott, men långt ifrån alla studier hittar positiva resultat och sammantaget är effekten inte så stor.

– En fråga man bör ställa sig är om de här små effekterna är relevanta i relation till den tid man lägger ner. Om man har en viss tid att disponera och vill få bättre resultat i matte så kanske man ska fundera på om man ska lägga den tiden på mer idrott, eller träna mer på till exempel matte, säger Douglas Sjöwall.

Douglas Sjöwall
Douglas Sjöwall Foto: KI

Han efterlyser ett intellektuellt övervägande från skolorna och att man utvärderar de metoder man satsar på.

– Jag tycker det är bra att fler skolor hör av sig och vill ha hjälp att utvärdera sina metoder. All heder till de skolor som öppnar upp för utvärdering. Det är vägen till en mer effektiv och evidensbaserad skola. Det är lika viktigt att kunna avfärda metoder som inte fungerar som att identifiera de som har mest effekt.

Enligt Douglas Sjöwall är det ganska svårt att forska på effekten av fysisk aktivitet och skolresultat. Det verkar visserligen som att elever som rör mer på sig har högre skolresultat än mer stillasittande elever. Men det behöver inte betyda att det är den fysiska aktiviteten som orsakar de högre resultaten. Det kan vara så att de som ändå klarar sig bra i skolan är mer benägna att röra på sig. Dessutom kan det vara vanskligt när lärare eller föräldrar ska skatta utvecklingen. Eftersom de kommer att veta om barnen haft mer idrott eller inte finns risk att de ser en effekt som de förväntar sig, oavsett om effekten finns där eller inte.

Annons
Annons

Det är ett relativt ungt forskningsfält och det behövs fler kontrollerade studier, där man jämför de som ökar sin träning med de som har vanlig mängd idrott på schemat, menar Douglas Sjöwall.

En annan viktig aspekt som han lyfter fram är vilken sorts träning som genomförs. Mycket tyder på att de fysiska aktiviteter som uppvisar de största förbättringarna, på faktorer som associeras med inlärning, innehåller mer kognitivt utmanande aktiviteter, som till exempel komplicerade danssteg. Här behövs mer forskning för att utreda om det är det är den kognitivt utmanande aktiviteten eller kombinationen med fysisk aktivitet som skapar de positiva effekterna.

Douglas Sjöwall påpekar också att det spelar roll vilken elevgrupp man studerar. Det finns till exempel studier som tyder på att barn med diagnoser som adhd kan gynnas av fysisk aktivitet. I dessa sammanhang kan det vara mer motiverat att satsa på mer rörelse i skolan, dock inte på bekostnad av undervisningstid.

Att det är bra för barn och unga att röra på sig, av en rad olika skäl, är ingenting Douglas Sjöwall ifrågasätter.

– Det är viktigt att påpeka att det kan finnas många positiva effekter av rätt mängd fysisk aktivitet på hälsa och gemenskap och detta kan vara skäl nog att införa mer rörelse. Men man måste kanske ha lite mer dämpade förväntningar än vad vi ser nu. Det finns många positiva effekter men det är ingen mirakelkur som löser allt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons