Annons

”Skolor ska inte göras till vinnare och förlorare”

Att 15 procent av eleverna nu går i fristående skolor har en avgörande påverkan på hela skolsystemet. Skolpolitiken är inriktad på att främja konkurrensen, att skapa vinnarskolor och förlorarskolor. Det skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, idéinstitutet Katalys.

Under strecket
Publicerad

Allt som sker i skolan påverkas av konkurrensen om eleverna, skriver artikelförfattarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Sten Svensson och Daniel Suhonen

Foto: Privat, Julia Wagner Bild 2 av 2

Allt som sker i skolan påverkas av konkurrensen om eleverna, skriver artikelförfattarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Allt som sker i skolan påverkas av konkurrensen om eleverna, skriver artikelförfattarna.
Allt som sker i skolan påverkas av konkurrensen om eleverna, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | SKOLAN

Tidigare var skol­politiken inriktad på att alla skolor skulle vara bra skolor och man försökte motverka de segregerande krafterna.

Ett vanligt argument från friskoleföreträdare är att den andel av eleverna som går i en fristående grundskola är så liten, 15 procent, att den inte kan ha någon nämnvärd påverkan på skolsystemet i dess helhet. Till exempel påpekade Ulla Hamilton, vd för friskolornas riksförbund, på DN-debatt att 85 procent av alla elever går i kommunala skolor. 

Argumentet kan låta bestickande men faktum är att när 15 procent av eleverna går i fristående skolor har det en mycket omfattande och avgörande påverkan på hela skolsystemet. Det beror på den konkurrens om eleverna som de fristående skolorna för med sig. Den konkurrensen måste alla skolor förhålla sig till och delta i. De skolor som lyckas locka till sig fler och ”rätt sorts” elever blir vinnare och de som inte lyckas riskerar utslagning. Det är en konkurrens på liv och död och den började samtidigt som de första fristående skolorna startade.  

Annons
Annons

Hela skolpolitiken är inriktad på att främja denna konkurrens. Regelverken kring det fria skolvalet, systemet med skolpeng och systemet med aktiebolagsskolor är konstruerade för att gynna konkurrensen och de är utformade så att skillnader ska uppstå. Skolpengen gynnar vinnarskolorna ekonomiskt och det fria valet sållar effektivt fram ett positivt segregerat elevurval till de fristående skolorna. Aktiebolagsskolorna, som är de stora vinnarna på skolmarknaden, är helt beroende av ett positivt segregerat elevurval för att med sin låga lärartäthet kunna få en vinst. 

Allt som sker i skolan påverkas av konkurrensen om eleverna. Vilka skolor som ska etableras, var de ska ligga, vilka skolor som ska läggas ner, vilka elever som ska gå i de olika skolorna, resursfördelningen, inriktningen på skolans profil, skolans marknadsföring, föräldrakontakter, betygssättning och undervisning, allt påverkas. Hela skolans verksamhet har förändrats i grunden av att ”kunden alltid har rätt”.

En annan effekt är att de privatanställda inte får berätta om hur det fungerar på skolan och de kommunalt anställda inte vågar. I den marknadsstyrda skolan och i konkurrensen om eleverna har det som borde vara något positivt, offentlighet och öppenhet, vänts till sin motsats. Där det tidigare rådde samarbete mellan skolor är det nu konkurrens som råder. Verksamheten i skolan har blivit affärshemligheter som man inte berättar om.

Den allvarligaste effekten av konkurrensen är segregation. Det är i första hand de välutbildade föräldrarna som väljer skola och det leder till att eleverna sorteras efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. Barn till välutbildade i de fristående skolorna och barn vars föräldrar har korta utbildningar blir kvar i de kommunala. Finns det en fristående skola i en kommun så har den i princip alltid ett positivt segregerat elevurval och därmed uppstår i samma stund ett relativt sett negativt urval på de kvarvarande kommunala skolorna.

Annons
Annons

Sten Svensson och Daniel Suhonen

Foto: Privat, Julia Wagner Bild 1 av 1

Konkurrensen om eleverna påverkar alla skolor i hela Sverige mer eller mindre. Mest naturligtvis där de fristående skolorna är flest. Det är i Storstadsregionerna, i större städer och i pendlingskommunerna. De kommuner som har högst andel elever i fristående grundskolor är Upplands Väsby med 44,6 procent, Täby 37, och Strängnäs 34,7 procent. Samtidigt finns det 58 kommuner som har under 1 procent elever i fristående skolor. Det är små kommuner på landsorten som Älvdalen och Åsele. Där är konkurrensen om eleverna naturligtvis inte särskilt stor.

Den segregation som konkurrensen om eleverna för med sig är en delförklaring till den nedåtgående trend vi kan se i Pisa och andra internationella undersökningar. I takt med att segregationen har ökat har de lågpresterande elevernas resultat fallit som en sten. Botten håller på att gå ur den svenska skolan när politiken inriktas på att främja vinnarskolorna.

Men även de högpresterande elevernas resultat faller. När undervisningsresurserna dräneras bort till vinster i friskolekoncernerna innebär det att eleverna inte alltid får det stöd som de behöver. Vinsterna, som uppnås genom låg lärartäthet, går före elevernas behov och det bidrar till att hela det skolsystemet tappar i resultat. 

Tidigare var skolpolitiken inriktad på att alla skolor skulle vara bra skolor och man försökte motverka de segregerande krafterna. I dag gäller den omvända politiken. Det ska uppstå vinnar- och förlorarskolor, det är själva syftet med konkurrensen. Den konkurrensen uppstod direkt när systemet med de fristående skolorna infördes och den verkade med full kraft även när det bara var någon enstaka procent av eleverna som gick i de fristående skolorna. Precis som att fetthalten i mjölken påverkas om man skummar av grädden, även om grädden bara är ett tunt lager på ytan.

Sten Svensson

utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola

Daniel Suhonen

chef vid fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson och Daniel Suhonen
Sten Svensson och Daniel Suhonen Foto: Privat, Julia Wagner
David höjde elevernas betyg mot sin viljasvt.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons