X
Annons
X

Skolverket: Vi tillskrivs en kunskapssyn vi inte har

Den som läst läroplanen vet att den i mycket liten utsträckning, om än alls, fastställer hur undervisning ska bedrivas. Hur undervisning ska utformas är upp till lärarna, skriver Peter Fredriksson och Anna Westerholm från Skolverket i en replik.

Läs mer om Svenska skolan
Peter Fredriksson och Anna Westerholm, Skolverket.
Peter Fredriksson och Anna Westerholm, Skolverket. Foto: Pressbilder

REPLIK | SKOLAN

I artikeln ”Ny kunskapssyn avgörande för Sveriges framtid” försöker debattörerna tillskriva oss på Skolverket en kunskapssyn som vi inte har. Vi är naturligtvis helt överens med artikelförfattarna om att skolans arbete och utveckling ska vila på fakta, vetenskap och beprövad erfarenhet. Men också en debattartikel bör utgå från fakta och en seriös läsning av de källor som refereras. Och som alla vet, en osanning blir inte sann bara för att den upprepas flera gånger.

Skolverket instämmer i mångt och mycket i den problembild som i artikeln ges av svensk skola. Det finns en bristande likvärdighet. Skolan har svårt att attrahera för läraryrket. Kvaliteten i undervisningen varierar och elever lämnas ibland ensamma i sitt lärande utifrån en idé om att de själva ska söka kunskap.

Undervisningens utformning är ett problem som Skolverket har uppmärksammat vid flera tillfällen. Strömningar under 90-talet gjorde att läroplanen på många håll i skolan tolkades som att läraren skulle kliva tillbaka och att eleverna i stället skulle söka sin egen kunskap. Den som läst läroplanen vet dock att den i mycket liten utsträckning, om än alls, fastställer hur undervisning ska bedrivas. Hur undervisning ska utformas är upp till lärarna. Lite ordinär källkritik hade kunnat hjälpa debattörerna tillrätta i den här frågan.

Annons
X

Debattörerna skriver att vi sammanfattat kunskapssynen i en rapport från 2003 med att ”kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär.” Om debattörernas syfte är att bevisa att detta är Skolverkets hållning, är de fel ute. Meningen är ryckt ur sitt sammanhang. För den som läser rapporten står det klart att Skolverket problematiserar arbetssättet att lämna eleverna ensamma i sitt lärande.

Den nuvarande läroplanen Lgr11 infördes 2011. Skolverket tog på uppdrag av regeringen fram ett förslag. Regeringen gjorde därefter vissa ändringar och beslutade om de slutgiltiga formuleringarna. Att vi skulle gått emot regeringen faller därmed på sin egen orimlighet. Jämfört med den tidigare läroplanen finns en starkare betoning på skolans kunskapsuppdrag i Lgr11. Bland annat infördes ett centralt innehåll som pekar ut vilket kunskapsinnehåll som eleverna ska möta. Det infördes också och kunskapskrav i alla ämnen.

Nu har Lgr11 praktiserats i några år och såväl lärare som vi på Skolverket har identifierat att det finns problem och behov av förbättringar. Arbetet med en översyn pågår och är prioriterat. Några viktiga frågor att ta ställning till är om faktakunskaper behöver betonas mer, om det centrala innehållet behöver justeras, om kunskapsprogressionen behöver förtydligas och om kunskapskraven kan bli mer ämnesrelaterade.

Skolverket har ingen annan uppfattning än att läroplaner och kursplaner ska stödja lärare i deras arbete och klargöra vilka kunskaper undervisningen ska ge eleverna. I vårt arbete med att förbättra läroplaner och kursplaner är vi därför mycket måna om att samarbeta med lärarna. Hos lärarna finns en djup kunskap och stor erfarenhet av att arbeta med skolans olika styrdokument. Den kunskapen och den erfarenheten behöver vi i vårt fortsatta arbete. Också debatten om den svenska skolan, dess problem och hur de kan bemötas, behöver vi. Men den får gärna vara saklig, grunda sig på fakta och beakta en mångfald av perspektiv.

Peter Fredriksson
generaldirektör Skolverket
Anna Westerholm
chef läroplansavdelningen Skolverket

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Peter Fredriksson och Anna Westerholm, Skolverket.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X