Annons

Skönhetsrådet: ”Inte bara gubbar som säger nej”

Outhärdliga besserwissrar eller ovärderliga bevarare – bilden av Skönhetsrådet och dess ledamöter är splittrad. Själva hävdar Skönhetsrådet att den offentliga bilden är fylld av myter och missförstånd.

Under strecket
Publicerad

Hanna Zetterlund blev Miljöpartiets ledamot i Skönhetsrådet 2015 och satt till 2017.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Slussen, ett av Stockholms mest omtvistade byggprojekt.

Foto: Malin Bonde Bild 2 av 2

Hanna Zetterlund blev Miljöpartiets ledamot i Skönhetsrådet 2015 och satt till 2017.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Hanna Zetterlund blev Miljöpartiets ledamot i Skönhetsrådet 2015 och satt till 2017.
Hanna Zetterlund blev Miljöpartiets ledamot i Skönhetsrådet 2015 och satt till 2017. Foto: Lars Pehrson

Vi rasar och sågar inte som det ofta porträtteras i media. I de flesta fall handlar det mer om nja än ett ja eller nej.

Trots att Skönhetsrådet är en offentlig institution med uppdrag att utbilda och föra medborgardialog kan dess inre mekanismer för en utomstående kännas lika dunkla som Svenska Akademiens.

– Vi har dock ingen stamkväll på Gyldene Freden. Och allt vi gör är offentlig handling, säger Skönhetsrådets kanslichef Henrik Nerlund.

Skönhetsrådet tar plats, och det diskuteras inte sällan vilt om deras inställning. I den allmänna debatten kan de kallas för allt från outhärdliga besserwissrar som sätter sig på tvären till ovärderliga bevarare. Men i själva verket saknar de 13 ledamöterna – som möts varannan måndag till en ersättning om 520 kronor per tillfälle – faktiskt formell makt.

Annons
Annons

Slussen, ett av Stockholms mest omtvistade byggprojekt.

Foto: Malin Bonde Bild 1 av 1

– Vi rasar och sågar inte som det ofta porträtteras i media. I de flesta fall handlar det mer om nja än ett ja eller nej. Varenda byggnad från Tensta till Vasastan passerar vårt bord, säger Henrik Nerlund.

När exempelvis en ny byggnad ska godkännas går processen, lite förenklat, till så här: Ett detaljplanförslag tas fram av stadsbyggnadskontoret. Skönhetsrådet samt andra instanser yttrar sig. Efter samrådet kan förslagen ändras inför att stadsbyggnadsnämnden fattar beslut. I stora ärenden fattar kommunfullmäktige det avgörande beslutet.

Läs allt om Det växande Stockholm här – så byggs staden utsvd.se

Jag visste vad andra 25-åringar visste. Att där satt en massa gubbar och att E-type hade varit med en sväng

Detta förhållandevis långa och invecklade förlopp var okänt även för Hanna Zetterlund innan hon blev Miljöpartiets ledamot tidigt 2015. Hon satt kvar fram till början av 2017.

– Jag visste vad andra 25-åringar visste. Att där satt en massa gubbar och att E-type hade varit med en sväng, säger hon.

Den första tiden som medlem av rådet präglades av insikten att de andra medlemmarna satt på enorm kunskap om allt från arkitektur till samhällsplanering – och att det var sällan medlemmarna höll med varandra.

Slussen, ett av Stockholms mest omtvistade byggprojekt.
Slussen, ett av Stockholms mest omtvistade byggprojekt. Foto: Malin Bonde
Annons
Annons

Innan Hanna Zetterlund tog plats i rådet hade ett av de mest omtvistade projekten legat på bordet: Slussen.

– De flesta i rådet gillade ju inte Slussenprojektet medan jag, som då tog del av samtalen på avstånd, tyckte om det, vilket säkert är en generationsfråga. Min generation kände ”bygg om det bara”, säger hon.

Nu har Hanna Zetterlund större förståelse för många av ledamöternas skepsis eftersom turerna diskuterades även i efterhand.

– Är man äldre och har varit med om rivningarna i City är sannolikheten större att man känner att historien är värd att bevara för sin egen skull, säger hon.

– Man vet att områden som vi i dag tycker har låga värden antagligen kommer att bedömas annorlunda i framtiden.

Vi är varken mot eller för höga hus. Så länge de är fina och placeras på en bra plats är vi för

Ett färskare exempel är nya Hotel Continental på Vasagatan som efter många turer blev lägre än det ursprungligen hade föreslagits. Just höjden på husen är en återkommande fråga – exempelvis vid Telefonplan, där höghus har stoppats gång på gång av olika instanser.

– Vi är varken mot eller för höga hus. Så länge de är fina och placeras på en bra plats är vi för, säger kanslichefen Henrik Nerlund och fortsätter:

– Vi kan tycka att en byggnad i sig är av värde men vi måste se på helhetsbilden. Exempelvis ”Wow, det här är väldigt fint, men har ni tänkt på att om alla fasader målas i svart blir det väldigt lite ljus på skolgården nedanför?”, säger han.

Just den större bilden låg ofta till grund för hur Hanna Zetterlund röstade.

– Det är ändå platser där vi ska bo på om 50 år, om 100 år. Ibland blev det hårda diskussioner om att vi måste kunde sätta ned foten om ett bygge skulle förstöra staden för flera generationer framåt, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons