Annons

”Skyddszonen kan skapa ny flyktingvåg till Europa”

Flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos.
Flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Foto: Petros Giannakouris/AP

Ny flyktingvåg genom Europa och Sverige – det kan bli en av följderna om Turkiet går in i nordöstra Syrien. Grannländerna påverkas mest, säger Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Recep Tayyip Erdogan.

Foto: Darko Vojinovic / TT Bild 1 av 1

USA:s president Donald Trump har gett Turkiets president Recep Tayyip Erdogan klartecken att gå in i Nordöstra Syrien. Erdogans plan är att skapa en så kallad ”skyddszon”. SvD reder ut vad det kan betyda med tanke på flyktingarna i Turkiet.

Vad är flyktingläget i Turkiet just nu?

– Det bor 3,6 miljoner syrier i Turkiet. De bor i ett fåtal, väldigt koncentrerade områden. Till en början sågs flyktingarna som gäster, men nu börjar turkarna förlora tålamodet, säger Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

– Många syriska flyktingar har bidragit till att skolorna har blivit fulla. Många flyktingar jobbar svart vilket leder till sänkta löner, vilket i sin tur bidrar till en frustration bland turkar. Under valet i mars blev flyktingarna ett slagträ och man har slagit fast att man vill ha en långsiktig lösning. Om Turkiet inte får hjälp har man hotat med att öppna slussarna västerut vilket innebär att det kan komma fler flyktingar till Europa.

Vad vill Turkiet göra?

– Turkiet vill upprätta en skyddszon som är 32 kilometer djup och 450 kilometer lång i nordöstra Syrien och placera en till två miljoner syriska flyktingar där.

Annons
Annons

Recep Tayyip Erdogan.

Foto: Darko Vojinovic / TT Bild 1 av 1

Hur ansträngd är situationen?

– Den är helt klart ansträngd. Området där skyddszonen planeras befolkas redan av bland annat kurder, turkmener och assyrier. Erdogans talesman Ibrahim Kalin har twittrat att syftet med skyddszonen är till för att undanröja terroristiska element och ”korrigera demografin”. De människor som i dag bor i området där skyddszonen planeras kan också bli bli flyktingar om det blir ett krig.

– Samtidigt kommer rapporter om att fler flyktingar redan nu tar sig över Egeiska havet från Turkiet till Grekland. Det är inte som 2015, men det är en ökning. Flyktinglägren på de grekiska öarna är redan fulla.

Recep Tayyip Erdogan.
Recep Tayyip Erdogan. Foto: Darko Vojinovic / TT

Kan en ny flyktingvåg uppstå om Turkiet går in i nordöstra Syrien?

– Det kan absolut hända. Många syriska flyktingar som nu är bosatta i Turkiet är inte från de delar av Syrien där skyddszonen planeras. Samtidigt är Syrien fortfarande präglat av konflikt.

I dag finns 3,6 miljoner syriska flyktingar i Turkiet. Hur många av dem kan tänkas söka sig till Europa?

– Det är en oerhört svår fråga. Erdogan pratar om att en till två miljoner flyktingar skulle flyttas till skyddszonen i nordöstra Syrien. Det är 50 procent av de syriska flyktingarna i Turkiet. Det gör att ingen syrisk flykting kan känna sig säker på att ha en framtid i Turkiet. Det kan leda till att en del börjar söka sig bort från Syrien.

Vilka länder skulle påverkas i så fall?

– Precis som 2015 är det de länder som geografiskt sett ligger närmast som påverkas främst. Men jag tror att en del vill ta sig till specifika länder.

– Jag tror Sverige fortfarande är attraktivt även om lagarna har skärpts. Många vill ansluta sig till vänner och  släktingar som har kommit hit tidigare och Sverige anses fortfarande vara ett humanitärt land.

EU:s flyktingavtal med Turkiet löper ut i december i år. Kan förhandlingarna om ett nytt avtal påverkas av den planerade skyddszonen?

– Turkiet använder flyktingfrågan politiskt för att flytta fram sina positioner. Det är troligt att Erdogan vill ha ett nytt avtal för att kunna få något annat i utbyte. Samtidigt är det viktigt att minnas att Turkiet har tagit emot 3,6 miljoner människor och det har inneburit en enorm påfrestning. Befolkningen har fördubblats i vissa kommuner.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons