Annons

Terroranklagad svensk släppt ur fängelse

Den terroranklagade svenske medborgaren Hamit Biten har fått lämna fängelset i staden Diyarbakir. Men han tillåts inte att resa ut ur Turkiet.

– Det är ett psykologiskt krig som pågår, säger vännen Ridvan Altun.

Under strecket
Publicerad

Hamit Biten.

Foto: Sören Boström/FolkbladetBild 1 av 2

Aras Lindh, analytiker på Mellanösternprogrammet.

Foto: Utrikespolitiska InstitutetBild 2 av 2

Hamit Biten.

Foto: Sören Boström/FolkbladetBild 1 av 1
Hamit Biten.
Hamit Biten. Foto: Sören Boström/Folkbladet

Det var i november 2018 som SvD skrev om Hamit Biten. Efter att förra sommaren ha kandiderat till det turkiska parlamentet för det prokurdiska partiet HDP hade 45-åringen fängslats i Diyarbakir, en stad i Turkiets sydöstra hörn.

Biten, som kommit till Sverige som tonåring 1992 och som driver en svampodling utanför Linköping, anklagades för medlemskap i terrorstämplade PKK och för att ha propagerat för terror.

Biten riskerade ett fängelsestraff på mellan åtta månader och 20 år. Nu är han släppt ur fängelset. Rättegången skjuts upp och ska enligt uppgift hållas i mitten av juni.

– Men han får inte lämna Turkiet. En gång i veckan måste Hamit anmäla sig på en polisstation och skriva på ett papper, säger vännen Ridvan Altun, boende i Örebro, för SvD.

Annons
Annons

Aras Lindh, analytiker på Mellanösternprogrammet.

Foto: Utrikespolitiska InstitutetBild 1 av 1

Hur tar Hamit Biten beslutet?

– Han mår inte bra. Dels är han egen företagare och kan inte sköta sitt jobb. Dessutom känner han att familjen splittras. Hans fru är i Turkiet, medan barnen är kvar hemma. Det är ett psykologiskt krig, säger Ridvan Altun.

Turkiets inrikesminister Suleyman Soylu sade i förra veckan i ett tal att de personer som utomlands ägnar sig åt ”fientlighet” gentemot Turkiet och hyser semesterplaner för till exempel badorten Antalya kommer att hållas i förvar vid flygplatser i väntan på att polisen ska samla på sig material om dem.

– Det är en allmän godtycklighet som binder samman anklagelserna. Det finns väldigt många olika spår att titta på. Jag har hört talas om liknande fall som Hamit Bitens där även partners inte fått lämna landet och hållits som gisslan, säger Aras Lindh, analytiker vid UI:s (Utrikespolitiska institutet) Mellanösternprogram.

Finns det en fara att uttrycka sig kritiskt mot Turkiet?

– Inte generellt. Men man ska tänka sig för en gång extra gång över vad man har sagt eller gjort på Twitter eller Facebook – om det det finns något som kan användas emot en om man planerar en resa till Turkiet. Då kan man inte vara säker på att få komma in eller lämna landet, säger Aras Lindh.

Enligt Amnesty International har sedan det misslyckade kuppförsöket mot regimen sommaren 2016 över 100 000 personer i Turkiet blivit föremål för brottsutredningar. I en rapport  från i höstas framgår att handlingar som att ladda ner en app, bli medlem i en förening eller sätta in pengar på en viss bank kan leda till att man blir anklagad för terroristverksamhet.

President Erdoğans parti AKP har en allians med ultranationella MHP, vars anhängare i Sverige har blivit kända som Grå Vargarna.

– Erdoğan har behov av att peka på ett yttre hot. Det är bisarrt på många vis och skapar en förlamande oro där människor inte vågar planera för framtiden. Jag har suttit med vid bord då bland annat läkare fått information om ett antal läkare finns med på en lista som ska publiceras inom några dagar. Det har en demoraliserande effekt, säger Aras Lindh.

Aras Lindh, analytiker på Mellanösternprogrammet.
Aras Lindh, analytiker på Mellanösternprogrammet. Foto: Utrikespolitiska Institutet
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons