Annons

Slår larm: Polisen bromsar kampen mot penningtvätt

Nordeas interna ”finanspolis” i Stockholm.
Nordeas interna ”finanspolis” i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Förra året polisanmäldes 19 300 fall av misstänkt penningtvätt – mer än en dubblering mot 2015. Nu riktar storbanken Nordea kritik mot att finanspolisen, som bara har 35 anställda, är bromskloss i arbetet mot penningtvätt.

Under strecket
Publicerad

Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet.

Foto: Nordea Bild 1 av 1

I en modern fyrkantig kloss precis vid E4 på Kungsholmen i Stockholm sitter de, Nordeas interna ”finanspolis”. I ett öppet kontorslandskap letar de udda transaktioner, kontantinsättningar och pengar som förs över till skatteparadis. Varje fall av avvikande beteende som systemet flaggar tittar de på.

Aha, en person har fått in 150 000 på kontot. Vad kan det här röra sig om? En bil kanske? Snabbkoll hos Transportstyrelsen, jo, en bil har bytt ägare. Kunden byter bil vartannat år, verkar alltså vara en vanlig transaktion, inget handlande med svarta bilar. Problemet löst.

Det här då? Ett industribolag får en betalning från ett grönsaksbolag i Spanien. Nordea ringer kunden, som är oförstående. När det inte går att hitta någon koppling till avsändaren och pengarna dessutom verkar komma från ett skalbolag återstår bara ett alternativ: Nordea skickar en så kallad Suspicious Activity Report, SAR, till finanspolisen.

– Före 2015 var alla banker dåliga på att hitta penningtvätt. Men vi har anställt många sedan dess och är väldigt noggranna i dag, med mycket bättre system och processer, säger Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet.

Annons
Annons

Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet.

Foto: Nordea Bild 1 av 1

Fallen ovan är avidentifierade, SvD har inte fått se några kunduppgifter eftersom banksekretess råder.

Kontoret är nästan kliniskt rensat. Ingen har sin egen plats utan låser upp sitt klargröna skåp och tar plats vid ett skrivbord när arbetsdagen börjar. Därmed finns det inga uppnålade bilder på barnen, högar med papper eller gamla tidningar på borden.

Nordea har kraftigt stärkt sitt arbete mot penningtvätt de senaste åren. Numera arbetar totalt 1 500 personer med att hitta penningtvätt, finansiering av terrorism och annan ekonomisk brottslighet. År 2015 var de 400 personer.

Just det året fick Nordea också högsta möjliga böter av den svenska Finansinspektionen, 50 miljoner kronor, för bristande arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Då lade Nordea in en högre växel. Banken investerade 7 miljarder kronor 2016–2018 för att förbättra sina motåtgärder.

Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet.
Mikael Bjertrup, Nordeas chef för motverkande av ekonomisk brottslighet. Foto: Nordea

Även de andra bankerna har uppgraderat sitt arbete. I fjol rapporterade banker i Sverige 14 400 misstänkta fall av penningtvätt till finanspolisen, en uppgång med 18 procent från 2017 och med 150 procent sedan 2015. Totalt fick finanspolisen in 19 300 misstänkta fall av penningtvätt i fjol eftersom även andra bolag, som betaltjänstföretag och kasinon, rapporterar.

Annons
Annons

– Det är inte sannolikt att kriminaliteten har ökat så mycket, utan förklaringen ligger rimligen i att det har införts nya lagar och regler vad gäller penningtvätt och att bankernas kontrollfunktioner är avsevärt mycket bättre idag. Vi hittar mer och rapporterar mer, säger Mikael Bjertrup.

Men på finanspolisen har resurserna inte ökat i samma takt. Där finns i dag 35 anställda, cirka sju fler än 2015. Det innebär att om varje finanspolis skulle ha ägnat sig åt penningtvättsärenden varje arbetsdag i fjol, så skulle hen ha tittat på drygt två ärenden per dag i snitt.

Finanspolisen hävdar dock att den tittar på alla inkomna ärenden.

– Det ökande antalet är en utmaning, men rapporterna är prioriterade i vårt arbete, e-postar finanspolisen via polisens pressenhet.

Enligt Nordea är det dock finanspolisen som är bromsklossen i sammanhanget.

– Vi kommer från en situation där banker ses som skurkar, men nu har vi en helt annan situation. Vi försöker faktiskt göra något, men det fungerar inte hela vägen, säger Mikael Bjertrup.

De många anmälningarna leder också till ytterst få fällande domar. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, behandlades knappt 4 500 penningtvättsärenden i fjol, en ökning med drygt 160 procent sedan 2015 då 1 700 fall handlades. I fjol väcktes åtal i 2 200 fall. Antal fällande domar i tingsrätten med huvudbrottet penningtvätt var 257, men varje dom kan innehålla flera brott. Det var ändå mer än en trefaldig ökning från 2015, då 79 domar föll.

De som rapporterar misstänkta fall till finanspolisen får inte veta vad som händer därefter. Bankerna märker bara om finanspolisen begär att banken fryser pengarna, vilket finanspolisen i fjol gjorde i 96 fall, till ett totalt värde av 64 miljoner kronor.

– En utmaning för mig är att motivera personalen när de inte ser slutresultatet av sitt arbete, säger Mikael Bjertrup.

Medan Storbritannien, Nederländerna och USA i flera år har ökat samarbetet mellan politiker, polisen, andra myndigheter och banker går det trögt i Norden. Mikael Bjertrup efterlyser ett utökat samarbete i de nordiska länderna.

– Det finns inget försvar för varför det fungerar så mycket bättre i Storbritannien och Nederländerna än här, varför Norden ligger så långt efter.

Men finanspolisen hävdar att den samarbetar med bankerna, bland annat då den beordrar banker att frysa pengar, i branschorganisationer och via tillsynsmyndigheterna.

– Olika länder har dock olika lagstiftning, vilket gör att vi inte kan byta information med verksamhetsutövarna på samma sätt som finanspolisens motsvarighet i Nederländerna och Storbritannien kan, e-postar finanspolisen via polisens pressenhet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons