Annons

Marie Dahlén:Slarva inte med livsuppehållande behandling

Nära döden.
Nära döden. Foto: Magnus Neideman / SvD
Under strecket
Publicerad

Ledare | Vård

Vården slarvar igen. Förra året uppmärksammade Ekot Granskar att det fanns allvarliga brister i hur vården hanterar beslut om behandlingsbegränsningar (SR 11/6-18). Med andra ord: när vården avstår från att ge livsuppehållande behandling. I praktiken innebär det att patienten inte får hjärtåterupplivning, lungräddning eller respirator.

Bristerna som uppmärksammades i programmet handlar om att det saknades motiveringar till besluten i journalerna och att anhöriga inte hade rådfrågas, trots att lagen kräver detta.

Avsaknaden av dokumentation behöver inte betyda att besluten har varit felaktiga. Att avstå från att sätta in livsuppehållande behandling kan bespara människor onödigt lidande när livet är bortom räddning.

Men att inte följa rutiner vid behandlingsbegränsningar ökar ändå risken för att beslut fattas på fel grunder. I Ekots inslag berättade en intensivvårdsläkare att det slarvades så mycket att: ”han och hans kollegor har börjat bryta mot andra läkares beslut om behandlingsbegränsningar vid de tillfällen besluten ser ut att vara dåligt underbyggda”. På så sätt menade läkaren att de har kunnat rädda liv.

Annons
Annons

Det fanns också händelser där personal blandade ihop patienter som skulle ha fått livsuppehållande behandling med dem som inte skulle få det. Dessutom informerade läkare inte alltid om när beslut tagits om behandlingsbegränsningar.

Ännu mer allvarligt var att det fanns händelser där läkare aktivt försökte undanhålla besluten för anhöriga och patienter. Vad det beror på går bara spekulera i, en anledning kan vara att läkaren inte tror att de anhöriga kan acceptera en behandlingsbegränsning och därmed förlänger patientens lidande.

Man skulle kunna tro att historien slutar där – att vårdgivarna snabbt skärpte sig och börjat följa de lagar som finns efter granskningen. Men i veckan avslöjade Ekot Granskning att det fortfarande förekommer allvarliga brister.

Fyra månader efter att den första granskningen sändes slog en anställd på Karolinska universitetssjukhuset larm, trots att Karolinska var ett av de sjukhus som lovade att bättra sig efter att missförhållandena avslöjades i somras.

”När man jobbar med implementering och förtydligande ute i verksamheten så är det inget som går fort”, säger Marie Bennermo, chefsläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Men att efterleva lagar är inte något som vården kan välja bort eller som kan vänta. När människors liv sätts på spel finns inga ursäkter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons