Annons

Dick Harrison:Slaveri långt ifrån avskaffat – hög tid att agera, politiker

 Textilarbetare lever i många länder under svåra omständigheter med löner som inte sällan inte ens räcker till det allra nödvändigaste.
Textilarbetare lever i många länder under svåra omständigheter med löner som inte sällan inte ens räcker till det allra nödvändigaste. Foto: Noor Alam/Eyevine/TT

I veckan avslöjade SvD att svenska regioner köper in medicinska plasthandskar tillverkade under slaveriliknande förhållanden. Det är hög tid att våra politiker sätter kampen mot slaveri högre på agendan.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison skrev under åren 2006–2008 en trilogi om slaveri utgiven på Historiska media. Böckerna finns i en komprimerad och uppdaterad version under namnet Slaveriets historia (2015).

Bild 1 av 1

Samtidigt som SvD:s nyhet om fabrikerna för plasthandskar i Malaysia briserade kom SVT:s ”Uppdrag granskning” med nyheten att anställda på en av Sveriges största nagelkedjor tvingas betala tillbaka stora delar av sin lön till arbetsgivaren. Och nyligen gjorde också organisationen Sveriges konsumenter en granskning om att svenska storbanker, som är delägare i modeföretag som H&M, inte ställer krav på att de betalar skäliga löner till sina industriarbetare.

Nyheter som dessa blir sensationer i några dagar och glöms sedan bort. Hur många minns i dag skandalen 1995, då amerikanska poliser stormade en textilfabrik utanför Los Angeles och avslöjade att arbetskraften bestod av thailändska slavarbetare? För att hindra dem från att rymma hade fabriksägaren låtit omgärda anläggningen och bostäderna med murar och taggtråd.

När thailändskorna förhördes framkom att de hade arbetat dag och natt för mindre än två dollar i timmen. Om de mot all förmodan hade lyckats betala fabriksägaren den summa som motsvarade kostnaden för resan Thailand–USA tvingades de icke desto mindre bli kvar innanför taggtråden. Skulden hade bara varit en förevändning för att hålla dem inspärrade.

Annons
Annons

Dick Harrison skrev under åren 2006–2008 en trilogi om slaveri utgiven på Historiska media. Böckerna finns i en komprimerad och uppdaterad version under namnet Slaveriets historia (2015).

Bild 1 av 1

Bakom den här typen av arbetssituationer döljer sig en inställning till socialt underprivilegierade människor som förr var allmänt accepterad i hela världen, även hos oss. Ett välkänt exempel är det sätt på vilket straffångar, inspärrade lösdrivare och fängslade prostituerade tvingades utföra tvångsarbeten, till exempel på spinnhus. De fångar som togs under Sveriges krig blev i praktiken slavar. Redan under nordiska sjuårskriget (1563–1570) sattes danska och tyska krigsfångar i slavarbete i Bergslagens gruvor.

Den absoluta majoriteten av Sveriges befolkning uppfattade detta statliga våldsutövande och utnyttjande av människor som något självklart. Krigsfångarna förtjänade inte bättre, och de inhemska ofria hade genom sitt blotta leverne visat att de behövde tuktas. Genom arbetet skulle de växa, bli bättre människor, komma till insikt om sunda värderingar och samtidigt bidra till samhället. I flertalet historiska fall var sådana argument föga mer än spel för gallerierna. När samer under stormaktstiden på 1600-talet i praktiken hölls som slavar vid silvergruvan i norrländska Nasafjäll handlade det i allt väsentligt om ett försök att skaka fram billig arbetskraft.

Dick Harrison skrev under åren 2006–2008 en trilogi om slaveri utgiven på Historiska media. Böckerna finns i en komprimerad och uppdaterad version under namnet Slaveriets historia (2015).
Dick Harrison skrev under åren 2006–2008 en trilogi om slaveri utgiven på Historiska media. Böckerna finns i en komprimerad och uppdaterad version under namnet Slaveriets historia (2015).

Det ”maskerade slaveri” som fortlever i dag har sina rötter i entreprenörers försök att ordna fram billig ersättning till slavar när ofriheten på 1800-talet successivt förbjöds i västvärlden och dess kolonier. Lösningen var kontraktsarbete: kineser, indier, sydostasiater, melanesier och andra lurades att skriva på avtal som stadgade viss tids anställning för löner som var mycket lägre än de insåg, precis som i fallet med de vietnamesiska kvinnorna i ”Uppdrag gransknings” reportage. Inte sällan måste de arbeta av reskostnaden till arbetsplatsen – ofta på andra sidan havet – innan de kunde börja tjäna pengar. Det rörde sig om alla möjliga typer av jobb – prostitution, järnvägsbyggen och inte minst arbete på sockerrörsfält i Kuba, Mauritius, Australien och alla möjliga länder där näringen bedrevs.

Abolitionismen, den rörelse som ledde till att slaveriet i vår del av världen började uppfattas som något sjukt, något som måste förbjudas, är i dag ett svagt, tämligen bortglömt fenomen. Kampen mot modernt slaveri är inget som FN, EU och våra regeringar sätter högt på agendan. Trots decennier av arbetsgrupper, konventioner och beslut i mängder av internationella organ har ytterst lite hänt. Enligt ILO:s försiktiga beräkningar lever i dag mellan 12 och 13 miljoner slavar i världen. Det är minst lika många slavar som våra förfäder i Europa och Amerika förde bort från Afrika mellan 1400-talet och 1800-talet, och då måste vi dessvärre räkna med ett mycket stort nutida mörkertal. Skandalen i Malaysia visar än en gång att det är hög tid för en omprioritering.

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons