Annons

Ivar Arpi:Sluta hyckla om biståndsmiljarderna

Under strecket
Publicerad

Självklart ska biståndsorganisationer få lägga skattemiljoner på lobbying, anser biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

Frågar man biståndsorganisationerna så är de själva övertygade: bistånd fungerar. Läser man oberoende utredningar blir bilden en annan. Mycket bistånd gör ingen nytta och en del aktiv skada. Så varför inte göra det som funkar och skippa resten? Jo, för då skulle biståndsorganisationerna få mindre pengar.

**I måndags i **Aktuelltdebatterade jag avräkning på biståndet med Bo Forsberg, generalsekreterare på biståndsorganisationen Diakonia. Enligt OECD:s DAC-regler har ett land rätt att använda en del av biståndet på att hjälpa asylsökande. Eftersom Sverige nu har en enormt påfrestande flyktingkris tas mer än tidigare. För Sveriges del är det inte hållbart i längden med de migrationskostnader vi har i dag. Men att minska och fokusera biståndet behöver inte vara fel för det. Inslaget innan debatten i Aktuellt handlade om vattenrening i Tanzania. Det blev utgångspunkten. Man slog fast att mängder av människor kommer bli utan rent vatten om inte svenska biståndspengar fortsätter flöda. Det vore hemskt om det stämde. Men så ser inte svenskt bistånd ut.

Annons
Annons

Självklart ska biståndsorganisationer få lägga skattemiljoner på lobbying, anser biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

En procent av svensk BNP går till bistånd. Helt oavsett vad som görs med pengarna så kommer det alltid mer. Det har lett till ökad korruption, vilket många varnade för redan innan enprocentsmålet infördes. Men pengarna fortsätter att strömma oavsett. Förra året lades 38,2 miljarder kronor på bistånd. Den näst största budgetposten, på 5,5 miljarder, handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet (källa: openaid.se). Viktiga värden. Men också det område där man åstadkommit allra minst. Det är otroligt komplicerat att utvärdera en satsning på att sprida jämställdhetsvärderingar eller mänskliga rättigheter, även i Sverige. Ofta sker arbetet i regimer som inte har något som helst intresse av att dessa värderingar ska spridas. Varför skulle en korrupt och auktoritär regim vilja ha mer demokrati?

Självklart ska biståndsorganisationer få lägga skattemiljoner på lobbying, anser biståndsminister Isabella Lövin (MP).
Självklart ska biståndsorganisationer få lägga skattemiljoner på lobbying, anser biståndsminister Isabella Lövin (MP). Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN

Så hur mycket läggs då på vattenrening, som inslaget i Aktuellt handlade om? 741 miljoner, eller ungefär en åttondel av demokratibiståndet. Okej, men hela hälsoområdet då? 1,4 miljarder, cirka en fjärdedel av demokratispridarbudgeten. Sverige lägger år efter år mer pengar på demokratifrämjande än på att främja hälsan i mottagarländerna. Så även om biståndet minskar räcker det till rent vatten, om man tar från rätt ställe.

Och pengar att ta av finns. Faktum är att svenska skattebetalare ger miljontals kronor till exempelvis Diakonia för att de ska opinionsbilda så att vi ger dem ännu mer pengar. När Gunilla Carlsson (M) var biståndsminister lyckades hon driva igenom att organisationerna inte fick bedriva propaganda. Det såg den nya regeringen, med Isabella Lövin (MP), till att riva upp. I dag är det återigen fritt fram att ägna hundratals skattemiljoner för lobbying i Sverige. Eller som biståndsminister Lövin beskriver kursomläggningen i ett pressmeddelande: ”Vi öppnar upp för en levande debatt om biståndet.” (Regeringen 28 maj)

I början av 2000-talet stod Diakonia, tillsammans med PR-byrån Westanders, bakom kampanjen som framgångsrikt återinförde enprocentsmålet inom biståndet. En sak verkar evig: För biståndsorganisationer är lösningen på världens fattigdom alltid mer pengar till dem själva.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons