Annons

Smart poliskamera bakom naziståtal: ”Ingen tvekan”

Polisens kroppskameror är ett relativt nytt verktyg. Kamerorna pekas nu ut som polisens viktigaste verktyg för att kunna åtala 17 nazister från Nordiska motståndsrörelsen.

– Det är ingen som helst tvekan om att kamerorna haft betydelse, säger utredare Stefan Claesson i Göteborg.

Under strecket
Publicerad

”Genom att trycka med sköldar, stöta med fanor och kasta föremål har man försökt att skada poliserna”, står det i åtalet.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 2

Polisassistent Stefan Claesson och kammaråklagare Jonas Martinsson vid en presskonferens i samband med åtal mot 17 personer för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp vid Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september 2017.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 2 av 2
Efter reklamen visas:
Nazister åtalas för våldsamt upplopp

Nazisterna från den våldsbejakande organisationen Nordiska motståndsrörelsen hade hotat med att de skulle ”ta över Göteborg”.

Det var i samband med Bokmässan i september förra året då NMR planerat den största demonstrationen i organisationens historia.

Men inget blev som tänkt. När NMR-tåget avvek från den tillståndsgivna rutten så blockerade polisen nazisternas framfart. Polisen fick mycket beröm efter insatsen, som slutade i att NMR inte fick fortsätta, utan gå tillbaka till startplatsen.

Personerna har gått till förenat angrepp menar jag, mot framför allt polis.

En grupp personer med koppling till Nordiska motståndsrörelsen som var kvar på platsen efter demonstrationen åtalades på torsdagen. Förundersökningen är klar och strax efter lunch lämnades åtalet mot 17 misstänkta in till Göteborgs tingsrätt.

Åtta personer är misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart misstänkt för våldsamt upplopp.

– Personerna har gått till förenat angrepp menar jag, mot framför allt polis. Man har tryckt med sköldar mot journalister och polisen och använt fanor som tillhyggen, säger kammaråklagaren och förundersökningsledaren Jonas Martinsson.

Annons
Annons

”Genom att trycka med sköldar, stöta med fanor och kasta föremål har man försökt att skada poliserna”, står det i åtalet.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Ytterligare åtta personer är misstänkta för hets mot folkgrupp.

– Kläderna har varit uniformsliknande och gett ett militärt intryck och man har burit den så kallade tyrrunan. Man har också ropat hell seger, säger åklagaren.

”Genom att trycka med sköldar, stöta med fanor och kasta föremål har man försökt att skada poliserna”, står det i åtalet.
”Genom att trycka med sköldar, stöta med fanor och kasta föremål har man försökt att skada poliserna”, står det i åtalet. Foto: Lars Pehrson

Filminspelningarna gav också överskottsinformation över vad demonstranterna uttryckte framför enskilda polismän.

Utredningsarbetet har inneburit granskning av ett mycket stort filmmaterial som i nuläget omfattas av förundersökningssekretess.

Före demonstrationen rustade polisen ordentligt. Polisgaraget byggdes om till arrester och ett nytt verktyg skulle användas i skarpt läge – kroppskameror.

Det utredningsmaterial som åklagare och polis hänvisar till består bland annat av videomaterial från dessa kameror som polisen i det yttre ledet varit utrustade med.

– Det är ingen som helst tvekan om att polisens kroppskameror utgör en viktig del i bevissäkringen och för att ge en rättvis bild av vad som hände under dagen, säger polisassistent Stefan Claesson som utrett delar av händelser från den aktuella dagen.

Claesson deltog under en presskonferens på torsdagen där åtalet presenterades, och han pekade ut kamerorna som det ”viktigaste” verktyget.

Han säger till SvD att videomaterialet har varit mycket effektivt för att kunna identifiera personer och knyta dem till en viss situation.

Annons
Annons

Polisassistent Stefan Claesson och kammaråklagare Jonas Martinsson vid en presskonferens i samband med åtal mot 17 personer för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp vid Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september 2017.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 1 av 1

– Det är ett stort antal kameror som användes den dagen och filminspelningarna gav också överskottsinformation över vad demonstranterna uttryckte framför enskilda polismän, säger Claesson.

Den kroppsburna kameran kontrolleras helt av den polis som bär kameran men eftersom kamerorna är utrustade med ett "förinspelningsläge" blir bildmaterial inspelat redan 30 sekunder innan polisen påbörjar den manuella inspelningen.

Polisassistent Stefan Claesson och kammaråklagare Jonas Martinsson vid en presskonferens i samband med åtal mot 17 personer för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp vid Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september 2017.
Polisassistent Stefan Claesson och kammaråklagare Jonas Martinsson vid en presskonferens i samband med åtal mot 17 personer för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp vid Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september 2017. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Åtalet mot nazisterna är ett exempel där kamerorna fungerat bra. Framför allt för att det kan vara svårt utröna vad som sker i en folkmassa. Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att utvärdera kroppskamerorna löpande.

Flera andra rättsprocesser pågår, eller har pågått, om olika händelser under dagen i Göteborg den 30 september ifjol. Sex personer med koppling till NMR anklagas i separata åtal för ohörsamhet mot ordningsmakten. Elva personer som befann sig bland motdemonstranterna har dömts för bland annat våldsamt upplopp.

Straffskalan för våldsamt upplopp är allt ifrån böter till fängelse, högst 10 år för en som är drivande, och högst fyra år för en person som är deltagande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons