Annons

Janerik Larsson:Småskruvandets västvärld

Skruvar
Skruvar Foto: Ingvar Karmhed

”Vårt land har främst förvaltat och småskruvat på gamla byggen. Allt i tro att om man bara önskar det hett nog, kommer världen att förbli precis som den alltid varit. Själva socialdemokratin syftade till att ordna till det så bra att ingen längre skulle vilja ändra något. Man skulle bli färdig. Lite finlir bara, så var Sverige på banan igen.”

Under strecket
Publicerad

Så skrev Maria Ludvigsson i en temperamentsfull uppgörelse med småskruvandets politik.

”Vi har fortfarande en välfärdsstat som utformats för ständigt behövande klienter. Till och med de borgerliga partierna talar innerligt om att ”inte montera ned välfärdsstaten” som om den vore synonym med välfärd och välstånd.”

”Vi har en bostadsmarknad som sedan länge ödelagts av planekonomiska spelregler och en arbetsmarknad som flämtar under storskalighetens korporativism. Världens så kallade modernaste land har strukturer från 1950-talet. När lågkonjunkturen kommer är det samma grupper som alltid som kommer att fara illa. Och det är exakt samma grupper som socialdemokrater i alla partier tror och påstår att Sverige är världsbäst på att ta hänsyn till. Det är egentligen precis tvärt om.”

Annons

När jag läste detta kom jag att tänka på en bok som kom för några år sedan då lågräntepolitik och till synes evigt god konjunktur gjorde att tankar på annat än småskruvandet inte tycktes vara aktuellt.

Fredrik Erixons och Björn Weigels bok ”The Innovation Illusion” som kom 2016 är också en uppgörelse med Sveriges utveckling på senare tid men det är främst en kritisk analys av hur västvärlden utvecklats mot en kapitalism som inte längre bär med sig framtidslöften för mänsklig utveckling eller förbättrade ekonomiska förväntningar:

”It is no longer champions that go-getting spirit and optimism about the future that defined the past. The economy instead weakens the conditions for economic experimentation and entrepreneurs to contest markets.”

Denna efterlysning av ett offensivt tänkande, av optimism om framtiden har övergått till en ekonomi som försvagar villkoren för ekonomisk utveckling och entreprenörskap.

Erixon/Weigel skriver att i värsta fall kommer en politisk reaktion som ytterligare förstärker hinden för en dynamisk ekonomi.

Där är vi nu. Inte bara i Sverige. Västvärldens låga produktivitet är det tydligaste sjukdomssymtomet.

Boken pekar också på vägar framåt, men det är helt andra tankar än de som idag präglar det mesta av den pessimistiska dagsdebatten med dess krav på regleringar och beskattning som kväver framtidsmöjligheterna. Det är en samhällsdebatten som bara tycks se vägar bakåt, om förslag på hur man kan stänga in kreativitet och dynamik.

I det klimatet ter sig även småskruvande radikalt....

Men denna läsvärda bok handlar också om vägarna fram.

Ett politiskt ledarskap i Sverige med djärvt framtidstänk är en möjlighet som inte är uttömd, inte ännu.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons