Annons

Snart avgörs Dmitrievs öde

Kaa Eneberg, om den stundande rättegången mot forskaren Jurji Dmitriev.

Under strecket
Publicerad
Jurij Dmitrievs livsverk har varit att blottlägga stalintidens massmord.
Jurij Dmitrievs livsverk har varit att blottlägga stalintidens massmord. Foto: Vladimir Larionov/TT

Efter flera år i fängelse ställs nu den ryske forskaren Jurij Dmitriev, återigen, inför rätta i Petrozavodsk i ryska Karelen.

Den senaste utvecklingen bådar inte gott. Nära vännen, museimannen Sergej Koltyrin har nyligen dömts till nio år fängelse för sexuella kränkningar av en minderårig.

Det formella åtalet mot Dmitriev gäller pedofili, att han skulle ha kränkt sin 12-åriga adoptivdotter. Den anklagelsen friades han för i fjol och kunde glad och fri vandra ut ur rättssalen. För att några veckor senare arresteras igen.

Annons

Nu anklagas han dessutom för att ha ägt en pistol och för att ha försökt rymma till Polen. Vapeninnehavet och det påstådda flyktförsöket har uppfattats som ett skämt och ett desperat försök av regimen att en gång för alla stoppa forskarens verksamhet – att kartlägga Stalintidens massmord. Åtalet drabbar också den internationellt ansedda människorättsorganisationen Memorial, som Dmitriev är lokal ledare för i Karelen.

Dmitrievs livsverk under 20 år, att blottlägga stalintidens massmord i Karelen, republiken med gräns till Finland och EU, kommer inte att beröras under rättegången på tisdag. Då granskas endast anklagelserna om pedofili som av en bred opinion anses sakna trovärdighet.

Dmitrievs historiska insatsen har hyllats i den akademiska världen, och av oräkneliga efterlevande till terrorns offer. I ett par decennier har de vallfärdat till massgravarna i Sandarmoh och Krasnij Bor.

Sedan år 2016 gäller nya tongångar. Då började den av Putin nytillsatta säkerhetstjänsten sätta sina avtryck. Dmitriev greps för första gången helt oväntat i sin bostad. Adoptivdottern överfördes direkt från skolan där hon räknats som populär elev till en äldre kvinnas omsorg på landsbygden. I ett senare skede uppgavs kvinnan vara flickans mormor.

Det året sinade strömmen av besökare till minneslundarna, bl.a. för att all kommunal busstrafik ställts in. Prästerna på Solovetskij öarna som stött och välsignat utgrävningarna i Sandarmoh i 20 år kom inte. De hade aktivt deltagit i den årliga minneshögtiden den 5 augusti för att hedra det tusentalet Gulagoffer som avrättats på Solovetskij och först varit begravda i den sköna ishavsarkipelagen.

Men historien kommer inte att beröras under rättegången. Stalintiden beskrivs inte längre som en tid av förföljelse och uppoffringar. Däremot frodas förvrängningar av historieskrivningen inte minst i Karelen, gränslandet dit emigranter från ett otal länder, även från de svenska malmfälten, sökte sig undan depression och arbetslöshet.

Dmitriev hade fullt stöd av regimen i Karelen då han och hans medarbetare 1996-97 började gräva fram undangömda och glömda massgravar i de karelska grusåsarna från terrorn på 1930-talet. Offrens kvarlevor har med många frivilligkrafter och generösa bidrag samlats i huvudsakligen två stora minneslundar, Sandarmoh och Krasnij bor.

Genom hemliga polisens arkiv har han identifierat uppemot 10 000 namn av 58 olika nationaliteter, allt sammanställt i flera tjocka volymer.

Rättegången med Dmitriev på de anklagades bänk inleds på tisdag. Den genomförs, enligt praxis, utan allmänhetens insyn. Endast med den åtalade Dmitriev och hans advokat, och troligen även adoptivdottern Natalja och en gammal kvinna som uppges vara hennes mormor.

Den nu 12-åriga föräldralösa flickan var två år då hon adopterades av Dmitriev och hans hustru från ett barnhem. Även Dmitrievs vuxna dotter Jekaterina Klodt väntas närvara eftersom hon belagts med yttrandeförbud.

Samtidigt som det ryska rättsväsendet byggt upp åtalet om pedofili har ryska historieprofessorer i vid universitetet i huvudstaden Petrozavodsk drivit en kampanj mot hans arbete med minneslundarna över stalintidens offer. De har redan i ett par år hävdat att de döda i massgravarna är ryska soldater som finska armén skulle ha dödat under det finsk-ryska kriget 1941-44. Och alltså inga offer för Stalinterrorn.

Denna historietolkning får underkänt av finska forskare, några strider mellan finska och ryska soldater utkämpades aldrig i området. Finland har i många år lagt ner ett stort arbete på att lokalisera och redovisa stupade, ryssar, ukrainare, tyskar och finländare. Allt finns redovisat på internet.

Mycket litet har sipprat ut om det nya åtalet mot Dmitriev och om hans vistelse i fängelse. I en skrivelse har han anhållit om att få byta cell. Troligen speglar det de dokumenterat dåliga och ofta våldsamma förhållanden i trånga ryska fängelser.

KAA ENEBERG är journalist och författare.

Annons
Annons

Jurij Dmitrievs livsverk har varit att blottlägga stalintidens massmord.

Foto: Vladimir Larionov/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons